Moirang Shayon
Na Meitei akụkọ ifo na akụkọ ifo, epic cycles nke incarnations na Moirang (Meitei: Moirang Shayon, Moirang Sayon; Old Manipuri: Moilang Shaion, Moilang Saion) [1] bụ a cyclic epic nke asaa incarnations (ite itoolu na ụfọdụ nsụgharị) nke abụọ Chineke hụrụ n'anya na Moirang Kaịrang n'ezie na alaeze. (n'oge Manipur).[1][2][3][4][5]
Ihe ndị dị n'ime
[dezie | dezie ebe o si]Akongjamba na PhouoibiNkọwa)
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị Eze Iwang Puriklai Kaba Purang (917-981 AD), Akongjamba, onye mara mma, lụrụ di ma ọ bụ nwunye nke Moirang, bụ onye chi nwanyị Phouoibi dọtara mmasị ya, onye hụrụ ya n'anya. N'ihi enweghị ike nke Akongjamba idebe okwu ya na obi ọjọọ nke nwunye Akongjamba, Phouoibi kpebiri ịhapụ ụwa mmadụ yana onye ọ hụrụ n'anya.[6][1][7]
Henjunaha na Lairoulembi
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị Eze Iwang Puriklai Telheiba (28-78 AD), Henjunaha Yangleingamba, nwa na-enweghị nna, bụ nne di ya nwụrụ nke dara ogbenye tolitere. Ọ hụrụ Thongang Lairoulembi n'anya, ọmarịcha nwanyị nke nna bara ọgaranya zụlitere. Ndị mmụọ ọjọọ na-egbu Henjunaha. Lairoulembi na-eso onye hụrụ ya n'anya site n'igbu onwe ya, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ na-eche nsogbu na ihe omume dị n'okpuru ụwa ihu. [6] [1][7]
Khuyol Haoba na Yaithing Konu
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị Eze Iwang Puriklai Sana Lakhwa (185-236 AD), Khuyol Haoba, bụ nwa Khundouremba nwụrụ anwụ, onye ọrụ ụlọ ikpe nke Moirang. Yaithing Konu bụ nwa nwanyị nke Luwang Huiningsumba, onye a ma ama. N'oge ọ na-agbapụ na mwakpo igbu ọchụ nke ndị iro ya, Khuyol Haoba hụrụ Yaithing Konu n'anya. Konu lụrụ di, mana akara aka na-enye ohere ka Konu na Haoba jikọọ n'ikpeazụ.[6][1][7]
Kadeng Thangjahanba na Tonu Laijinglembi
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị Eze Iwang Puriklai Laijing Punsiba (1138-1210 AD), Kadeng Thangjahanba bụ onye isi na-emepụta ọla nke Eze Laijing Ningthou Punsiba họpụtara.Ọ hụrụ Tonu Laiijinglembi n'anya, otu ada Laijing Lakpa, onye ọkacha mmasị nke Eze Moirang. N'oge enweghị Thangjahanba, Tonu lụrụ Eze Moirang, bụ onye na-amaghị banyere mmekọrịta dị n'etiti ndị hụrụ ya n'anya. Ozugbo eze chọpụtara nke bụ́ eziokwu, o ji mmesapụ aka weghachi nwanyị ahụ n'ebe ezi onye hụrụ ya n'anya nọ. [6][1][7]
Naha Ura Khongjomba na Pidonnu
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị Eze Iwang Puriklai Laijing Punsiba (1138-1210 AD), Khongjomba (1210-1263 AD) bụ nwa Eze Laijing Ningthou Punsiba na Lady Tonu Laijinglembi, mana a mụrụ ya n'ụlọ nna nna ya Kadeng Thangjahanba, di nke abụọ nke Tonu Lai jinglembi. Pidonnu bụ nwa nwanyị nke otu onye a ma ama. A mụrụ ya dị ka nwa eze ziri ezi ma a na-amaghị ama, Khongjomba chere mmetọ ihu site n'aka nwa eze na ya maka ịhụnanya ya na Lady Pidonnu. Mgbe eze chọpụtara eziokwu ahụ, ọ bụ ezigbo nwa ya nwoke bụ Khongjomba kpuwere okpueze dị ka onye na-achị Moirang, na-atụfu onye nketa ya. [6] [1][7]
Wanglen Pungdingheiba na Sappa Chanu Silheibi
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị Eze Iwang Puriklai Ura Khongyamba (533-574 AD), Wanglen pung bụ onye nwere nkà na-eme pung (ụdị drum). Lady Sappa Chanu Silheibi bụ onye na-akpa ákwà nke ọma. Ndị na-ahụ n'anya abụọ ahụ na-asọ mpi iji chọpụta onye nwere ike ịrụ ọrụ ha ngwa ngwa. N'ihi nghọtahie, Lady Silheibi kwenyere na a na-akwa ya emo maka mmeri ya ma gbuo onwe ya. Mgbe ọ chọtara ozu onye ọ hụrụ n'anya n'ime ọbara, Pungdingheiba sooro ya.[6][1][7]
Khamba Thoibi
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ọchịchị nke Eze Iwang Puriklai Chingkhu Telheiba (1083-1138 AD), Khuman Khamba, nwa mgbei nke nwanne ya nwanyị nke okenye zụlitere, na Thoibi, nanị adaeze Moirang, dara ịhụnanya. Mgbe ha chere ihu ihe omume dị iche iche, izu nzuzo, obi ọjọọ, iyi egwu na ọbụna igbu ọchụ, ndị hụrụ abụọ ahụ n'anya jikọtara ọnụ. [6] [7]
N'omenala a ma ama
[dezie | dezie ebe o si]N'omenala a ma ama, usoro ihe nkiri nke incarnations na-apụta na nka, akwụkwọ, ihe nkiri, ihe nkiri na ọtụtụ ndị ọzọ.

