Gaa na ọdịnaya

Meir Shamgar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Meir Shamgar (Hibru: מאיר שמגר; Ọgọst 13, 1925 - Ọktoba 18, 2019) bụ onye isi ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Israel site na 1983 ruo 1995.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]
Shamgar mgbe ọ dị afọ iri na asatọ
Shamgar nọ n'ụlọ mkpọrọ na Eritrea, 1946

Meir Shamgar (Sterenberg ma ọ bụ Sternberg) a mụrụ na Free City nke Danzig (Gdańsk ugbu a, Poland) nye Eliezer na Dina Sterenberg.[1] [2] Nne na nna ya bụ ndị Zionist Revisionist. Ọ kwagara Palestine na 1939.[2] Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Balfour Gymnasium na Tel Aviv.

Ọ sonyeere Palmach wee rụọ ọrụ na Company D. Mgbe ahụ ọ sonyeere Irgun. E jidere ya na 1944 maka ọrụ ndị na-emegide ndị Britain, ma tinye ya n'ụlọ mkpọrọ n'Africa n'ogige ndị mkpọrọ dị na Eritrea. Mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ na Eritrea, ọ gụrụ akwụkwọ iwu site na akwụkwọ ozi na Mahadum nke London. [1] [2] [3][4] Ndị mkpọrọ ibe ya na Eritrea gụnyere Yitzhak Shamir na Shmuel Tamir. [5] O sonyere na mgbalị ịgbapụ.

N'afọ 1948, mgbe e guzobere Israel, e weghachiri ya na ndị ọzọ e jidere n'Izrel, ebe ọ debanyere aha na Ndị agha Israel ma sonye na 1948 Arab-Israel War. [4][6]

Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ gụrụ akụkọ ihe mere eme na nkà ihe ọmụma na Mahadum Hibru nke Jerusalem na iwu na Ụlọ Akwụkwọ Iwu Ọchịchị nke Mahadum London . [6]

Shamgar nwụrụ na 18 Ọktoba 2019 mgbe ọ dị afọ 94.

Ọrụ iwu

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Shamgar laghachiri n'usuu ndị agha dị ka onye Ọkaiwu ndị agha. A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye ọka iwu ndị agha n'afọ 1956, na onye ọka iwu agha n'ọnwa 1961.[7] Mgbe Agha Ụbọchị Isii gasịrị, o mepụtara akụrụngwa iwu nke gọọmentị ndị agha Israel na West Bank na Gaza Strip. O ruru ọkwa Brigadier General . [6] Mgbe ọ lara ezumike nká n'ọrụ agha, ọ rụrụ ọrụ dị ka Attorney General site na 1968 ruo 1975. [8] N'afọ 1975, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Israel. N'afọ 1982, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche nke Ụlọikpe Kasị Elu, n'afọ 1983, ọ ghọrọ onye isi ikpe nke Ụlọikpe kachasị elu. Ọ lara ezumike nká na 1995.

N'afọ 1996, Shamgar bụ onye isi oche Commission nke nyocha banyere igbu ọchụ nke Prime Minister Yitzhak Rabin.[6]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Shamgar na nwunye ya Geula mụrụ ụmụ atọ, onye nwụrụ na 1983. [9] Mgbe ọ nwụsịrị, ọ lụrụ Michal Rubinstein, onye ọka ikpe lara ezumike nká nke jere ozi dị ka osote onye isi oche nke Ụlọikpe Mpaghara Tel Aviv.

  • Ndepụta nke ndị natara Israel Prize

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Salpeter (1973). Who Rules Israel?. Harper & Row. ISBN 9780060111649. 
  2. (1993) Middle East Report, Issues 180–185. Middle East Research & Information Project. 
  3. Justice Meir Shamgar, Democracy Award Laureate. The Israel Democracy Institute. Archived from the original on October 13, 2008. Retrieved on March 20, 2008.
  4. 1 2 (2005) Israel's Holocaust and the Politics of Nationhood. Cambridge University Press. ISBN 9781139446624. Israel's Holocaust and the Politics of Nationhood. Cambridge University Press. 2005. p. 215. ISBN 9781139446624.
  5. Herzog (1996). Living History. Pantheon Books. ISBN 9780679434788. 
  6. 1 2 3 4 Meir Shamgar. Israel Ministry of Foreign Affairs. Retrieved on December 30, 2009."Meir Shamgar". Israel Ministry of Foreign Affairs. Retrieved December 30, 2009.
  7. Template error: argument title is required.
  8. Template error: argument title is required.
  9. סגל (2 January 2016). השופט שמגר: "כל עינוי הוא פסול לפי החוק". www.nrg.co.il. Retrieved on 2023-10-04.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]