Gaa na ọdịnaya

Ndị LGBTQ na Naịjirịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ndị nwoke na nwanyị, nwoke idina nwoke, nwanyị na-enwe mmasị nwoke na nwanyị, nwanyị na-enwe mmasị nwoke na nwanyị, onye na-agbanwe agbanwe, na onye na-enwe mmasị nwoke na nwanyị (LGBTQ) na Naịjirịa na-eche nnukwu ihe ịma aka ihu. Iwu na-anapụ ikike LGBTQ na Naịjirịa, yana oke mgbochi dị njọ karịa na ikike LGBTQ na Ugwu Naịjirịa. Agbanyeghị, obodo LGBTQ, nke a na-eme atụmatụ na nde mmadụ 15 ruo 20, ka na-anọgide na-enwe omenala nzuzo, ọkachasị na ndịda Naịjirịa.

Ọnụ ọgụgụ mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

Atụmatụ nke ndị na-edina ụdị onwe ha na mba ahụ sitere na nde iri na ise ruo iri abụọ. [1] [2][3] Nnyocha achọpụtala na ihe ka ọtụtụ n'ime ndị LGBTQ Naijiria na-akọwa onwe ha dị ka Ndị Kraịst, na okpukperechi dị ka Anglicanism.[4]

Ikike Ndị Mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

  A na-eme ka mmekọahụ nwoke na nwanyị bụrụ mpụ na Naijiria niile n'okpuru iwu dị iche iche, gụnyere iwu gọọmentị etiti na nke steeti.[5] Ntaramahụhụ dị iche iche site na mkpọrọ ruo na ntaramahụhụ ọnwụ na steeti ụfọdụ dị na ugwu nke iwu Sharia na-achị.[5]

Iwu gọọmentị etiti

[dezie | dezie ebe o si]
  • Na ndịda Naịjirịa, Iwu Mpụ na-eme ka mmekọahụ dị n'etiti ụmụ nwoke bụrụ mpụ, a na-enye ntaramahụhụ ruo mkpọrọ afọ 14. A na-ata ajọ omume rụrụ arụ n'etiti ụmụ nwoke ahụhụ ruo afọ 3 n'ụlọ mkpọrọ.
  • N'ebe ugwu Naịjirịa, Iwu Mpụ machibidoro "mmekọrịta anụ ahụ megide usoro okike" maka ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị, nke a na-ata ahụhụ ruo afọ iri na anọ n'ụlọ mkpọrọ, ịkwụ ụgwọ, ma ọ bụ ha abụọ.

Shari'a na Northern States

[dezie | dezie ebe o si]
  • Steeti iri na abụọ dị n'ebe ugwu na-etinye iwu mpụ dabeere na Shari'a na-emetụta Ndị Alakụba na ndị kwenyere na ikike ụlọ ikpe Shari'a.[5]
  • A na-ata ahụhụ siri ike maka ịkwa iko nwoke na nwanyị, na ntaramahụhụ sitere na 100 ụtarị ruo ọnwụ site na ịtụ nkume, dabere na ọnọdụ alụmdi na nwunye na ebe.[6][7]
  • A na-akọwa ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị dị ka omume anụ ahụ ma ọ bụ mkpali n'etiti ụmụ nwanyị, nke a na-ata ahụhụ site n'ịgba mkpọrọ ma ọ bụ ịgba égbè n'ọtụtụ steeti, na ntaramahụhụ ọnwụ a na-etinye na Kano na Katsina.[8]
  • Uwe cross-dressing na "iṅomi nwoke na nwanyị" na-ata ahụhụ na steeti ụfọdụ. Dịka ọmụmaatụ, Kano na-etinye ihe ruru otu afọ n'ụlọ mkpọrọ ma ọ bụ ịkwụ ụgwọ maka ndị ikom na-eyi ma ọ bụ na-akpa àgwà dị ka ụmụ nwanyị. [9] [10][11]
  • Ịbụ onye a na-akpọ "onye na-agagharị agagharị" ma ọ bụ "onye na'agagharị agafe" maka itinye aka n'omume nwoke na nwanyị ma ọ bụ cross-dressing na-ebu ntaramahụhụ nke ịtụ mkpọrọ, ịpịa, ma ọ bụ ịkwụ ụgwọ.[12]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ mmalite

