Gaa na ọdịnaya

Marie Taylor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Marie Clark Taylor (February 16, 1911 - Disemba 28, 1990) bụ onye Amerị̀ka botanist, nwanyị mbụ nwetara nzere doctorate sayensị na Mahadum Fordham, na Onye isi nke Ngalaba Botany na Mahadum Howard site na 1947 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1976. Mmasị nyocha ya bụ photomorphogenesis osisi.[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Taylor na Sharpsburg, Pennsylvania, na Febụwarị 16, 1911.[1][2] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Dunbar High Ụlọakwụkwọ na Washington D.C. na 1929, ọ nwetara B.S. (1933) na MS (1935, Botany) na Mahadum Howard, na 1941, Ph.D. ya na Mahadum Fordham, ịbụ nwanyị mbụ nke agbụrụ ọ bụla iji nweta nzere doctorate sayensị na Fordham. [3] Maka edemede ya, ọ mụrụ Mmetụta nke oge foto doro anya na uto na mmepe nke mmalite okooko osisi.

Ọ kuziri na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Cardozo na njedebe 1930s na mmalite 1940s, [1] [2] wee malite ụlọ akwụkwọ sayensị oge okpomọkụ maka ndị nkuzi sayensị ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na-ewebata ụzọ ọhụrụ maka nkuzi sayensị, dị ka iji ìhè-microscopes mụọ mkpụrụ ndụ. Mgbe o jesịrị ozi na Red Cross Army na New Guinea n'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ sonyeere Ngalaba Botany na Mahadum Howard na 1945.[1] Ọ gara nke ọma Charles Stewart Parker dị ka onye isi oche nke Ngalaba Botany na 1947 na Mahadum Howard, ọnọdụ ọ nọrọ ruo mgbe ọ lara ezumike nka na 1976.[1] [2] N'oge ọchịchị ya,ngalaba ahụ gbasaa, Taylor sokwa na nhazi na iwu ụlọ ọhụrụ bayoloji na ogige mahadum Howard.[1] Ọnwa Mbụ 1, 1948,ọ lụrụ Richard Taylor, onye ọ zutere mgbe ha abụọ na-eje ozi na New Guinea. Ha nwere otu nwa nwoke, nke a mụrụ na 1950.[1]

Taylor kụzikwaara usoro sayensị oge okpomọkụ maka National Science Foundation nke e mere maka ndị nkuzi ihe ọmụmụ iji jiri ihe botanical mee ihe maka ọmụmụ ha iji gosipụta ndụ mkpụrụ ndụ. Klas ndị a n'oge okpomọkụ mepụtara usoro nkuzi ya, ebe ọ kwusiri ike na microscopes iji mụọ mkpụrụ ndụ dị ndụ. N'etiti afọ 1960, Onye isi ala Lyndon B. Johnson rịọrọ ya ka ọ gbasaa ọrụ ya na mba ofesi, na-eweta ụdị nkuzi ya na mba ụwa.[3]

Mgbe ọ nwụsịrị, a gụrụ ụlọ nzukọ dị na Ernest E. Just Hall na Mahadum Howard aha iji sọpụrụ ya.[3]

Taylor nwụrụ na Disemba 28, 1990, na Walter Reed Army Medical Center na Washington, D.C. [1][4]

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 (Spring 2008) "50 Years of Doctoral Education: 1958-2008". Quest (6). Retrieved on October 8, 2016.  (PDF). Quest (6): 8. Spring 2008. Archived from the original (PDF) on October 11, 2016. Retrieved October 8, 2016.
  2. Dupree (December 8, 2021). Remembering the Legacy of Marie Clark Taylor, Ph.D., a Trailblazing Female Botanist of Color. The Observer. Retrieved on May 11, 2025.
  3. 1 2 3 Warren (1999). "Marie Clark Taylor", Black Women Scientists in the United States. Indiana University Press, 260–262. ISBN 0253336031. Warren, Wini (1999). "Marie Clark Taylor". Black Women Scientists in the United States. Indiana University Press. pp. 260–262. ISBN 0253336031.
  4. "Obituaries. Marie C. Taylor", The Washington Post, January 15, 1991, pp. B06.