Gaa na ọdịnaya

Mildred Ramakaba-Lesiea

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Mandu Mildred Ramakaba-Lesiea (née Ramakaba; amuru 28 Jenuarị 1933) bu onye ndọrọndọrọ ọchịchị South Africa na onye agha nke African National Congress (ANC), nke o sonye na 1954. Mgbe njedebe nke ịkpa ókè agbụrụ na 1994, ọ nọchitere anya ANC na National Assembly site na 19948 ruo 2020.

Ramakaba-Lesiea sonyeere ANC n'oge mmalite nke mgba megide ịkpa ókè agbụrụ iji sonye na mgbasa ozi megidere iwu Bantu Education Act nke 1953. N'ime iri afọ ndị sochirinụ, ọ bụ onye ama ama na mmemme ụmụ nwanyị na nhazi obodo na Cape Town; A tụrụ ya mkpọrọ n'okpuru Iwu Suppression of Communist Act na 1960s ma nwụchiri ya maka mmemme ya n'ọtụtụ oge ndị ọzọ. N'afọ 2005, gọọmenti South Africa nyere ya Order of Luthuli na Silver maka nkwado o nyere na mgba.

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ramakaba-Lesiea na 28 Jenụwarị 1933 na Langa na mpụga Cape Town na mpaghara Cape Province.[1] Nna ya, Sello Ramakaba, sitere na Sotho" id="mwHw" rel="mw:WikiLink" title="Lesotho">Lesotho ma too na Orange Free State; nne ya, Francina Pretorius, tolitere na Free State mana agbụrụ agwakọta, ya na nne Afrikaans na nna Sotho.[1] N'oge ọ bụ nwata, ezinụlọ ahụ kwagara Kensington, ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ruo mgbe ọ bụ ọkọlọtọ isii (nke asatọ). N'afọ 1949, nna ya nwụrụ ma nne ya lụrụ onye bụbu onye agha nke gbara ya ume ịlụ di n'ihi nsogbu ego ezinụlọ ahụ. Kama nke ahụ, Ramakaba-Lesiea hapụrụ ụlọ ka ọ rụọ ọrụ dị ka onye ọrụ ụlọ na Sea Point.[1]

Mgbalị na-emegide ịkpa ókè agbụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1952, Ramakaba-Lesiea na di ọhụrụ ya kwagara Elsie's River, ebe ha nọrọ n'otu ebe a na-akpọ Maseru (site na Isi obodo Lesotho, maka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị Masotho bi). [2] Afọ abụọ ka e mesịrị, gọọmentị ịkpa ókè agbụrụ malitere itinye n'ọrụ Iwu Mmụta Bantu; mmegide Ramakaba-Lesiea megide iwu ahụ dugara ya n'ime mmegide megide ịkpa ókè megide ịkpa oke agbụrụ, nke mbụ site na Elsie's River Civic Association na mgbe ahụ site na African National Congress (ANC), nke ọ sonyeere na 1954. [2][1] N'ime afọ ole na ole sochirinụ, o sonyere na mkpọsa nnupụisi obodo buru ibu, gụnyere ngagharị iwe megide iwu na mwepụ a manyere. [1][3] Ọ ghọrọ onye ndú mpaghara na ANC Women's League na Cape Town ma na-arụsi ọrụ ike na Federation of South African Women; ka ọ na-erule 1958, ọ sonyeere South African Communist Party na nzuzo, nke gọọmentị ịkpa ókè agbụrụ machibidoro iwu.[3] N'afọ 1959, ọ malitekwara ịhazi maka Brick, Cement and Quarry Workers' Union, otu njikọ nke South African Congress of Trade Unions . [1]