[dezie | dezie ebe o si]

Na omenala Ndị Hausa tupu Islam, n'ógbè ndị gụnyere n'ebe ugwu Naijiria ugbu a, ƴan daudu bụ ụmụ nwoke nwere àgwà ụmụ nwanyị.[13]

Afọ ndị 1970

[dezie | dezie ebe o si]

Nhazi LGBTQ na Naịjirịa malitere ma ọ dịkarịa ala n'afọ ndị 1970.[14] Ruo afọ 1999, mgbe ọchịchị ndị agha na Naịjirịa kwụsịrị, nhazi LGBTQ elekwasịghị anya n'ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị, n'ihi mmachi sara mbara na nhazi na ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[14]

E hiwere alaka mbụ nke ụlọ ụka Metropolitan Community Church nke na-akwado LGBTQ na Naịjirịa n'afọ 1974 na steeti Imo..[14] Na 1976, onye ozi mbụ nke ọgbakọ ahụ, Methodist Sylvanus Maduka, bụ onye ozi mbụ na-abụghị onye ọcha e chiri echichi na MCC.[14] Ọ bụghị ihe doro anya mmadụ ole n'ime ndị otu ụka ahụ, ma ọ bụrụ na ọ dị, bụ ndị na-edina nwoke ma ọ bụ ndị na'edina nwanyị, mana ndị isi ọgbakọ bipụtara iji kwado ikike LGBTQ.[14]

Ọzọkwa n'ime afọ ndị 1970, Area Scatter bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-eti egwu n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa.[13]

Afọ 1980s-1990s

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1989, e guzobere Nigerian Gentlemen Alliance na Lagos.[14] Klọb mmekọrịta ụmụ nwoke na nwoke na-eme enyi nwoke bu n'uche inye agụmakwụkwọ mgbochi HIV, ma rụọ ọrụ iji kwado ndị LGBTQ Naijiria na United Kingdom.[14] Nzukọ ya nwere ọnụ ọgụgụ dị nta, mana ndị otu ya nwere ọnụego dị elu, na ihe omume 1991 nwere ihe ruru 1,500 ndị bịara.[14] E wezụga Lagos, nzukọ ahụ guzobere ọtụtụ alaka steeti, gụnyere na Kaduna, na nzukọ na Zaria.[14]

Nlaghachi n'ọchịchị onye kwuo uche ya na Naijiria na 1999 wetakwara ọtụtụ òtù na-achọ idozi nsogbu HIV / AIDS ma nye nlekọta ahụike.[14] Alliance Rights Nigeria, nke e guzobere na 1999, nwere nzukọ nzuzo maka ndị otu ya na-eme enyi nwoke ma hazie okwu ihu ọha "na-elekwasị anya na ọrịa AIDS, STDs, na mmekọahụ dị nchebe".[14]

Afọ 2000

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2004, onye nduzi mmemme Alliance Rights Nigeria, Bisi Alimi, pụtara n'ihu ọha na ihe ngosi mkparịta ụka NTA a ma ama bụ New Dawn na Funmi..[15] Ka ọ na-erule Mee 2004, Alliance Rights Nigeria bụ naanị òtù LGBTQ na mba ahụ "nke nwere ọnụnọ ọha".[14] Otu ahụ mechara soro Ministri Ahụike Naijiria na 2007, na HIV / STI Integrated Biological and Behavioural Surveillance Survey (IBBSS). [14]

Na mbido afọ 2000, a hụkwara òtù okpukpe LGBTQ, dị ka Changing Attitude Nigeria, nke Davis Mac-Iyalla guzobere na 2005, na MCC-affiliated House of Rainbow, nke Jide Macaulay guzobere na 2006.[14] Otu òtù nwa nwanyị nke House of Rainbow, Daughters of Jezebel, rụrụ ọrụ iji kwado ụmụ nwanyị na-edina nwoke.[14]

