Merieme Chadid
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Morocco |
| Aha n'asụsụ obodo | مريم شديد |
| Aha enyere | Merieme |
| Aha ezinụlọ ya | Chadid |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 11 Ọktoba 1969 |
| Ebe ọmụmụ | Casablanca |
| Asụsụ obodo | Arabic |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Arabic, French |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye na-enyocha mbara igwe, explorer, researcher |
| Ụdị ọrụ ya | astronomy |
| Onye were ọrụ | Centre National de la Recherche Scientifique |
| Ebe agụmakwụkwọ | Université Toulouse 3 Paul Sabatier (1969-2024), University of Hassan II Casablanca, University of Nice Sophia Antipolis, John F. Kennedy School of Government |
| Onye òtù nke | International Astronomical Union |
| Ihe nrite | Officer of the Order of Ouissam Alaouite, Arab Woman of the Year Award |
Merieme Chadid (Arabic: مريم شديد; amuru 11 October 1969 na Casablanca) bu onye Moroccan-French na-enyocha mbara igwe, onye nyocha na onye na-agụ kpakpando.[1][2] Ọ na-eduzi mmemme sayensị polar mba ụwa ma gbasie mbọ ike ịwụnye nnukwu ụlọ nyocha mbara igwe na etiti Antarctica.
Agụmakwụkwọ na mmalite ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Chad n'October 11, 1969, na Casablanca nye ezinụlọ Moroccan. Nna ya na nne ya bụ onye na-eji ohi na nwunye ụlọ n'otu n'otu. Ọ bụ otu n'ime ụmụ asaa. Mgbe ọ dị afọ 12, ọ chọpụtara ịhụnanya ya maka mbara igwe site na akwụkwọ Johannes Kepler nke nwanne ya nwoke nyere ya.[1][2] Na 1992, Chadid gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Hassan II Casablanca na nzere masta na Physics na Mathematics. Na 1993, ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Nice Sophia Antipolis na Master of Advanced Studies na afọ atọ ka e mesịrị nweta PhD na Astronomy and Space site na Paul Sabatier University site na nyocha ya na-achọpụta hypersonic shock ebili mmiri na kpakpando na-akpụ akpụ na-akọwa ebe ha si.[1]. O nwetakwara akara ugo mmụta mahadum kachasị elu Habilitation HDR, PhD nke abụọ, na Mahadum Nice Sophia-Antipolis. Chadid gụchara ọtụtụ mmemme agụmakwụkwọ onye isi na John F. Kennedy School of Government, Mahadum Harvard.[1]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Merieme Chadid sonyeere Center National de la recherche scientifique wee bụrụ European Southern Observatory n'oge na-adịghị anya ọ nwetasịrị PhD. Ọ rụrụ ọrụ na European Southern Observatory maka ntinye nke The Very Large Telescope, telescope kasị ukwuu n'ụwa n'oge ahụ, na Desert Atacama nke dị n'ebe ugwu Chile. Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye na-enyocha mbara igwe na usoro mahadum ọha nke French. Chad abụrụla onye osote onye isi oche nke International Astronomical Union kemgbe 2021, [1] Division G, Stars na Stellar Physics, yana onye otu kọmitii na-eduzi International Astronomical Union..[2]
Chadid ghọrọ onye Moroccan mbụ yana nwanyị France mbụ na-enyocha mbara igwe ruru n'etiti Antarctica, na onye mbụ kụrụ ọkọlọtọ Arab na nke Africa (ọkọlọtọ Moroccan) na Antarctica [3] na 2005 mgbe o nwetara njem mbụ ya iji guzobe ụlọ nyocha ọhụrụ. [1][2] N'ime ọtụtụ ihe ọ rụzuru, ihe kachasị baa uru ọ rụzụrụ bụ ọrụ ya n'okpuru ọnọdụ siri ike n'etiti Antarctica, otu n'ime ebe kachasị elu, nke kachasị jụụ, nke a gbahapụrụ agbahapụ na nke a na-apụghị iru n'ụwa. A na-ewere ya dị ka onye na-enyocha mbara igwe nke mbụ n'ụwa nke na-etinye aka n'ịwụnye nnukwu ụlọ nyocha mbara igwe na Antarctica, ebe ọ rụrụ ọrụ ọsụ ụzọ. N'ajụjụ ọnụ, o jiri ntinye nke ụlọ nyocha tụnyere ọrụ mbara igwe, mpaghara nke a na-akọwa naanị obere mgbagwoju anya, na-eme ka ọ dịkwuo mfe ịhụ ihe ndị dị anya karịa ụlọ nyocha n'akụkụ ndị ọzọ nke ụwa. Ka abalị na-aga n'ihu ruo ọtụtụ ọnwa n'afọ, ndị na-eme nchọpụta na ọdụ ụgbọ elu Antarctica nwere uru nke inwe ike ịmụ kpakpando 24/7 .[1]
Chadid na-akwalite agụmakwụkwọ site n'inye nkuzi, ịga nzukọ, ilekọta ụmụ akwụkwọ, na ihe ngosi ya gbasara mbara igwe, Tarik Annujah, egosila na Al Jazeera Children's Channel.[2] Nnyocha ya kachasị ebipụta na-ezube ịghọta na ịkọwapụta mmalite kpakpando na evolushọn kpakpando.[1]
Magazin Forbes depụtara ya dị ka otu n'ime ndị ọrụ iri atọ kachasị amasị na ndị na-adọrọ mmasị n'ụwa.[3]
Merieme Chadid lụrụ Jean Vernin, onye nduzi nyocha nke Centre National de Recherche Scientifique, kemgbe 31 Machị 2001; ha nwere ụmụ abụọ.
Ihe ndị dị mkpa ọ rụzuru
[dezie | dezie ebe o si]- Onye ndu ụwa na-eto eto na World Economic Forum (2008) [1]
- Arab Woman of the Year Award for Achievement in Science site na Regent's University London (2015) (ìgwè mbụ a ga-amata) [1][4]
- Onye isi nke Order of Ouissam Alaouite nke Eze Ukwu Morocco nyere na 2013 [5]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Usoro oge nke ụmụ nwanyị na sayensị
- Ụmụ nwanyị na-enyocha mbara igwe
Edemsbia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Dr. Merieme Chadid | Women as Partners in Progress Resource Hub. pioneersandleaders.org. Retrieved on 2019-04-12.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Akyeampong (2012-02-02). Dictionary of African Biography (in en). OUP USA. ISBN 9780195382075.
- ↑ 3.0 3.1 Merieme Chadid. World Economic Forum. Retrieved on 2019-04-12.
- ↑ Arab Women Awards (en). londonarabia. Archived from the original on 2019-04-12. Retrieved on 2019-04-12.
- ↑ YGL Alumni Community | World Economic Forum - YGL Alumni Community (2014-08-13). Archived from the original on 2014-08-13. Retrieved on 2019-04-12.