Gaa na ọdịnaya

Mary Ann Hutton

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mary Ann Hutton
Born
Mary Ann Drummond

Manchester, England
Died
Dublin, Ireland
Resting placeDeans Grange Cemetery

Mary Ann ma ọ bụ Margaret Hutton (née Drummond; 1862 - 29 Ọgọst 1953) bụ onye ọkà mmụta Asụsụ Irish na onye edemede. [1][2]

Ndụ mbido na ezinụlọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mary Ann Hutton Mary Ann Drummond na Manchester, England na 1862. Ọ bụ nwa Nke izizi James Drummond na Frances (née Classon). O nwere ụmụnne nwoke abụọ na ụmụnne nwanyị ise. Ụfọdụ akwụkwọ sekọndrị na-ezo aka na ya dị ka Margaret, mana n'akwụkwọ ndekọ aha Hutton pụtara dị ka Mary Ann. Nna ya bụ onye ozi Unitarian, na mbụ na Cross Street Chapel mana na Manchester New College, London site na 1869. Ma nna ya na nne ya bụ ndị ama ama na obodo Unitarian yana n'etiti umụ amaala Irish. Nna nna ya bụ onye na-ede uri William Hamilton Drummond na nwanne nna ya bụ onye na-ahụ maka osisi na dibịa, James Lawson Drummond. Nna ya bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị. Hutton gụrụ akwụkwọ nke ọma, ọ bụkwa otu n'ime ụmụ nwanyị mbụ gara Mahadum nke London, a na-enye ya ihe nrite ọlaọcha Hermann na German na 1882 na agụmakwụkwọ Fielden. Ọ lụrụ Arthur Hutton na Hampstead, London na 27 Machị 1890. O sitere n'ezinụlọ Unitarian a ma ama nke ndị na-ewu ụgbọ okporo ígwè na Dublin. O guzobere ndị na-ewu ụgbọ ala na Chichester Street, Belfast na 1886. Di na nwunye a biri na Deramore Park, Belfast, ha na otu nwa ha nwanyị, Margaret Bruce Hutton, nke a mụrụ na 3 Novemba 1893.[1][2] Di ya, Arthur, nwụrụ na 10 Julaị 1908.

Mgbalị asụsụ Irish

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ n'ụlọ Hutton na Belfast ka Patrick Pearse nọrọ mgbe ọ gara Belfast na Disemba 1904. Hutton mara Pearse kemgbe ọtụtụ afọ site na Njikọ Gaelic, ma nọrọ na Rosmuc, County Galway n'ụlọ Pearse iji meziwanye ọsụ ụzọ ya na Irish. A maghị kpọmkwem mgbe Hutton malitere inwe mmasị na Irish, mana ya na onye Celtic Kuno Meyer na-edegara akwụkwọ ozi site na 1901 ma bụrụ onye na-ekwu okwu Irish na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 1901. Ọ nọrọ oge na obodo na-asụ Irish na Glens nke Antrim na enyi ya Rose Maud Young. Hutton tinyekwara aka n'ịmepụta 1904 Feis na nGleann. O dere maka An Claidheamh Soluis na arịrịọ nke Pearse, a na-eche na ọ kụziri Middle Irish na Coláiste Naomh Commissionghaill na Ard Sgoil Uladh na Belfast. Hutton nyere nkuzi ncheta Margaret Stokes na kọleji Alexandra na 1908, na-ekwu maka ọhụụ ụwa ndị ọzọ na akwụkwọ Irish mbụ.[1][3]

Hutton nyere £ 50 na ego iji guzobe ụlọ akwụkwọ Pearse, St. Enda's, ma gbazinye Pearse £ 100 ọzọ na 1911 mgbe ụlọ akwụkwọ ahụ na-alụ ọgụ ego. Hutton nwụrụ na 1908, ebe ọ kwagara Dublin, biri na 17 Appian Way. N'oge a, o kpebiri ịtọghata na Katọlik. Ọ biri na Dublin n'oge ndụ ya niile, na-akwado Conradh na Gaeilge ma na-etinye aka nke ukwuu na ọrụ ọdịnala obodo ahụ. N'afọ 1937 ọ bụ onye nnọchi anya Royal Dublin Society na Celtic Congress na Edinburgh. [1] [2][3]

Ihe kachasị ukwuu Hutton nyere maka agụmakwụkwọ Irish bụ mbipụta ya nke 1907 nke akụkọ ifo Táin Bó Cúailnge, The Táin: epic Irish nke a kọrọ n'amaokwu Bekee, nke nwere ihe mgbakwunye ndị ọkà mmụta nke aha na okwu. Nke a bụ iweghachi akụkọ akụkọ a na-eji ọtụtụ isi mmalite karịa ntụgharị asụsụ nkịtị, wee were afọ iri(10) iji mezuo ya. A nabatara ọrụ ahụ nke ọma, na-aga n'ihu na-ebipụtaghachi ya na 1924 site na ihe atụ Celtic revival style nke John Patrick Campbell dị ka Seaghan MacCathmhaoil.[1]

Eoin MacNeill, Douglas Hyde na Louis Claude Purser kwadoro atụmatụ na-enweghị isi na 1910 na a ga-ahọpụta Hutton ka ọ bụrụ onye otu Royal Irish Academy. Nke a bụ oge mbụ a họpụtara nwanyị.[4] N'afọ 1914, a họpụtara ya na senate nke Mahadum Queen's Belfast, na 1933, e nyere ya nzere nsọpụrụ nke D.Litt. site na National University of Ireland. [1]

Ọnwụ

[dezie | dezie ebe o si]

Hutton nwụrụ n'ụlọ ya na 30 William's Place Upper, Dublin na 29 Ọgọst 1953. E liri ya na Deans Grange Cemetery. [2] National Library of Ireland nwere ụfọdụ akwụkwọ ozi ya. [1] Hutton bụ otu n'ime ụmụ nwanyị ndị bụ isiokwu nke mmemme BBC Abụọ Northern Ireland, Mná na nGlinntí (Women of the Glens).[5]

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ó Doibhlin, Diarmaid (1994) Womenfolk of the Glens of Antrim and the Irish Language, Cumann Seanchais Ard Mhacha/Armagh Diocesan Historical Society Vol. 16, Nke 1, peeji nke 103-124 

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Lunney (2009). "Hutton, Mary Ann", in McGuire: Dictionary of Irish Biography. Cambridge: Cambridge University Press.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Lunney" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Breathnach. HUTTON, Mary Anne (1862–1953) (Irish). ainm.ie. Retrieved on 30 September 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Breathnach 2018" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Phoenix (2005). Feis na nGleann : a century of Gaelic culture in the Antrim Glens. Ulster [Northern Ireland]: Feis na nGleann & Stair Uladh. ISBN 1903688493. OCLC 61048030.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Phoenix 2005" defined multiple times with different content
  4. Two women and the Royal Irish Academy. Royal Irish Academy (2024-04-22). Retrieved on 2024-11-29.
  5. Keane. "Former Irish president Mary McAleese to present BBC show on unsung heroines of the Irish language | The Irish Post", The Irish Post. Retrieved on 30 September 2018.