Ka ọ na-erule etiti afọ 2000, otu dị iche iche malitere ịhazi onwe ha iji kwado ikike LGBTQ, dịka Coalition for the Defense of Sexual Rights in Nigeria (nke e hiwere na 2005) na The Initiative For Equal Rights. . [14] Nhazi ọha na eze a kpughere ndị na-eme ngagharị iwe maka ime ihe ike homophobic na ịbụ ndị a kpughekwara na mgbasa ozi Naijiria.[14] Site n'etiti afọ 2000 gaa n'ihu, ndị na-eme ngagharị iwe ejirila mgbasa ozi mmekọrịta na-ahazi ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[14][16]

Mpako na Lagos na 2025

Ọtụtụ ndị LGBTQ Naijiria na-eji akara 'queer', n'ihi mmetụta iwu nke ịbụ ndị a na-ewere dị ka nwoke na-edina nwoke ma ọ bụ nwanyị na-edine nwanyị.[17]

N'agbanyeghị iwu ndị na-akpagbu mmadụ na echiche ọha na eze, e nwere omenala LGBTQ n'okpuru ala, ọkachasị na Lagos na mpaghara ya. Ọtụtụ ndị LGBTQ bi na Lagos chọtara ebe a na-etinye aka na izu ejiji Lagos, nke nabatara ụdị na ụdị ndị na-anaghị adabara nwoke na nwanyị, ọ bụ ezie na ihe omume ahụ anọwo na-enwe nrụgide ruo ọtụtụ afọ iji belata àgwà a. Ụfọdụ ụdị ndị ọzọ na-agụnye mmadụ ahọrọla ime ihe ngosi nkeonwe nke nchịkọta ha. [18]

Obodo a abụwo ebe a na-eme emume ịgba egwú kemgbe mmalite afọ 2000; [19] iji chebe ndị bịara, a na-ewepụta nkọwa nke ihe omume ahụ n'oge na-adịghị anya tupu. Ndị na-ahazi oriri LGBTQ nwere ike iso ụlọ ọrụ nchekwa onwe ha rụkọọ ọrụ iji hụ na nchekwa nke ndị na-aga oriri na ọṅụṅụ.[17]Nkwari Akụ na Lagos, ihe omume kwa afọ nke a na-eme kemgbe 2021, gụnyere ihe ngosi ụlọ egwuregwu.[20]

Ọtụtụ ndị LGBTQ Naijiria na-eji mgbasa ozi mmekọrịta jikọọ ma kesaa ahụmịhe na echiche ha.[21]

Mgbasa ozi

[dezie | dezie ebe o si]

A na-enwekarị oke ndị LGBTQ+ na mgbasa ozi Naịjirịa n'ihi iwu ịkpa ókè na ihere ọha mmadụ. Na mbido afọ 2000, ihe nkiri na-elegharakarị ahụmịhe ndị otu nwoke anya ma ọ bụ gosipụta mmekọrịta nwoke na nwanyị dị ka ihe na-adịghị mma, nke na-ebute ihe ọjọọ. Oghere dị n'ịntanetị ghọrọ ụzọ maka ndị okike iji zere mmachibido iwu ụlọ ọrụ ma gosipụta ọtụtụ akụkọ LGBTQ+, gụnyere site na usoro weebụ, mbipụta edere ede, na fim ndị nwere onwe ha.[22]

Ndị na-ede akwụkwọ na ndị Naijiria bi na mba ndị ọzọ edeela akwụkwọ ndị na-eme ihe na Naijiria, n'ozuzu, akwụkwọ ncheta na akụkọ ifo nke ndị Afrịka etoola n'ime afọ 2000.[23] Ọrụ ndị a ma ama nke ndị edemede bi na mba ndị ọzọ na Naịjirịa dere n'oge na-adịbeghị anya gụnyere GraceLand nke Chris Abani, nke Chinelo Okparanta dere n'okpuru osisi Udala na nke Akwaeke Emezi dere Freshwater. [23]

Na 2020, e wepụtara Ìfé, nke Pamela Adie na Uyaiedu Ikpe-Etim dere, dị ka ihe nkiri mbụ nke Naịjirịa nke gosipụtara mmekọrịta nwoke na nwanyị n'ụzọ dị mma. Ndị otu National Film Video Censors Board gbochiri ya igosi na sinima. Mgbasa ozi ndị ọzọ na-adịbeghị anya iji gosipụta agwa LGBTQ+ dị iche iche gụnyere Afọ 14 na otu ụbọchị, Ixora, na Wura.[22]

