Gaa na ọdịnaya

Ndị Naijiria Australia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ndị Naijiria Australia bụ Ụmụ amaala na ndị bi na Naịjịrịa nke sitere n’ezinụlọ ma ọ bụ agbụrụ Naịjịrịa. Ndị amụrụ na Naịjịrịa bụ otu n’ime òtù ndị mbịarambịa na-etolite ngwa ngwa n’Australia.

Akụkọ Ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ Naịjịrịa bi na Australia na-abawanye ngwa ngwa.Nyocha mmadụ nke afọ 2011 kwuru na e nwere mmadụ 4,519 a mụrụ na Naịjịrịa bi na Australia. [1] Ọnụ ọgụgụ ndị bi na Australia gbara abụọ kemgbe nyocha mmadụ gara aga n’afọ 2006. Ọtù nnukwu pasentị ndị a mụrụ na Naịjịrịa nwere nka na mmụta. Pasentị 82.4% nke ndị dị afọ iri na ise (15) ma ọ bụ karịa nwere asambodo agụmakwụkwọ dị elu (ọ bụghị nke ụlọ akwụkwọ bụ isi), e jiri ya tụnyere pasentị 55.9% nke ndị Australia.[2]

Nnyocha e mere site n'aka NOIPolls chọpụtara na pasentị 100% nke ndị Naịjịrịa nwere ndị ikwu ma ọ bụ enyi ha bi na Australia kwenyere na ndị Naịjịrịa na-ebi ndụ ka mma ná mba ọzọ. Ụwa ọzọ naanị nwere nzaghachi yiri nke ahụ (pasentị 100%) site n'aka ndị Naịjịrịa bụ South America.[3]

Ụmụ akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ akwụkwọ aghọwo isi mmalite nke mbịarambịa Naịjịrịa na-etolite ngwa ngwa na Australia.[4] A na-atụ anya na Naịjịrịa ga-abụ otu n'ime isi mmalite iri kachasị elu nke ụmụ akwụkwọ mba ụwa maka mahadum ndị Australia. [5] E nyere usoro ngwa ngwa nke Australia na-eme visa maka ụmụ akwụkwọ mba ụwa na usoro ikike ọrụ mgbe agụchara akwụkwọ aha maka nke a. Ọtụtụ ndị Naịjịrịa na-abịa dị ka ụmụ akwụkwọ injinịa bụ ndị na-eme atụmatụ ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ mmanụ ala nke mba ha. Ya mere, mahadum ndị a ma ama na injinịa dịka Mahadum nke NSW hụrụ nnukwu mmụba na ọnụ ọgụgụ ụmụ akwụkwọ Naịjịrịa ha.

N’afọ 2015, e kwuru na ndị Naịjịrịa bụ otu n’ime ụmụ akwụkwọ ọhụrụ na Australia na-enwe nnukwu mmepe, nke a na-atụnyere ụmụ akwụkwọ si Pakistan, India na Bangladesh.[6]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

  Tupu afọ 1980, ọnụ ọgụgụ ndị Naịjịrịa nọ na Australia dị ntakịrị. Atụmatụ mbịarambịa Australia bụ nke dabere nke ukwuu na echiche "Australia ọcha," nke kwụsịrị mbịarambịa ndị na-abụghị ndị Europe. Nke a pụtara na obodo Ndị Afrịka, gụnyere ndị Naịjịrịa, nwere obere nnọkọ na Australia. Agbanyeghị, e nwere ụfọdụ ụmụ akwụkwọ Naịjịrịa mbụ bịara Australia na 1960s na 1970s. Ụmụ akwụkwọ ndị a na-abịakarị maka ohere agụmakwụkwọ n’ụfọdụ ngalaba dị ka ọgwụ, injinịa, na iwu. Agbanyeghị, ọnụ ọgụgụ ha dị ntakịrị ma e jiri ya tụnyere, ha adịghị bụrụ akụkụ dị ukwuu nke obodo ndị Afrịka bịara mba ọzọ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [citation needed]

Afọ iri abụọ gara aga, dịka 1980s na 1990s, hụrụ nnukwu mgbanwe n’ụzọ Australia si eme atụmatụ mbịarambịa, karịchaa site n’ikwụsị usoro “Australia ọcha” ma tinye ụzọ gụnyere mmadụ niile na-eme ka agbụrụ dị iche nwee ohere. N’oge a, mbịarambịa ndị Naịjịrịa na Australia malitere ịba ụba, ọ bụ ezie na o na-eme nwayọ nwayọ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [citation needed]