- Khambana Kao Phaba (ihe osise) - ihe osise mmanụ Meitei nke afọ 2001, nke M Betombi Singh, na-egosi Khuman Khamba na-ejide Kao (anụ ọhịa bea)
- "Kao, ehi dị nsọ" - ihe ngosi ihe nkiri nke Asụsụ Meitei nke afọ 2011, nke Laihui Ensemble, banyere Khuman Khamba na-ejide Kao (anụ ọhịa ehi) [8][9]
- Phou-oibi, Chi Nwanyị Rice - a 2013 Meitei language ballad opera
- "Tonu Laijinglembi" - ihe nkiri Asụsụ Meitei nke afọ 2014 nke Sarangthem Bormani dere ma Bolch Jugandra duziri [10]
- Phouoibi Shayon - ihe nkiri Asụsụ Meitei nke afọ 2017
- "Tonu Laijinglembi" - ihe nkiri Asụsụ Meitei nke afọ 2018, nke L Bikram nke "Aryan Theatre, Imphal" duziri [11]
- "Tonu Laijinglembi Seitharol" - mbipụta Meitei Mayek nke 2018 nke akwụkwọ "Tonu Layjinglembi seitharol " nke Hijam Guno dere [12][13]
- "Kao Faba" - Asụsụ Meitei nke afọ 2020 Shumang Kumhei, nke Western Cultural Association mere, banyere Khuman Khamba na-ejide Kao (anụ ọhịa bea) [14][15][16]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Nke ahụ bụ Ihe Mere. . . Akụkọ ifo ndị Manipuri A Gụtaghachiri
- Ndepụta nke epics n'asụsụ Meitei
- Numit Kappa
- Akụkọ Banyere ocheeze Kanglei
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si].mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Oinam (2018-05-11). Northeast India: A Reader (in en). Taylor & Francis, 236, 237. ISBN 978-0-429-95320-0. “Numerous manuscripts of the Moirang region dwell on the theme of love. One of the most popular stories refers to the seven pairs of lovers who are regarded as incarnations of the same souls in different generations or age.”
- ↑ Datta (1987). Encyclopaedia of Indian Literature: A-Devo (in en). India: Sahitya Akademi, 349. ISBN 978-81-260-1803-1. “The epic ballad cycle of the incarnations of Moirang which is nine in number according to some and only seven according to others is a grand majestic saga of the eternal triangle in which generations after generations would find reflections of the various hopes, ideals and aspirations of each age.”
- ↑ Kaushal (2001). Chanted Narratives: The Living "katha-vachana" Tradition (in en). India: Indira Gandhi National Centre for the Arts, 71. ISBN 978-81-246-0182-2.
- ↑ Pattanayak (1981). Indian Folklore, Original from:Indiana University (in en), India: Central Institute of Indian Languages, 8.
- ↑ Jādava (1998). Folklore and Its Motifs in Modern Literature (in en). India: Manas Publications, 69, 142. ISBN 978-81-7049-086-9.
- ↑ 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 Salwons And Langwons Moirang and Ebuthou Thangjing Part 9. www.e-pao.net. Retrieved on 2022-10-26.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 Singh (1996). A History of Manipuri Literature, Original from:the University of Michigan (in en), India: Sahitya Akademi, 62, 63. ISBN 978-81-260-0086-9.
- ↑ KAO - A Glimpse of Manipuri Opera. e-pao.net.
- ↑ "Kao - the sacred bull" by Laihui on 6 March 2011. e-pao.net.
- ↑ Press (15 March 2014). MDU drama festival from March 21 – KanglaOnline (en-US). Archived from the original on 2022-12-09. Retrieved on 2022-10-27.
- ↑ NEWS (2018-03-26). Manipur Folk Drama Festival kicks off in Imphal (en-US). NORTHEAST NOW. Retrieved on 2022-10-27.
- ↑ Literary books in Meitei Mayek released : 29th apr18 ~ E-Pao! Headlines. e-pao.net. Retrieved on 2022-10-27.
- ↑ Literary books in Meitei Mayek released – Manipur News (en-US) (28 April 2018). Retrieved on 2022-10-27.
- ↑ Kao Faba displayed. e-pao.net.
- ↑ Kao Faba displayed. www.thesangaiexpress.com.
- ↑ Kao Faba displayed. thesangaiexpress.com.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Mgbasa ozi metụtaraOkirikiri akụkọ ihe mere eme nke incarnationsna Wikimedia Commons
- Manipuri Literature in History 4. e-pao.net. Retrieved on 2022-10-26.
- Indian Folk Epics. www.ciil-ebooks.net. Retrieved on 2022-10-26.