Akwụkwọ ndị na-abụghị akụkọ ifo

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ndụ nke ndị ikom ukwu: Ịdị ndụ na Ịhụnanya dị ka nwoke nwoke na-edina nwoke n'Afrịka (2017) nke Chike Frankie Edozien dere [24]
  • Blessed Body (2016) nke Unoma Azuah [25]
  • Ọ kpọrọ m nwanyị: Naịjirịa na-ekwu okwu (2018), nchịkọta nke ajụjụ ọnụ ya na ụmụ nwanyị Naịjirị 25 [26]
  • Embracing My Shadow (2021) nke Unoma Azuah, akwụkwọ ncheta ụmụ nwanyị mbụ nke mba ahụ [27]
  • Dear Senthuran (2021) nke Akwaeke Emezi, akwụkwọ ncheta trans non-binary
  • Ịhụnanya Na-enye Nchebe (2024) nke Olumide Makanjuola na Jude Dibia. [28][29]

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

Abụ uri

[dezie | dezie ebe o si]
  • 14: An Anthology of Queer Art Via Vol. 1: Anyị bụ Flowers), Vol. 2: The Inward Gaze (2017 & 2018) nke Brittlepaper.[41][42]
  • Nrịgo ọnwa: Queer Nigerian Love Poems (2018), nke Unoma Azuah na Michelle Omas haziri.[43]
  • Sakrament nke Ozu (2021) nke Romeo Oriogun [44][45]
  • Nomad (2022) nke Romeo Oriogun
  • Ịdọ Aka ná Ntị: Ihe niile (2022) nke Akwaeke Emezi [46][47]
  • The Gathering of Bastards (2023) nke Romeo Oriogun [48][49]

Ihe nkiri

[dezie | dezie ebe o si]
  • We Don't Live Here Anymore (2018), ihe nkiri nke Tope Oshin duziri na nke The Initiative For Equal Rights kwadoroIhe Na-eme Maka Ikike Ịha nhata
  • Under the Rainbow (2018), ihe nkiri nke Pamela Adie [50]
  • Walking with Shadows (2019), nke e dere n'akwụkwọ akụkọ [30]
  • Ifé (2020), ihe nkiri dị mkpirikpi nke Pamela Adie
  • The Legend of the Underground (2021), ihe nkiri America
  • Country Love (2022), ihe nkiri mkpirikpi nwoke idina nwoke nke Wapah Kelechi Ezeigwe.[51][52]
  • All the Colours of the World Are Between Black and White (2023), ihe nkiri ịhụnanya
  • 14 Years And a Day (2023), ihe nkiri ịhụnanya nke Uyaiedu Ikpe-Etim na Ayo Lawson [53]
  • Shall We Meet Tonight (2025), obere ihe nkiri ụmụ nwanyị nke Bisi Alimi na Lanre Njoku [54]
  • A Nasty Boy, magazin ejiji nke e guzobere na 2017 [55]
  • Minority Africa, akwụkwọ akụkọ Africa [56]

Akwụkwọ akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]
  • Feel Good, akụkọ mkpirikpi nke ndị na-akọ akụkọ na Naijiria dere (2023) [57][58]

Echiche ọha na eze

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi Pentikọstal n'ime Naijiria na-ekwukarị megide ndina ụdị onwe. "[59]

Ụlọ akwụkwọ na mahadum dị na Naịjirịa na-akwalite mmanye nwoke na nwanyị. Ụmụ akwụkwọ LGBTQ na-echekarị "njụ, mmegbu, na mmegbu" site n'aka ndị ezinụlọ na ndị ọchịchị ụlọ akwụkwọ, ebe a na-achụpụ ụfọdụ n'ụlọ akwụkwọ na mahadum.[60] Nnyocha ahụ chọpụtakwala àgwà ọjọọ n'ebe ndị LGBTQ nọ n'etiti akwụkwọ akụkọ, ndị na-ahụ maka ọbá akwụkwọ, na ndị ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Naịjirịa.[61][62][63][64]

Ụfọdụ òtù dị na Naịjirịa na-agbalị inyere ndị LGBTQ aka, dịka Ụlọụka Obodo Metropolitan. Mmekọrịta ha na otu ndị a nwere ike itinye ndị mmadụ n'ihe ize ndụ nke ime ihe ike ma ọ bụ mmegbu.[65]

