National Institute for Pharmaceutical Research and Development
National Institute for Pharmaceutical Research and Development (NIPRD) bụ ụlọ ọrụ gọọmenti Naijiria nke ọrụ ya gụnyere imepụta ọgwụ na ngwaahịa sitere n’akụkụ ndụ, ime nyocha na nnwale iji kwado ogo ha, nyochaa ọgwụ ndị a na-emepụta n’ógbè, yana ịmepụta ntuziaka na ụzọ esi arụpụta ha nke ọma..[1] E hiwere ya na 1987, ọ bụ ụlọ ọrụ gọọmentị etiti n'okpuru Federal Ministry of Science and Technology. N'afọ 2001, a kwagara ya na Federal Ministry of Health . [2] [1][3]
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]- N'ọnwa Ọgọstụ 2018, NIPRD nwetara asambodo ISO / IEC 17025, maka izute ụkpụrụ mba ụwa maka ịnwale ọgwụ, nri, ihe ntecha, ngwaahịa ugbo, na ngwaahịa ahịhịa.[4]
- N'ọnwa Julaị 2019, n'okpuru nduzi nke Dr. Obi Peter Adigwe, NIPRD gosipụtara na ha emepụtala ụdị ọgwụ ahịhịa ọdịnala isii nke a na-eji elekọta ma ọ bụ gwọọ Ebola, ịba, sickle cell anaemia, yana ụfọdụ ọrịa ndị ọzọ. [5]
- N'ọnwa Ọgọstụ 2021, African Export-Import Bank nyere NIPRD onyinye $ 400,000 iji bulie mmepụta mpaghara nke ọgwụ na-arụ ọrụ. [6]
- N'ọnwa Eprel 2022, NIPRD bịanyere aka na Memorandum of Understanding na Mahadum KwaZulu-Natal, South Africa, iji melite usoro uru ụlọ ọrụ maka ọgwụ ọdịnala na Naịjirịa na Africa.[7]
- N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022, NIPRD guzobere otu nchọpụta na mgbochi ọrịa tinyere Mahadum Sheffield, Mahadum Usman Danfodiyo na West African Health Organization. [8]
Ọganihu dị mkpa nke ọgwụ
[dezie | dezie ebe o si]Niprisan
[dezie | dezie ebe o si]NIPRD na-emepụta Niprisan maka nlekọta nke nsogbu sickle cell. A na-ere ya dị ka Niclovix . [9] Niprisan bụ phytochemical nke sitere na akụkụ nke osisi anọ dị iche iche (mkpụrụ osisi Piper guineense, ogwe osisi Pterocarpus osun, mkpụrụ osisi Eugenia caryophyllus na akwụkwọ Sorghum bicolor). Na June 2018, May & Baker bịanyere aka na nkwekọrịta mmepụta na NIPRD maka ịzụ ahịa nke Niprisan na Naijiria. [10]
N'ọnwa Julaị 2022, Onye isi nchịkwa nke NIPRD, Dr. Obi Peter Adigwe, mara ọkwa na ihe karịrị mba 40 na-azụta Niprisan na Naịjirịa. [11][12]
Niprimune
[dezie | dezie ebe o si]Na Machị 2020, n'okpuru ntụziaka nke Gọọmentị etiti, NIPRD malitere ịmepụta ụdị iji chọpụta ọgwụ ahịhịa iji lụso COVID-19 ọgụ. [13] Ka ọ na-erule mmalite 2021, NIPRD achọpụtala Niprimune, ọgwụ phytomedicine e mere n'ógbè ahụ dị ka ihe enyemaka maka njikwa COVID-19 ma National Agency for Food and Drug Administration and Control (NAFDAC) kwadoro ya. [14] Ụlọ ọrụ ahụ katọrọ enweghị ego iji kwalite mmepụta ya na nyocha ọzọ. [15]
Arụmụka
[dezie | dezie ebe o si]- N'afọ 2015, Premium Times kọrọ na onye isi nchịkwa n'oge ahụ, Prọfesọ Karniyus Gamaniel, na-emebi iwu ọrụ gọọmentị site n'ịjụ ịkpọsa oghere dịnụ kama ịkekọrịta oghere ma na-eduzi ajụjụ ọnụ rụrụ arụ na-eduga n'ịrụrụ ọrụ n'ụlọ ọrụ ahụ.[16] N'ime akụkọ na-esote, Gamaniel kwuru na ekwughị ọkwa ndị ahụ n'ihi na a họpụtara ndị na-achọ ọrụ site na nchekwa data dị ugbu a nke ndị na-arịọ arịrịọ site na mgbasa ozi ọrụ gara aga.[17]
