Mmanụ aṅụ
ụgbọ mmiri, sirop, molasses, Debes (Arabic,arara na-akpọ [<silan about="#mwt3" class="IPA nowrap" data-ve-ignore="true" lang="ar-Latn-fonipa">Arabic " rel="mw:WikiLink" title="Help:IPA/Arabic">[dibs]]]), ma ọ bụ rub (Arabic: رُب, a na--ahụ []; Hibru: dvash tmarim ma ọ bụ סילאן; Persian: شیره خرما) bụ ihe na-acha nchara nchara, osisi sirop na-atọ ụtọ nke a na-ama ụbọchị na ararA na-eji eme ihe n'ihe na-eme ka ebe na nri Middle East na nri Greek.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ Deuterọnọmi na Bible Hibru, n’ịkọwa ọtụtụ Ala Nsogbu, egwu egwu n’etiti nri ya. Ihe odide ndị na-eso ụzọ dị ka Jerusalem Talmud na Sifre na-a na-a na-abia ka videos a dị ka ndị na-egosi ụfọdụ ụfọdụ n'ihi mmetụta.[1][2] Ihe nri e gwupụtara n'ala na Jerusalem na-akwado iji nri eme ihe n'oge a. Otu nchekwa, nke e ji osisi nkwụ mee ihe ma na-eme n'otu ọnụ ụlọ nke ụlọ e bibiri n'oge nnochibido nke Jerusalem na 586 BCE, na-egosi na ngosipụta nke ụgbọ n'ebe ahụ..[1]
Onye Juu na-akọ ihe mere eme na mbụ adọ mbụ bụ Josephus, n'ihe dị iche ya nchọpụta oases nke Jeriko na ụdị ụbọchị dị iche iche a na-akụ n'achọ a nke Judia, na-ekwu na "ụdị [nke ụbọchị], mgbe a na-egbochi ya, na-ahụ ezigbo ụfọdụ, nke na-adị mma n'ibu ụfọdụ ndị ọzọ.". [2]
Akụkụ nri na-edozi ahụ
[dezie | dezie ebe o si]Date sirop bara mmetụta na monosaccharides glucose na fructose.[1] Nke a zara na ọtụtụ n'ime shuga ya na-abanye n'akwụkwọ, ọ na-ebuli ogo glucose n'ike n'ụzọ dị mfe na ụzọ syrups ndị ọzọ. Ya mere, ọ dabara adaba maka ndị na-arrịa hypoglycaemia, maka ndị na' ike ike ike sucrose ma ọ bụ ndị nwere nsogbu pancreatic ndị na-esiri ike ikekọrọ disaccharides. [citation need] Date sirop dị elu na magnesium na potassium akụkụ ụfọdụ ihe na-atọ ụtọ dị ka Maple syrup na na-ahụ ike, ọ bụkwa ihe ọzọ a ma ama-ama shuga n'afọ ndị na-adịbeghị anya.[2] Ọ ipinnu na antioxidants n'ihi nnukwu phenolic na flavonoid osisi ya[3][4][5] ma, na ọ na-Mmiri ọkụ.[3][4]
Nri mba
[dezie | dezie ebe o si]A na-eji ya eme ihe n'ọtụtụ ebe na Libya, na-ahụ asida, ihe oriri dị ka porridge.
Na nri Iran na Ndị Iraq, a na-eji syrup eme ihe iji mee ka Tahini dị ụtọ, nke a na-eri n'oge nri ụtụtụ. Nhọrọ ọzọ bụ sirop mmetụta.
Na Middle East, a na-eji sirop eme ihe maka ọkụ ọkụ n'obi na poteto. A na-akpa ha na sirop datte agwakọta ya na cardamom, nnu, na nri oliv, wee cheta ha na sesame tupu a sie ha na nri oliv ma ọ bụ sie ha n'ọkụ n'ozuzu. A na-ahụ videos eme ihe dị ka ofe maka akwụkwọ nri, dị ka yabasị na turnips, yana dị ka ihe dị na mama semolina a na-akpọ basbousa, nke na-enye fim ahụ ike dị ka ịdị ka ndu.
Bangladesh na-ahụ ihe dị ka tɔn 20,000 nke molasses kwa afọ. [1]Mpaghara Kalkini Upazila nke Bangladesh bụ nke a ma ama maka mmiri mmiri ya na molasses ya.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Mkpụrụ vaịn
- Mkpụrụ osisi grenade
- Pekmez
- Ndepụta nke syrup
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Magness (2024). Jerusalem through the ages: from its beginnings to the Crusades. New York, NY: Oxford University Press, 98. ISBN 978-0-19-093780-5.
- ↑ Goor (1967). "The History of the Date through the Ages in the Holy Land". Economic Botany 21 (4): 324, 326. ISSN 0013-0001.
- ↑ Taleb (2016). "Date syrup–derived polyphenols attenuate angiogenic responses and exhibits anti-inflammatory activity mediated by vascular endothelial growth factor and cyclooxygenase-2 expression in endothelial cells". Nutrition Research 36 (7): 636–647. DOI:10.1016/j.nutres.2016.02.010. PMID 27333954.
- ↑ Bouhlali (2018). "Anti-inflammatory properties and phenolic profile of six Moroccan date fruit (Phoenix dactylifera L.) varieties". Journal of King Saud University - Science 30 (4): 519–526. DOI:10.1016/j.jksus.2017.08.011.