Ndị na-achọ ebe mgbaba

[dezie | dezie ebe o si]

Mmachibido Iwu Ịmachibido Alụmdi na Nwoke Naịjirịa emebi abụghị naanị na ọ machibidoro njikọ nwoke na nwanyị kama ọ machibidokwara nkwado LGBTQ, nnọkọ, na ngosipụta ịhụnanya n'ihu ọha. Iwu a amanyewo ọtụtụ ndị Naijiria LGBTQ ịchọ ebe mgbaba na mba ofesi, gụnyere na United States.[66] Ndị na-achọ ebe mgbaba na-ekwukarị egwu nke ime ihe ike, ostracism, na mmetụta iwu n'okpuru iwu ụwa na nke Shari'a.[66] Ndị na-eme ihe ike egosila nnukwu ihe ndị nwere ike ịkpatara ahụike na akụnụba nke iwu ahụ, ebe ọ na-egbochi ohere ịnweta ọrụ mgbochi HIV ma na-amanye ndị LGBTQ na ndị enyi ha ịhapụ ọrụ ha na ahụike na agụmakwụkwọ obodo.[66]

Òtù dịka Housing Works na Brooklyn na-enye nkwado dị mkpa maka ndị LGBTQ na-achọ ebe mgbaba si Naịjirịa, na-enyere aka n'ịnọchite anya iwu, ebe obibi, na ịnweta nlekọta ahụike.[66] Ndị na-achọ ebe mgbaba na-eche ihe ịma aka ihu ọbụna mgbe ha gbapụrụ na Naijiria, gụnyere mkpasasị nke nchụpụ, ihere ọha na eze, na nchegbu maka ndị ezinụlọ ka nọ n'ihe ize ndụ n'ụlọ.[66] Maka ụfọdụ, ohere ibi ndụ n'ihu ọha na-ebelata site na egwu na-aga n'ihu nke ịbụ ndị a na-elekwasị anya ma ọ bụ ikpughe ndị ha hụrụ n'anya na mmerụ ahụ.[66]