Na afọ 2000s, e nwere nnukwu mmụba na mbịarambịa ndị Naịjịrịa na Australia. Ndị Naịjịrịa bi na Australia ghọrọ ndị a na-ahụkarị n’ọtụtụ akụkụ ndụ obodo Australia, gụnyere azụmahịa, mahadum na nka. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [citation needed]

Ruo n’afọ iri 2010s, ndị Naịjịrịa bi na Australia etinyela onwe ha dị ka obodo dị mkpa ma a na-ahụkarị n’ime Australia. Ha nyere aka n’ịrụpụta ọdịbendị, akụ na ụba, na mmekọrịta mmadụ na ibe ya n’ime ndụ Australia. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [citation needed]

Nkesa ọnụ ọgụgụ mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

Otu n’ime akụkụ atọ nke ndị Naịjịrịa nọ na Australia bi na Sydney, ebe otu n’ime akụkụ anọ bi na Melbourne.[7] Ọkara nke ndị na-asụ Igbo na Australia bi na Sydney.[8][9] E nwere ọtụtụ puku ndị na-asụ asụsụ Naịjịrịa, karịsịa Igbo na Yoruba. [10]

A na-ahụ nri Naịjịrịa n’ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị na obodo Australia ndị nwere ụdị mmadụ dị iche iche, dịka Sydney na Melbourne. [11] [12][13]

Ndị Naịjịrịa bi na Australia bụ ndị a ma ama

[dezie | dezie ebe o si]
  • Francis Awaritefe - onye na-agba bọọlụ na onye na-akọwa TV
  • Liz Cambage - onye na-egwu basketball nke WNBA maka Las Vegas Aces (nna Naijiria, mana ọ dịghị mgbe ọ biri na mba ahụ; amụrụ na London)
  • Bernie Ibini-Isei - onye na-agba bọọlụ maka Club Brugge
  • Jamal Idris - onye egwuregwu rugby league maka Penrith Panthers
  • Daine Laurie - onye egwuregwu rugby league maka Wests Tigers na Penrith Panthers
  • Keiynan Lonsdale - onye na-eme ihe nkiri na onye na-agụ egwu
  • Eziyoda Magbegor - Onye na-agba bọọlụ
  • Jayden Okunbor - onye egwuregwu rugby league maka Canterbury-Bankstown Bulldogs
  • Jason Saab - onye egwuregwu rugby league maka Manly-Warringah Sea Eagles
  • Oge na-agụ egwú
  • Joel Wilkinson - onye Australia na-agba bọọlụ maka Gold Coast Football Club
  • Ben Folami - onye na-agba bọọlụ maka Adelaide United
  • Sussan Ley- Onye isi nke Liberal Party Australia
  • Hugo Weaving - Onye A Ma Ama Ama

 

  • Ndị Afrịka Australia
  • Ndị Naijiria bi na mba ndị ọzọ

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Community Information Summary: Nigeria-born. Department of Immigration & Citizenship.
  2. Community Information Summary: Nigeria-born. Department of Immigration & Citizenship.
  3. Ezeh. US, UK Top List Of Countries Most Nigerians Abroad Reside. Leadership.
  4. Nigerian family spends first Australian Christmas in Newcastle. ABC News. ABC News (28 December 2015). Retrieved on 13 January 2016.
  5. Big increase in number of Nigerian students at Australian universities. Australian Financial Review. Archived from the original on 2014-07-14. Retrieved on 2025-09-25.
  6. Chris Tolhurst (25 March 2015). Foreign Investment Review Board new fee regime threatens lucrative overseas student market. Australian Financial Review. Retrieved on 13 January 2016.
  7. Community Information Summary: Nigeria-born. Department of Immigration & Citizenship.
  8. 20680-Language Spoken at Home (full classification list) by Sex - Sydney. Australian Census 2006.
  9. 20680-Language Spoken at Home (full classification list) by Sex - Australia. Australian Census 2006.
  10. The People of Australia. Western Australian Government. Archived from the original on 29 May 2014.
  11. African Food. africanOz. Archived from the original on 2022-03-30. Retrieved on 2025-09-25.
  12. Best African Restaurants in Sydney. LifeStyle FOOD. Telstra Media. Archived from the original on 2016-06-03. Retrieved on 2025-09-25.
  13. Taste of Africa. Sydney Morning Herald (19 October 2006).