Mofia Tonjo Akobo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mofia Tonjo Akobo

Chief Mofia Tonjo Akobo (nwụrụ n'afọ 2020) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye na-eme mkpọsa na nsogbu gburugburu ebe obibi na nchịkwa akụ. Ọ bụ Minista mbụ nke Petroleum Resources na gọọmentị etiti nke Naịjirịa.[1]

Akobo ghọrọ Onye isi oche nke Southern Minorities Movement ma hazie nguzobe nke Union of Niger Delta.[2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Abonnema n'ezinụlọ Mary John Fyneface nke Abonnema na Nathaniel Tonjo Akobo nke Tombia.[3] Agụmakwụkwọ praịmarị ya gụnyere ịmụ ihe na Bishop Crowther Memorial School Abonnema, Central school Eha-Amufu na Tombia School, Tombia. Agụmakwụkwọ sekọndrị ya dị na Government College Umuahia site n'afọ 1949 ruo n'afọ 1955 ebe ọ ghọrọ onye isi ụlọ akwụkwọ (1954/1955).[4][3] Ọ gụrụ akwụkwọ dị elu na Mahadum Ibadan site n'afọ 1956 ruo 1960. Ọ gakwara ụlọ ọgwụ Mahadum site na 1960 ruo 1963, ma rụọ ọrụ Internship Medical na Lagos University Teaching Hospital site n'afọ 1963 ruo 1964.[3]

N'afọ 1955, e nyere ya Elder Demster Lines nke Unilever Brothers Group scholarship na United Kingdom maka njem agụmakwụkwọ izu atọ gafee London, Liverpool, Brighton na North Wales.

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Data Ine Akobo, nke a mụrụ Amachree, onye osote onye na-ahụ maka ọbá akwụkwọ nke Rivers State University of Science and Technology ma nwee ụmụ na ụmụ.[5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ rụrụ ọrụ na Royal Orthopedic Hospital Igbobi Yaba, General Hospital Marina, Lagos, Federal Airport Medical Unit Kano, Five Battalions MRS Kano site n'afọ 1964 ruo n'afọ 1966, General Hospital Yenegoa, Eastern Nigeria site n'afọ 1966 ruo 1968, General Hospital Aba site na Eprel 1968-August 1968 na 3rd Nigerian Army Medical Corps site na Septemba 1968 ruo Jenụwarị 1970.[3]

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Ọgọstụ afọ 1969, ọ ghọrọ onye isi oche, Rivers State Sports Council na onye otu Nigeria National Sports Commission, site n'ọnwa Eprel afọ 1972 na Ọgọọst afọ 1973. Ọ bụ Kọmishọna maka Ọrụ ma mesịa bụrụ Kọmishọna na-ahụ maka ego na Rivers State Executive Council n'etiti afọ 1973 na 1974. N'afọ 1967 na 1969, ọ bụ otu n'ime ndị agha nke atọ nke Benjamin Adekunle duziri.

N'afọ 1975, a họpụtara ya n'ime Kọmitii Federal dị ka minista mbụ na-ahụ maka Ngalaba Petroleum na Energy nke e mepụtara ọhụrụ. Na Disemba afọ 1975, dị ka minista OPEC na Vienna, Akobo so na ndị minista e jidere n'oge ndị na-eyi ọha egwu Carlos. Ọ rụrụ ọrụ na kansụl ndị isi nke General Murtala Mohammed ma onye isi ala ọhụrụ General Olusegun Obasanjo jidere ya mana e zighachiri ya na ngalaba nke atụmatụ akụ na ụba na mmepe ruo 1977.[6][7]

O mechiri ịbịanye aka na nkwekọrịta nke ụlọ nrụpụta Warri ma kwalite mmepe nke ụlọ nrụnye Kaduna. O sonyere n'ịmepụta ECOWAS na ọkwa minista na nguzobe nke Niger Delta Basin Development Authority.[8]

N'afọ 1978, ọ laghachiri Port Harcourt ka ọ bụrụ onye isi otu ọrụ ahụike nke TEME Clinic Association na Port-Harcourt nke ya na ndị isi ya, George Organ na Peterside guzobere.