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Sussner (2022-03-01). "Addressing Heteronormativity: The Not-So-Lost Requirement of Discretion in (Austrian) Asylum Law". International Journal of Refugee Law 34 (1): 31–53. DOI:10.1093/ijrl/eeac018. ISSN 0953-8186. 
  2. Adéné (2017-08-10). Nigeria - 42 LGBT persons arrested. ZAM. Archived from the original on 2023-06-28. Retrieved on 2023-06-28.
  3. Stewart (2009). The Greenwood Encyclopedia of LGBT Issues Worldwide [3 volumes: [3 volumes]]. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-0-313-34232-5. Retrieved on 2023-08-01. 
  4. Nel (2021). LGBTIQ + people and Pentecostals: An African Pentecostal hermeneutic perspective, Exegese in Unserer Zeit. Kontextuelle Bi Series. Lit Verlag. ISBN 978-3-643-91248-0. Retrieved on 2023-08-01. 
  5. 1 2 3 Ostien (2007). "Chapter 4 Part III: The Centre for Islamic Legal Studies' Draft Harmonised Sharia Penal Code Annotated", Sharia Implementation in Northern Nigeria 1999–2006: A Sourcebook. Ibadan: Spectrum Books Limited. Retrieved on 2025-04-07. Ostien, Philip (2007). "Chapter 4 Part III: The Centre for Islamic Legal Studies' Draft Harmonised Sharia Penal Code Annotated". Sharia Implementation in Northern Nigeria 1999–2006: A Sourcebook (PDF). Vol. 4. Ibadan: Spectrum Books Limited. Archived (PDF) from the original on 2016-12-03. Retrieved 2025-04-07.
  6. Russell. Three Nigerian men sentenced to death by stoning for homosexuality (en). LGBTQ Nation. Retrieved on 2026-06-03.
  7. Nigeria (en). Human Dignity Trust (2024-12-17). Archived from the original on 2026-06-02. Retrieved on 2026-06-03.
  8. LGBTQ Rights in Nigeria: Laws, Bans, and Restrictions (en-US). LegalClarity (2026-05-31). Retrieved on 2026-06-03.
  9. NLF (2024-05-03). Cross-Dressing in Nigeria: Law and Social Impact | Constitutional Law (en). nigerianlawforum.com. Retrieved on 2026-06-03.
  10. Ugwu (2025-07-04). Kano Court sentences TikToker Tsulange to one year in prison (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2026-06-03.
  11. Nigerian Islamic court imposes 10 lashes for cross-dressing – Medafrica Times (en-US). Retrieved on 2026-06-03.
  12. Cole. ‘I feel invisible’: The challenges of being trans in Nigeria (en). Al Jazeera. Archived from the original on 2022-04-17. Retrieved on 2026-06-03.
  13. 1 2 Iwalaiye. "The long history of cross-dressing in Nigeria", Pulse Nigeria, 2 August 2022. Retrieved on 2025-07-05. (in en)Iwalaiye, Temi (2 August 2022). "The long history of cross-dressing in Nigeria". Pulse Nigeria. Retrieved 2025-07-05.
  14. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Barker (2023-03-01). "Before the Anti-Homosexuality Bill: The Historical Contours of LGBT Organizing in Nigeria". Journal of West African History 9 (1): 111–145. DOI:10.14321/jwestafrihist.9.1.0111. ISSN 2327-1868. Retrieved on 2025-04-07. Barker, Caitlin; Carty, Ryan; Dillahunt-Holloway, Ajamu Amiri; Lazar, Mircea; Ntombela, Nomzamo Portia (2023-03-01). "Before the Anti-Homosexuality Bill: The Historical Contours of LGBT Organizing in Nigeria". Journal of West African History. 9 (1): 111–145. doi:10.14321/jwestafrihist.9.1.0111. ISSN 2327-1868. Archived from the original on 2025-07-08. Retrieved 2025-04-07.
  15. "Persecuted for being gay", The Guardian, 2011-09-13. Retrieved on 2025-07-06. (in en-GB)
  16. Onanuga (2021-10-02). "Coming Out and Reaching Out: Linguistic Advocacy on Queer Nigerian Twitter". Journal of African Cultural Studies 33 (4): 489–504. DOI:10.1080/13696815.2020.1806799. ISSN 1369-6815. 
  17. 1 2 Opeyemi. "Nigeria's underground queer ballroom scene", BBC News, 2024-06-26. Retrieved on 2025-01-07. (in en-GB)Opeyemi, Todah (2024-06-26). "Nigeria's underground queer ballroom scene". BBC News. Archived from the original on 2025-01-07. Retrieved 2025-01-07.
  18. Akinwande. "The Nigerian fashion labels feeling forced to show in private", CNN, 2024-06-13. Retrieved on 2025-01-07. (in en)
