Ndị Benin na Naịjirịa
Ụmụ Benin nọ na Naịjirịa bụ ndị e mụrụ na Ụlọ Ọchịchị Republic of Benin ma ọ bụ ndị nwere ọgbọ Benin, ndị bi na Federal Republic of Nigeria — mba abụọ dị na West Africa nke na-ekekọrịta ókèala nke dị ihe dị ka kilomita 809 (503 maịlụ) n'ogologo.
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]Ịbị mba Benin bịa Naịjirịa nwere akụkụ akụkọ ihe mere eme na nke ugbua. N'Oge ọchịchị ndị ọchịchị, mgbe ókèala dị iche iche nọ n'okpuru ọchịchị ndị France (French Dahomey) na ndị Britain, ịga ije gafee ókèala bụ ihe a na-ahụkarị n'ihi njikọ ọdịbendị, asụsụ, na azụmahịa n'etiti ndị Yoruba, Bariba, na agbụrụ ndị ọzọ bi n'akụkụ abụọ nke ókèala.[1] Mgbe a nwetachara nnwere onwe, mmegharị ahụ gara n'ihu, na-egosi ma ohere akụ na ụba dị na Naịjirịa na mfe ịgafe ókèala. N'ime afọ ndị na-adịbeghị anya, mmegharị ndị mmadụ amalitewo ịdabere n’ọtụtụ ihe isi ike, gụnyere ịzụ ahịa na-ebighị isi n’ókèala, ire ahịa n’enweghị usoro, na nchegbu nchekwa. Ịgba ọchụ na enweghị nchekwa dị na mpaghara ugwu Benin, nke metụtara ndị otu ndị agha na-arụ ọrụ n’ime mpaghara Sahel dum — gụnyere mgba ọchịchị jihadist dị na ugwu Benin — enyela aka na mgbasa nke ndị gbara ọsọ n’ime obodo ma bulie nchegbu gbasara mbata ndị mgbaba na ndị na-abanye Naịjirịa n’enweghị iwu.[2] Ọnọdụ a na-egosi mgbagwoju anya dị na imezi ókèala a na-ekekọrịta, ebe njikọ akụkọ ihe mere eme, mgbanwe akụ na ụba, na nrụgide nchekwa nke ugbua na-ezukọ.
Obodo ndị Hausa na Fula (Fulbe) bụ akụkụ dị mkpa n'ịkekọrịta njikọ gafee ókèala dị n'etiti ugwu Benin (karịchaa mpaghara Alibori) na steeti Kebbi dị na Naịjirịa .Njikọ ndị a dịrị kemgbe ọtụtụ afọ tupu e kee ókèala n'oge ọchịchị ndị ọchịchị, ma ha ka na-emetụta azụmahịa, asụsụ, na okwukwe n’ógbè ahụ ruo taa. Ndị Hausa malitere ịkwaga biri na Benin n'oge ọchịchị ndị ọchịchị, mgbe ụfọdụ site n’ọrụ ahia, ma asụsụ Hausa ka na-abụ asụsụ a na-ejikarị eme mkparịta ụka n’ahịa na n’ihe gbasara nkwurịta okwu gafee ókèala. Ọmụmụ mmadụ Fulbe nwere ụdị dị iche iche: ụfọdụ ìgwè, dịka Fulbe Borgou, abụla ndị bi na Benin kemgbe ọgbọ dị iche iche, ebe ụfọdụ ndị ọzọ, ndị a na-akpọkarị “Fulbe Zamfara,” ka na-enwe njikọ siri ike na Naịjirịa. Obodo Fulbe na-etinyekarị aka na ịzụ anụ ọhịa na njem ugboro ugboro n’oge ụfọdụ n’afọ, mgbe ha na-agafe ókèala na-achọ ahịhịa maka anụ ha, ma na-agbanwe ụdị ehi n’etiti Zebu na Taurine. Njikọ ndị a dị ogologo oge n’ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụ na ụba, na okpukpe na-enye ịdị n'otu n’ókèala, ma ha nwekwara ike ibute esemokwu, karịchaa n’ihe metụtara esemokwu banyere iji ala na ụzọ ndị ndị na-azụ anụ ji aga.[3] Ụdị esemokwu dị otu a na-esiwanye mgbagwoju anya n'ihi enweghị nchekwa na enweghị ntụkwasị obi dị n’ógbè ndị dị n'akụkụ ókèala.[4]