N'inwe mmasị dị ukwuu na mmepe nke mpaghara Niger Delta, Akobo tinyere aka n'ịmepụta IZON National Congress ebe ọ bụ onye guzobere (1991/92).[3] Ọ bụkwa onye guzobere Movement for National Reformation n'okpuru onyeisi oche nke Chief Anthony Enahoro CFR, na Southern Minorities Movement nke General David Ejoor duziri. Akobo mechara bụrụ Onye isi oche nke Southern Minorities Movement ma hazie nguzobe nke Union of Niger Delta nke bụ njikọ nke mpaghara Niger Delta dị ka Southern Minorities Mouement, Commonwealth of the Niger Delta Coalition, MOSOP na ọtụtụ ndị ọzọ agbụrụ pere mpe na mpaghara ahụ.[2]

N'etiti ndị ọzọ na-etinye aka dị ka onye na-eme ngagharị iwe gụnyere:

  • Onye guzobere na onye otu kansụl okenye nke Ijaw National Council.[9]
  • Onye guzobere Southern Minority Movement.[10]
  • Onye isi nke Movement for National Reformation nke Chief Anthony Enahoro duziri ma Alfred Rewane kwadoro.
  • Onye guzobere otu ọmụmụ Rivers State.
  • Onye guzobere Ijaw Youth Council (IYC).
  • Onye isi oche nke Centre for Constitutional Governance (CCG) nke Beko Ransome-Kuti duziri.
  • Onye guzobere NADECO (National Democratic Coalition).
  • Onye nnọchi anya G34, akụkụ nke gbanwere onwe ha na PDP (Peoples Democratic Party).[5]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Akobo nwụrụ na 13 Machị 2020 mgbe ọ rịasịrị obere ọrịa ma lie ya na Satọdee 10 Ọktoba 2020 n'obodo ya dị na Tombia, Degema Local Government Area Of Rivers State.[4]

Ịgụkwu ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  1. NIGER DELTA BRIEFS: Echiche Akụkọ Ihe Mere Eme na Niger Delta (9781797902029): Chief (Dr.) Mofia T. Akobo
  2. Vanguard na Naịjirịa: Akobo, Orubebe, ndị ọzọ na-ekwu maka njikwa akụ site na Uwakwe Abugu. Ọktoba 21, 2000
  3. Nzukọ nke mba, 'narị afọ- mkpebi Okota: nkwupụta nke nzukọ' nke mkpọsa maka ọchịchị onye kwuo uche ya haziri Lagos, Nigeria. E mere ya na Disemba 1719, 1998
  4. Phil Tam Al-Alalibo 'ebee ka Gọvanọ Kalabari nke Rivers State nọ?' Mee 11, 2008
  5. Presidor Ghomarai 'Ijaw ịdị n'otu dị mkpa ugbu a'
  6. Peter Chalk (2012) 'Encyclopedia of Terrorism' pg 554 Carlos mere atụmatụ ịnapụ ndị minista iri na otu n'afọ ndị 1970
  7. Augustine A. Ikein, Diepreye S. P. Alamieyeseigha, Steve S. Azaik (2008) 'Mmanụ, Ọchịchị onye kwuo uche ya, na Nkwa nke Ezi Federalism na Naịjirịa' peeji nke 377
  8. David Yallop Na njedebe nke ụwa, The Hunt for the Jackalī bipụtara na UK 2014
  9. Olusegun Obasanjo (1981) Iwu m: Akụkọ banyere Agha Obodo Naịjirịa, 1967-1970

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Mixed reactions trail speculations on Buhari's oil ministry portfolio", The Guardian (Nigeria), 10 June 2015. Retrieved on 3 November 2017.
  2. 2.0 2.1 "ANSD(DECEMBER 17 - 19, 1998). "CONFERENCE OF NATIONALITIES ORGANISED BY THE CAMPAIGN FOR DEMOCRACY, LAGOS, NIGERIA, http://www.waado.org/nigerian_scholars/archive/docum/confnation.html
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Former Federal Petroleum Minister & Frontline Niger Delta Leader, Late Chief Dr. M. T Akobo Set For Burial, 10th October 2020. Nigerian Voice. Retrieved on 2022-03-16.
  4. 4.0 4.1 Former Federal Petroleum Minister & Frontline Niger Delta Leader, Late Chief Dr. M. T Akobo Set For Burial, 10thOctober 2020. www.thenigerianvoice.com. Retrieved on 2022-03-17.
  5. 5.0 5.1 Mofia Tonjo Akobo (en). Gyaanipedia (2020-11-18). Archived from the original on 2022-02-28. Retrieved on 2022-02-28.
  6. List of 11 Petroleum Ministers Among the Hostages (December 22, 1975).
  7. "OPEC, Despite Pressure, Sticks Together", The New York Times, 1975-09-29. Retrieved on 2022-10-06. (in en-US)
  8. "David-West, Tam, (April 2010). "GEN BUHARI VOWED AFTER HE APPOINTED ME OIL MINISTER WITHOUT HAVING MET ME BEFORE" NBF News http://www.nigerianbestforum.com/blog/gen-buhari-vowed-after-he-appointed-me-oil-minister-without-having-met-me-before/
  9. "Presidor Ghomorai, (2002). "Ijaw unity imperative now", http://www.unitedijaw.com/ijawnews.htm
  10. NIGERIA: Focus on human rights and Democracy [2000111]. www.africa.upenn.edu.