  19. Nigeria's repressed LGBTQ party people let 'true self' out at Lagos ball (en). France 24 (2024-06-11). Archived from the original on 2025-01-07. Retrieved on 2025-01-07.
  20. Akinwande (2024-01-09). Ballroom Celebrations Are a Bastion of Joy for LGBTQ Nigerians (en). TheBody. Retrieved on 2025-07-05.
  21. C.J (2021-04-14). How Queer Nigerian YouTubers Are Creating Community Online (en-US). Them. Archived from the original on 2025-02-24. Retrieved on 2025-04-07.
  22. 1 2 Cole (February 21, 2024). LGBTQ+ Representation in Nigerian Media (en-US). The Rustin Times. Retrieved on 2026-04-09.Cole, Timinepre (February 21, 2024). "LGBTQ+ Representation in Nigerian Media". The Rustin Times. Retrieved 2026-04-09.
  23. 1 2 Phiri (June 5, 2020). Nigeria's queer literature offers a new way of looking at blackness (en-US). The Conversation. Retrieved on 2026-04-09.
  24. Chike Frankie Edozien wins Lambda Literary Award for 'Lives of Great Men' (en-US). The Rustin Times (2018-06-05). Archived from the original on 2025-07-08. Retrieved on 2025-07-08.
  25. Editorial (2016-08-07). Blessed Body: The Secret Lives Of Lesbian, Gay, Bisexual And Transgender Nigerians (en-GB). The ICIR. Retrieved on 2026-06-03.
  26. A Unique Window on Being Queer in Nigeria (en). Voice of America (2018-04-29). Retrieved on 2025-04-07.
  27. Gleibermann (2021-02-24). The First Lesbian Memoir From Nigeria By Unoma Azuah (en-US). CURVE. Archived from the original on 2025-04-28. Retrieved on 2025-04-07.
  28. By (2023-05-26). Love Offers No Safety: Queer Voices Find Expression in the Thought Transcendental Piece, Love Offers No Safety (en-GB). The Culture Custodian (Est. 2014.). Retrieved on 2026-06-03.
  29. Olumide Makanjuola and Jude Dibia Team Up for Queer Nonfiction Anthology, Love Offers No Safety (en-US). Brittle Paper (2023-02-21). Retrieved on 2026-06-03.
  30. 1 2 Green-Simms (2021-01-02). "Walking with Shadows: Jude Dibia and Olumide Makanjuola in Conversation with Lindsey Green-Simms" (in EN). Journal of African Cultural Studies. DOI:10.1080/13696815.2020.1816932. ISSN 1369-6815. Green-Simms, Lindsey (2021-01-02). "Walking with Shadows: Jude Dibia and Olumide Makanjuola in Conversation with Lindsey Green-Simms". Journal of African Cultural Studies. doi:10.1080/13696815.2020.1816932. ISSN 1369-6815.
  31. Ikpo (2017). Fimí sílẹ̀ forever : heaven gave it to me, Internet Archive, London : Team Angelica Publishing. ISBN 978-0-9955162-0-5. 
  32. Ikpo (2017). Fimí sílẹ̀ forever : heaven gave it to me, Internet Archive, London : Team Angelica Publishing. ISBN 978-0-9955162-0-5. 
  33. When We Speak of Nothing – Cassava Republic Press (en-US). Archived from the original on 2026-05-19. Retrieved on 2026-06-03.
  34. When We Speak of Nothing Audiobook on Libro.fm (en). Libro.fm. Retrieved on 2026-06-03.
  35. Adler (2022-06-08). When We Speak Of Nothing (en-US). LGBTQ Reads. Retrieved on 2026-06-03.
  36. Das (2025-02-13). "Navigating intersections of identity: a study of queer Black experiences in Uzodinma Iweala’s Speak No Evil". African Identities 0 (0): 1–11. DOI:10.1080/14725843.2025.2465501. ISSN 1472-5843. 
  37. Darkowaa (2018-05-31). Uzodinma Iweala (en). African Book Addict!. Archived from the original on 2024-12-04. Retrieved on 2026-06-03.
  38. And Then He Sang a Lullaby. Kirkus Reviews (April 11, 2023). Retrieved on 7 July 2025.
  39. Dzandu (2025-07-15). Necessary Fiction by Eloghosa Osunde | Review (en-US). Littafi. Retrieved on 2026-06-05.
  40. Necessary Fiction by Eloghosa Osunde: 9780593851227 | PenguinRandomHouse.com: Books (en-US). PenguinRandomhouse.com. Archived from the original on 2026-06-05. Retrieved on 2026-06-05.
  41. 14: An Anthology of Queer Art | Vol. 1: We are Flowers (en-US). Brittle Paper (2017-01-15). Archived from the original on 2025-10-21. Retrieved on 2026-06-06.
  42. 14: An Anthology of Queer Art | Vol. 2: "The Inward Gaze" (en-US). Brittle Paper (2018-01-16). Retrieved on 2026-06-06.
  43. Noble. Mounting The Moon: Queer Nigerian Poems (en). Barnes & Noble. Archived from the original on 2018-09-09. Retrieved on 2026-06-06.