E jidere Ramakaba-Lesiea ụbọchị iri na anọ n'afọ 1959 mgbe ụmụ nwanyị mere ngagharị iwe megide Dompas, ma mesịa n'afọ 1959, a chụpụrụ ya n'ike site na Osimiri Elsie gaa Nyanga n'ihe gbasara Iwu Obodo.[1] E jidere ya ọnwa ise ọzọ na 1963, ọtụtụ oge ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ naanị ya, mgbe ahụ, obere oge ka a tọhapụrụ ya, e jidere ya ọzọ. N'afọ 1964, e boro ya na ndị ọzọ 44 (gụnyere Oscar Mpetha) [2] ebubo imebi ihe n'okpuru Iwu Mmachibido Iwu Kọmunist; a mara ya ikpe ma maa ya ikpe ịga mkpọrọ afọ isii, ọ ghọkwara nwanyị mbụ e jidere n'Ụlọ Mkpọrọ Pollsmoor tupu a kagbuo ikpe ya n'ime mkpegharị ikpe na 1965. Mgbe a tọhapụrụ ya, a tụrụ ya mkpọrọ n'ụlọ, na 1966 a manyere ya ịkwaga Witsieshoek dị anya n'oge esemokwu ya na gọọmentị banyere ịgbaso iwu ya.[1]

O mechara laghachi n'ọrụ ụlọ ma mesịa laghachi n"ọrụ ụlọ ọrụ. N'otu oge ahụ, ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike n'òtù ụmụ nwanyị ma na-etinye aka n'ịkwado ezinụlọ ndị a tụrụ mkpọrọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[3] Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke United Women's Organisation nke Cape Town na 1981. N'ime afọ ndị 1980 niile, ọ na-arụsi ọrụ ike na United Democratic Front ma na-arụ ọrụ nzuzo maka ANC.[3] E jidere ya ọnwa ise ọzọ n'oge ọnọdụ mberede nke afọ 1985.[1]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ịkpa ókè agbụrụ gasịrị

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ntuli aka mbụ nke South Africa na 1994 gasịrị, Ramakaba-Lesiea sonyere na ndị isi mba nke ANC Women's League ma nọchite anya ANC dị ka onye kansụl mpaghara na Gugulethu, Cape Town site na 1995 ruo 1998. [1][3] E zigara ya na Nzukọ Ndị Omeiwu iji mejupụta oche ANC na 1998, [1] a họpụtakwara ya maka oge zuru ezu na Nzukọ nke Mba na ntuli aka nke afọ 1999. A họpụtara ya ọzọ n'afọ 2004. Mgbe ọ lara ezumike nká, na 2017, ọ nọgidere bụrụ onye otu alaka ANC ya na Gugulethu.[2]

Nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Na 2004, Western Cape Premier, Ebrahim Rasool, nyere Ramakaba-Lesiea mpaghara ugwu, Office of the Order of Disa.[1] N'afọ sochirinụ, Onye isi ala Thabo Mbeki nyere ya Order nke Luthuli na Silver maka "ezigbo ntinye aka ya na mgba maka ịha nhatanha nwoke na nwanyị na-abụghị agbụrụ, ikpe ziri ezi na ọchịchị onye kwuo uche South Africa".[2] Na 2017, Thandi Modise, n'ikike ya dị ka Chancellor nke Cape Peninsula University of Technology, nyere Ramakaba-Lesiea nzere nzere bachelọ na njikwa ọha..[4]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Ramakaba-Lesiea lụrụ James Lesiea na 1952; ọ si Aliwal North mana ọ rụrụ ọrụ na họtel dị na Sea Point. Ha nwere ụmụ nwanyị atọ ma gbaa alụkwaghịm na 1971.[1]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 Mildred Lesiea. South African History Online (24 May 2012). Retrieved on 2023-04-09.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Mbita (8 June 2017). Mme: The level-headed heroine (en-US). News24. Retrieved on 2023-04-09.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Mildred Ramakaba-Lesiea (1933 –). The Presidency of South Africa. Archived from the original on 2023-04-09. Retrieved on 2023-04-09.
  4. Honouring a life lived in service of others (en-gb). Cape Peninsula University of Technology (31 March 2017). Retrieved on 2023-04-09.