Mmechi ókèala dị n’etiti Benin na Naịjirịa emetụtala ndụ ndị obodo nke ukwuu n'akụkụ abụọ nke ókèala. A malitere mmechi ókèala a na Naịjirịa n’afọ 2019 iji luso ịzụ ahịa na-ezighị ezi ọgụ, karịsịa mbubata osikapa, ma iwu a mebiri ụzọ azụmahịa e debere kemgbe ogologo oge nke dị mkpa n’ịdị ndụ obodo ndị bi n’ókèala.[5] Ndị bi n'obodo dị ka Seme-Krake, ndị na-adabere nke ukwuu na azụmahịa gafee ókèala, tara ahụhụ akụ na ụba mgbe ngwongwo ghọrọ ihe na-esikarị ike inweta, ma ọnụahịa ebili elu.[6] Ụlọ ọrụ azụmahịa na-adịghị n'okpuru iwu gọọmenti, nke gụnyere ndị na-ere obere ihe na ndị na-akwọ ụgbọala, tara nnukwu ahụhụ n'ihi nkwụsị azụmahịa na mgbochi njem. Na mgbakwunye, mmechi ókèala a kpalitela esemokwu dị adịla mbụ, ebe ụfọdụ obodo malitere iji ụzọ ọzọ, ụfọdụ n’ime ha metụtara omume iwu na-akwadoghị, iji kwado ndụ akụ na ụba ha. N'agbanyeghị mmeghe ụfọdụ ụzọ ókèala, mmetụta o jiri ogologo oge mee obodo ndị a na-egosi ihe isi ike dị n’ịtụle nchedo ókèala na eziokwu akụ na ụba nke ndị bi n'akụkụ ókèala.[7]
Akụkọ mgbasa ozi egosila ọtụtụ ihe isi ike dị na ebe a na-agafe ókèala n’etiti Benin na Naịjirịa. Ihe omume dịka ịda ọkụ ugboro ugboro emetụtala ọrụ ndị ọrụ ókèala aka, mgbe a na-akpọkwa ndị ọrụ ókèala ndị a na-eme ihe ọjọọ, nke na-emetụta ọsọ na ezi omume n’ịlele ngwongwo.[8] Nsogbu ndị a etinyela aka n’ịgbakwasị ihe isi ike ndị ndị ahịa na ndị njem na-enweta, na-eme ka e nwee nkwụsị ogologo oge na ụgwọ ahịa gafee ókèala buru ibu, ma ọ bụkwa kpatara mkpa ịkwalite ngwa ọrụ na ọchịchị n’ebe ókèala ndị gọọmenti nọ.[9]
Lee kwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ịkwaga Naịjirịa
- Mmekọrịta Benin na Naijiria
- Ndị Naijiria na Benin
Akwụkwọ akọwara
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Oyèláràn (May 2018). "Oríta Borgu: the Yorùbá and the Bààtonu down the ages". Africa 88 (2): 238–266. DOI:10.1017/S0001972017000900.
- ↑ Violent Extremism in the Sahel (en). Global Conflict Tracker. Retrieved on 24 September 2025.
- ↑ Houessou (2020). "The role of cross-border transhumance in influencing resident herders’ cattle husbandry practices and use of genetic resources". Animal 14 (11): 2378–2386. DOI:10.1017/S1751731120001378.
- ↑ Northern Benin, North West Nigeria: social and religious ties: Dangerous Liaisons (en). www.clingendael.org. Netherlands Institute of International Relations Clingendael. Retrieved on 24 September 2025.
- ↑ "Nigeria's border crisis fuelled by rice", 31 October 2019. Retrieved on 24 September 2025.
- ↑ "'A trip to Seme-Krake: mending the cracks in the Benin-Nigeria trade relationship'", archive.uneca.org. Retrieved on 24 September 2025.
- ↑ Aremu (7 April 2023). "Nigeria Land Border Closure: Implication On Rice Smuggling And Local Production". International Journal Of Humanities Education and Social Sciences 2 (5). DOI:10.55227/ijhess.v2i5.387.
- ↑ Uzomah (November 2024). "Crossing Boundaries: Analysing Corruption Dynamics At Nigeria-Benin Border Points". IOSR Journal of Humanities and Social Science 29 (11): 06–16. DOI:10.9790/0837-2911030616.
- ↑ "'No light, no water, scanners not working', Touray decries situation at Nigeria-Bénin border", Premium Times, 8 May 2025. Retrieved on 24 September 2025.