Gaa na ọdịnaya

Nelly Kaplan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nelly Kaplan

  

 

Nelly Kaplan (11 Eprel 1931 - 12 Nọvemba 2020) [1][2][3] bụ onye edemede French amụrụ n'Argentina na onye nduzi ihe nkiri nke lekwasịrị anya na nka, ihe nkiri na ndị na-eme ihe nkiri. Ọ gụrụ gbasara akụnaụba na Mahadum nke Buenos Aires . [1] N'ịbụ onye nwere mmasị na sinima, ọ kwụsịrị ọmụmụ ihe na mberede ika ọ gaa Paris afọ 1953 iji nọchite anya ebe a na-edebe ihe nkiri Argentina ọhụrụ na mgbakọ mba ụwa ma mesịa ghọọ onye nta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ Argentine dị iche iche. Ọ bịarutere na mmalite nke na akọwapụta ahụmịhe ya dịka onye nta akụkọ na akwụkwọ ozi mmeghe nye Henri Langlois, onye guzobere na onye nlekọta nke Cinémathèque Française, onye mere ka ọ mata Abel Gance.[4] Gance nyere ya ohere ịrụ ọrụ na ihe nkiri La tour de Nesle . [1]

Ọ ghọrọ onye enyemaka Gance aka n'oge ihe nkiri ahụ wee mee ma gosipụta mmemme Magirama (ihe nkiri atọ) na Polyvision, mgbe ahụ, ka nọ n'akụkụ Gance, ya na ya rụkọro ọrụ na Austerlitz (1960). [4] Ọ tụkwasịrị ya obi na ntụziaka nke ihe nkiri niile nke ndị ọrụ nke abụọ n'oge ihe nkiri ya Cyrano na d'Artagnan (Cyrano et d'Artignan, 1964).

Ka ọ dị ugbua, o bipụtara ọrụ ya gbasara Magirama n'okpuru aha Le Manifeste d'un art nouveau, nke nwere okwu mmalite nke Philippe Soupault. N'afọ 1960, o bipụtara akụkọ ihe nkiri akpọrọ Le Sunlight of Austerlitz, site na ụlọ obibi akwụkwọ Plon.

Malite n'afọ 1961, ọ na-eduzi usoro mkpirisi nka dum, bụ ndị nwetara ọtụtụ ihe nrite na mmemme dị iche iche nke mba ụwa. Otu n'ime uwe mkpirikpi ndị a bụ "Gustave Moreau," nyocha nke onye na-ese ihe nnọchianya nke narị afọ nke iri na itoolu; "Rudolphe Bresdin," onye na-ede ihe; "Dessins et merveilles," na sketchbooks nke Victor Hugo, yana "Les années 25", "La Nouvelle Orangerie", "Abel Gance hier et demain", "A la source, la femme aimée", utu aha ndị dabeere na akwụkwọ nzuzo nke onye na na-ese André Masson.

Ihe nkiri izizi ya, A Very Curious Girl, bụ ihe a na-elekwasị anya na Kaplan retrospective afọ 2019, Wild Things: The Ferocious Films of Nelly Kaplan . [5] Ọ gbara ihe onyonyo wee mepụta akwụkwọ akụkọ 1966, The Picasso Look, banyere ọrụ Picasso a na-eweta ma gosipụta ya na Paris.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ Nelly Kaplan [6] na Buenos Aires, Argentina site na ezinụlọ ndị Juu. "Nueva-surrealist," ọ bụ "naanị nwanyị na-eme ihe nkiri jikọtara ya na surrealism. " [7] Kaplan hapụrụ France mgbe ọ dị afọ 21.[8] Ọ jere ozi dịka prọfesọ na onye nkuzi na Institut des Hautes Études en Arts Plastiques. Ọrụ ya na-abụkarị ndị inyom na-adabere na ya na ịbịaru nso agụụ mmekọahụ site n'echiche nwanyị.[9]

E gosipụtara ihe nkiri ya n'ọtụtụ mmemme mba ụwa. Dị ka onye otu SACD, ọ sonyere na bọọdụ ndị nduzi dị ka onye otu Cinema Commission n'ọtụtụ oge. Kaplan na-arụkọ ọrụ ọnụ mgbe niile na ihe ngosi "Des Papous dans la Tête," na France Culture. O nyere aka na ngalaba ihe nkiri nke magazin Le Magazine Littéraire ruo afọ 25. Kaplan bụ Commander of the Arts and Letters, Officer na National Merite Order, Cavalier of the Legion of Honor, na Academician nke Alphonse Allais Academy.

