Marian Asantewah Nkansah
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Ghana |
| Aha enyere | Marian |
| Aha ezinụlọ ya | Nkansah |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1979 |
| Ebe ọmụmụ | Ghana |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, Twi |
| Ọrụ ọ na-arụ | academic |
| Ụdị ọrụ ya | chemistry |
| Onye were ọrụ | Kwame Nkrumah University of Science and Technology |
| Ebe agụmakwụkwọ | Universitetet i Bergen, St Roses Senior High, Kwame Nkrumah University of Science and Technology |
| Ihe nrite | TWAS-Fayzah M. Al-Kharafi Award, Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences |

Marian Asantewah Nkansah FGA bụ onye Ghana na-ahụ maka gburugburu ebe obibi. Ọrụ nyocha ya lekwasịrị anya n'ịchọta ihe ngwọta maka nsogbu gburugburu ebe obibi metụtara ọkwa na akara aka nke ihe ndị na-egbu egbu dị ka ọla dị arọ / trace, ihe ndị na-emetọ organic na-adịgide adịgide (POPs) na polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) na nri, mmiri, ala, nkume, sediments na ihe atụ gburugburu ebe obibi ndị ọzọ. Ọ na-enyochakwa mmekọrịta nke mmetọ ndị a na ibe ha na gburugburu ebe obibi. Na 2016, yana ụfọdụ ndị ọkà mmụta sayensị sitere na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah, o duuru nyocha nke butere nkwenye na ụrọ ọcha erimeri nwere ike ibute ọrịa kansa.[1] [2] N'afọ 2016, ọ ghọrọ ọkà mmụta sayensị mbụ nwetara ihe nrite Fayzah M. Al-Kharafi, ihe nrite kwa afọ nke na-amata ndị ọkà mmụta sayensị pụrụiche sitere na mba ndị na-akụda mmụọ sayensị na teknụzụ.[3]. Ya na Collins Obuah, ọkà mmụta sayensị ọzọ sitere na Mahadum Ghana, bụ ndị ọkà mmụta sayensị abụọ ahọpụtara ịga nzukọ Lindau Nobel Laureate na 2017 [1] N'afọ 2021, ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị ise natara OWSD-Elsevier Foundation Awards na mba ndị na-emepe emepe. Ọ natara 2022 Africa Role Model Overall Female Personality Award, a kpọbatakwara ya dị ka Fellow nke Ghana Academy of Arts and Sciences n'otu afọ ahụ.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Nkansah na Ghana na Mary na Joseph Nkansah, ha abụọ bụ ndị nkuzi. Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị na St. Anthony's Experimental School, Nkawkaw na Akwatia)" id="mwIg" rel="mw:WikiLink" title="St Roses Senior High (Akwatia)">St. Roses Senior High School na Akwatia, n'otu n'otu na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Ghana. Ọ gara n'ihu na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah ebe ọ nwetara nzere bachelọ na kemịkalụ na nzere masta na kemịlikụ gburugburu ebe obibi. O nwere PhD na Environmental Chemistry na Mahadum nke Bergen na Norway. [2] [3][4]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ osote prọfesọ na ngalaba Chemistry nke Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah ebe ọ na-akụzi Practical Chemistry, Nuclear / Radiochemistry, Chemistry na Society, na Petroleum Chemistry. Ọ bụ onye nlekọta nke Africa Hall of Residence na osote onye nduzi nke ihe gbasara ụmụ akwụkwọ na-ahụ maka ọdịmma na KNUST. Ọ na-eje ozi na Kọmitii Nchịkwa nke International Year of Basic Science for Sustainable Development. Nkansah bụ onye bụbu onye isi na onye gụsịrị akwụkwọ na Global Young Academy.Ọ bụkwa onye otu ụlọ ọrụ Ghana Geological Survey Authority na Fellow nke Ghana Academy of Arts and Sciences. [3][5][6]
Onyinye na mmata
[dezie | dezie ebe o si]A nabatara Nkansah ma nye ya onyinye maka ọrụ ya gụnyere:[7][2][3][4]
- Onye otu Ghana Academy of Arts and Sciences
- Onye mmekọ nke African Academy of SciencesỤlọ Akwụkwọ Sayensị Afrịka
- E gosipụtara ya n'akwụkwọ mbụ gbasara ụmụ nwanyị Africa na sayensị
- Onye na-esote Einstein Forum Fellow
- 2016 - Onye mmeri nke Fayzah M. Al-Kharafi Prize
- 2017 - A họpụtara ya ịga nzukọ Lindau Nobel LaureateNzukọ onye nwetara ihe nrite Nobel na Lindau
- 2017 - Nhọrọ maka Global Young Academy
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Two Ghanaian scientists selected for prestigious Nobel Laureates meeting (en-US). pulse ghana (2017-06-20). Archived from the original on 2019-10-15. Retrieved on 2019-10-15.
- ↑ 2.0 2.1 Nkansah, Marian Asantewah (en). TWAS. Retrieved on 2019-10-15.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 NEF Fellow - Marian Asantewah Nkansah. Next Einstein Forum. Retrieved on 2019-10-15.
- ↑ 4.0 4.1 Marian Asantewah Nkansah (en-US). IUPAC 100. Retrieved on 2019-10-16.
- ↑ Marian Asantewah Nkansah. sheathe. Retrieved on 2019-10-15.
- ↑ Marian Asantewah Nkansah's Profile | (en-US). Global Young Academy. Retrieved on 2019-10-15.
- ↑ Nkansah Marian Asantewah | The AAS. aasciences africa. Archived from the original on 2019-10-15. Retrieved on 2019-10-15.