- N'ọnwa Eprel 2016, a kọọrọ onye isi nchịkwa nke oge ahụ, Prọfesọ Karniyus Gamaniel, na Kọmitii Na-ahụ Maka Mpụ Akụ na Ụba na Ikike Onwe Ya maka ebubo na ọ na-emefu $ 514,000.36 n'ime onyinye $ 744,000.38 nke ụlọ akụ ụwa nyere iji mepụta ọgwụ ọgwụ ọgwụ mgbochi ọrịa shuga, nke a makwaara dị ka STEP-B Project, na nde N33 ọzọ maka ịkwụ ụgwọ ụgwọ nke ndị ọrụ NIPRD na 2014. Gamaniel gọnahụrụ ebubo ahụ.[18]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ David (2022-08-02). Made-in-Nigeria medicines will diversify economy – DG NIPRD (en-us). The Sun Nigeria. Retrieved on 2023-02-16.
- ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named:0 - ↑ NIPRD gets international accreditation for drug development (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2018-08-16). Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ dib@usp.org (2018-08-17). Nigeria’s National Institute for Pharmaceutical Research and Development Attains International Accreditation (en). www.usp-pqm.org. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ Nigerian Institute Develops Drugs Ebola Malaria. www.premiumtimesng.com. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ Afreximbank Awards US$400,000 Grant to Nigeria’s NIPRD to boost local Production of Active Pharmaceutical Ingredients (en-US). African Export-Import Bank (2021-11-08). Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ Akor (2022-04-11). NIPRD signs MoU with S/African varsity on traditional medicine (en-GB). Daily Trust. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ "Africa: Taking action to curb menace of transboundary diseases | The Nation Newspaper", The Nation Newspaper, 2022-08-22. Retrieved on 2023-02-15. (in en-US)
- ↑ Akor (2022-03-08). ‘ How NIPRISAN is improving access to sickle cell treatment in Nigeria’ (en-GB). Daily Trust. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ Nigerian scientists patented a sickle cell drug using a herbal remedy—then it all fell apart (en). Quartz (2019-02-11). Retrieved on 2023-02-16.
- ↑ Racheal (2022-07-06). Sickle Cell Anaemia: Over 40 Nations Opt For Nigeria’s Local Medicine – NIPRD Boss (en-US). Science Nigeria. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ ADANIKIN (2021-08-26). Over 40 countries are demanding Nigeria's sickle cell drug - NIPRD DG (en-GB). The ICIR- Latest News, Politics, Governance, Elections, Investigation, Factcheck, Covid-19. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ FG Directs Pharmaceutical Research Institute to Identify Herbal Medicines Active against COVID-19 – THISDAYLIVE. www.thisdaylive.com. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ Andrographis tops natural cures for COVID-19 (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2021-04-29). Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ Crippled by poor funding, Nigerian drug research institute in darkness for nine months. www.premiumtimesng.com. Retrieved on 2023-02-16.
- ↑ "Recruitment Scam: How Nigeria pharmaceutical institute employs through the back door", www.premiumtimesng.com. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ "Why I don’t advertise before recruitment – Nigeria Pharmaceutical Institute boss", www.premiumtimesng.com. Retrieved on 2023-02-15.
- ↑ "Tension in Nigeria pharmaceutical institute over alleged diversion of World Bank grant, staff salaries", www.premiumtimesng.com. Retrieved on 2023-02-16.