  44. Sacrament of Bodies (en-US). African Poetry Book Fund. Archived from the original on 2026-01-16. Retrieved on 2026-06-06.
  45. Sacrament of Bodies - Nebraska Press (en-US). University of Nebraska Press. Archived from the original on 2026-01-09. Retrieved on 2026-06-06.
  46. Content Warning: Everything (en). The Poetry Foundation. Archived from the original on 2026-04-03. Retrieved on 2026-06-06.
  47. Content Warning: Everything by Akwaeke Emezi (en-US). Copper Canyon Press. Archived from the original on 2021-12-16. Retrieved on 2026-06-06.
  48. Romeo Oriogun (en). The Poetry Foundation. Retrieved on 2026-06-06.
  49. The Gathering of Bastards - Nebraska Press (en-US). University of Nebraska Press. Retrieved on 2026-06-06.
  50. Nigerian Activist Pamela Adie: "Visual storytelling is powerful" (en-US). Golden Globes (2022-06-11). Retrieved on 2025-04-07.
  51. Ihejirika (2022-01-18). Country Love Depicts Tenderness in LGBTQ+ Nigerian Life (en-US). Open Country Mag. Archived from the original on 2026-02-11. Retrieved on 2026-06-06.
  52. Adelard (2022-09-19). Country Love, a nigerian film with a femme queer identity as a lead character (en-US). Gay Christian Africa. Retrieved on 2026-06-06.
  53. Kenechukwu (June 20, 2023). This Duo Want to Improve LGBTQ Representation in Nollywood | OkayAfrica (en). OkayAfrica. Archived from the original on 2024-12-03. Retrieved on 2025-07-08.
  54. Wapah Ezeigwe’s ‘Shall We Meet Tonight’ Examines Queer Love and Marital Constraint in Contemporary Nigeria - What Kept Me Up (en-US). whatkeptmeup.com (2025-04-09). Archived from the original on 2025-12-13. Retrieved on 2026-06-03.
  55. Akinwotu. "Nigeria's Nasty Boy: 'People in my law class thought I worked for a porn site'", The Guardian, 2017-11-16. Retrieved on 2025-07-08. (in en-GB)
  56. Home - Minority Africa (en-US). Retrieved on 2026-06-03.
  57. Nigerian Anthology Feel Good Celebrates Stories of Queer Joy (en-US). Brittle Paper (2023-12-13). Retrieved on 2026-06-03.
  58. Feel Good (en). www.afeelgoodbook.com. Archived from the original on 2025-10-27. Retrieved on 2026-06-03.
  59. Osisanwo (2024). "Pentecostal voices and discourse perspectives to LGBTQ+ narratives in Nigeria". African Identities 0: 1–17. DOI:10.1080/14725843.2024.2427177. ISSN 1472-5843. 
  60. Okanlawon (2021-10-02). "Homophobia in Nigerian schools and universities: Victimization, Mental Health Issues, Resilience of the LGBT Students and support from Straight Allies. A Literature review". Journal of LGBT Youth 18 (4): 327–359. DOI:10.1080/19361653.2020.1749211. ISSN 1936-1653. 
  61. Adegbola (2022-02-11). "The discursive construction of gay people in news reports of selected Nigerian newspapers" (in en). Journal of Language and Sexuality 11 (1): 80–100. DOI:10.1075/jls.19009.ade. ISSN 2211-3770. 
  62. Oyebanji (2023-05-01). "Illegitimation of same-sex sexualities in news reports of selected Nigerian newspapers" (in EN). Discourse & Society 34 (3): 273–290. DOI:10.1177/09579265221142447. ISSN 0957-9265. 
  63. Martins (2024). "Librarians' perception of the information needs of lesbian, gay, bisexual, transgender and queer or questioning (LGBTQ) in Nigeria". Journal of Library Services and Technologies 6 (3): 69–80. DOI:10.47524/jlst.v6i3.70. 
  64. George (2020-12-11). "Social workers' perception of practice with lesbians, gays and bisexuals (LGBs) in Nigeria" (in en). Journal of Comparative Social Work 15 (2): 56–78. DOI:10.31265/jcsw.v15i2.306. ISSN 0809-9936. 
  65. "Tell Me Where I Can Be Safe" (en). Human Rights Watch (2016-10-20). Archived from the original on 2023-08-07. Retrieved on 2021-04-10.
  66. 1 2 3 4 5 6 Shakur (2014-09-26). Gay Africans Seeking Asylum in New York. The New York Times. Archived from the original on 2025-01-09. Retrieved on 2025-01-09.Shakur, Fayemi (2014-09-26). "Gay Africans Seeking Asylum in New York". The New York Times. Archived from the original on 2025-01-09. Retrieved 2025-01-09.

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]