Meschac Gaba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Meschac Gaba
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịBenin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1961 Dezie
Ebe ọmụmụCotonou Dezie
Dị/nwunyeAlexandra van Dongen Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ, osee foto, conceptual artist, onye ese Dezie
Ebe obibiRotterdam Dezie
Ebe ọrụAmsterdam Dezie
so naDocumenta 11 Dezie
webụsaịtịhttp://stevenson.info/artist/meschac-gaba/ Dezie
nọchitere anya yaTanya Bonakdar Gallery Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkareproduction right not represented by CISAC member Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaTate, National Museum of World Cultures, Museum Arnhem, Stedelijk Museum Amsterdam, Studio Museum in Harlem Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Meschac Gaba (a mụrụ ya n'afọ 1961) bụ onye Beninese bụ onye ǹkà nchepụta ihe na Rotterdam na Cotonou. Ntinye ya nke ihe ndị a na-eme kwa ụbọchị na-ejikọta njirimara ọdịbendị Afrịka na ọdịda anyanwụ na azụmahịa. A maara ya nke ọma maka The Museum of Contemporary African Art 1997–2002, ntinye ụlọ iri na abụọ nke Tate Modern nwetara ma gosipụta n'afọ 2013. O gosipụtala na Studio Museum na Harlem n'afọ 2003 Venice Biennale .

Mmalite ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Meschac Gaba na Cotonou, Benin, n'afọ 1961. Ọ kpafuru site na ọzụzụ ya dị ka onye na-ese ihe ruo mgbe akpa ego a kwụsịrị n'ime ụmụ irighiri ihe mere ka ọ na-ese ihe osise na ihe ndị ahụ. [1] Gaba bịara mara maka ntinye ya nke ihe ndị a na-eme kwa ụbọchị nke na-ejikọta njirimara ọdịbendị Afrịka na nke ọdịda anyanwụ na azụmahịa. [1]

O nwere ebe obibi na Amsterdam Rijksakademie n'afọ 1996 ruo afọ abụọ. [1] Na enweghị ohere iji gosipụta ọrụ ya n'obodo ahụ, ọ malitere n'ime afọ ise sochirinụ iji mee ihe ngosi nka nke ya. [1][4] Nke a ghọrọ ihe ncheta ya The Museum of Contemporary African Art 1997–2002, nke nwere ọnụ ụlọ iri na abụọ (ụfọdụ dabere na ọrụ ihe ngosi ihe mgbe ochie na ndị ọzọ nkeonwe) jupụtara na ihe ndị Gaba mere. [1] N'ime ihe ngosi ahụ, a na-akọ akụkọ nkwupụta banyere nhụjuanya nka nke onye na-ese ihe n'etiti Africa na Europe. [1] Ụlọ agbamakwụkwọ, nke o mere mgbe ọ hụrụ n'anya, [1] nwere ihe ncheta dị ka ihe ngosi nka site na agbamakwụkwọ Gaba na onye nlekọta Dutch Alexandra van Dongen n'afọ 2000 na Amsterdam Stedelijk Museum. [1] Ụlọ Ọbá akwụkwọ ahụ nwere akwụkwọ nka ma na-akọ banyere tebụl mgbagwoju anya Gaba. [1] Ụlọ egwuregwu ahụ gosipụtara tebụl mgbagwoju anya na-eme ka tebụl

Ihe ngosi nka ahụ gosipụtara n'ọtụtụ ebe. [1] E gosipụtara ọrụ ahụ na mbụ n'afọ 2002 na Documenta 11. [1] Gaba natara ohere Rotterdam nke ọ nwere ike ibi ma chekwaa ọrụ ahụ. [1][3] Mgbe nwa ya nwoke rịọrọ ụlọ nkịtị, Gaba rere ma nye Tate Modern ọtụtụ ọrụ ahụ, ma e wezụga maka Ọbá akwụkwọ ya, nke Gaba laghachiri n'obodo ya. [1] N'ihe dị ka afọ 2013, Gaba biri ọkara afọ n'obodo ya bụ Cotonou na ọkara nke ọzọ na Rotterdam ya na nwunye ya na nwa ya nwoke. [1] Tate Modern gosipụtara ọrụ ahụ n'ozuzu ya n'afọ 2013 [1] dị ka akụkụ nke mmemme afọ abụọ nke Tate nke ihe ngosi ndị na-elekwasị anya n'Afrịka. [1] Ụlọ agbamakwụkwọ ahụ masịrị onye nkatọ nka Britain bụ Jonathan Jones, onye kọwara Museum dị ka akụkọ ndụ, akwụkwọ akụkọ ndụ, mkpesa na-egosi ike nke nka nke nka nke oge a. [1]

N'etiti imecha Museum na ihe ngosi Tate ya, Gaba gosipụtara n'afọ 2003 Venice Biennale ma mee ihe ngosi mbụ ya na United States na Studio Museum na Harlem, "Tresses", usoro ihe nlereanya nke New York City na akara ngosi Benin nke e mere site na mgbatị ntutu isi. A kpọghachiri ihe eji eme ihe ahụ, nke ndị African-American pop stars dabere na ọdịbendị West Africa, na Africa. Gaba na-arụ ọrụ na onye na-akpa ntutu isi nke Benin iji mee ihe ọkpụkpụ site na foto ya. The New York Times dere na ọrụ ndị ahụ "na-atọ ụtọ" ma bụrụ ndị a pụrụ ịmata n'aghọghị ihe osise. [1]

Gaba mere ihe ngosi ngosi nke mbụ ya, "Exchange Market", na New York n'afọ 2014. N'ala ala, ihe ọkpụkpụ iri nke tebụl osisi na-enweghị ntụpọ nke ọ bụla nwere ihe mkpuchi waya, nke akwụkwọ ego Afrịka kwụgidere. E jikọtara tebụl ọ bụla na ụdị ngwaahịa: ogho, koko, dayamọnd. N'akụkụ mgbidi ahụ, a na-etinye ọrụ ndị yiri ụlọ akụ nke e ji osisi, plexiglass, na ego a kwụsịrị. N'elu, nke na-echetara ụlọ egwuregwu nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke Gaba, e nwere tebụl foosball anọ na obere ihe ncheta dị ka ọkpọ cricket e sere n'aka na obere tebụl billiards.[4]

Artsy họọrọ ọrụ Gaba dị ka ihe ngosi nke afọ 2014 1:54 London art fair.[2]

Ihe ngosi ndị a họpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • "Exchange Market", Tanya Bonakdar Gallery, New York City, 2014[4]
  • "Museum of Contemporary African Art", Tate Modern, 2013[3]
  • "Tresses", Studio Museum na Harlem, 2005[8]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

 

Ịgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website