Nelly Kaplan nwụrụ site na COVID-19 n'ụlọ ebe a na-elekọta ndị agadi na Geneva na ụbọchị 12 Nọvemba 2020 dị afọ 89, naanị ọnwa atọ ka di ya Claude Makoski [nkọwa dị mkpa] [3][10] 

N'afọ 1965, n'okpuru aha edemede nke Belen, o bipụtara nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi site na JJ Pauvert Publishing House. Le Réservoir des sens, bụ nnukwu ihe ịga nke ọma na nke a ma ama. Afọ abụọ ka e mesịrị, na 1967, n'oge ihe ngosi a haziri na Grand Palais maka ụbọchị ọmụmụ nke afọ 85 nke Pablo Picasso, ọ duziri ihe ngosi dị n'etiti, Le Regard Picasso, nke meriri ọdụm ọla edo na Venice Film Festival.

N'afọ 1968, ya na Claude Makovski rụkọtara ọrụ na edemede maka ihe nkiri La Fiancée du pirate, nke ọ duziri n'afọ 1969. Ya na Claude Makovski na René Guyonnet jikọrọ aka dee Papa, les petits bateaux, nke o mere ihe nkiri n'oge ọkọchị nke afọ 1971. N'ime afọ ole na ole sochirinụ, o bipụtara akwụkwọ akụkọ ihe nkiri Le Collier de Ptyx (1972) na Un Manteau de fou-rire ou les Mémoires d'une liseuse de draps (1974; site na JJ Pauvert Publishing House). Akwụkwọ ahụ gosipụtara nsogbu na nkatọ dị nro.

Kaplan nọgidekwara na-arụsi ọrụ ike na ihe nkiri. N'afọ 1974, Kaplan so dee edemede nke ihe nkiri Claude Makovski bụ Il faut vivre dangereusement, nke ọ mepụtara. N'afọ 1976, ya na Jean Chapot dere edemede maka Néa, nke o mere na Switzerland na Paris na Machị nke afọ ahụ. N'afọ 1979, ya na Jean Chapot na Claude Makovski dere Charles na Lucie, nke ọ gbara n'oge opupu ihe ubi nke otu afọ ahụ. N'agbata afọ 1980 nakwa afọ 1982, o so dee edemede maka ọtụtụ ihe nkiri TV nke Jean Chapot duziri, gụnyere Un fait d'hiver, Livingstone, na Ce fut un bel été. N'afọ 1983, o dere ma duzie Abel Gance et son Napoleon. A họọrọ ihe nkiri maka 1984 Cannes Film Festival, nhọrọ gọọmentị "Un Certain Regard". N'afọ 1984 o so dee edemede maka Regard dans un miroir, nke Jean Chapot duziri (Grand Prize of the Foundation of France).

N'afọ 1985, o duziri Pattes de velours, nke sitere na edemede izizi nke Jean Chapot dere. Pierre Arditi, Michel Bouquet, Bernadette Lafont, Caroline Sihol, na Roger Carrel bụ ndị na-eme ihe nkiri.

J.J. Pauvert Publishing House bipụtara mbipụta ọhụrụ gbasaa nke nchịkọta ya Le Réservoir des sens na 1988. N'afọ 1990, ya na Jean Chapot dere ihe nkiri TV Les Mouettes, onye duziri ya. O nwere ndị na-ege ntị kachasị elu na France maka ihe nkiri TV. N'afọ 1990-1991, o dere ma duzie Plaisir d'amour na Pierre Arditi, Francoise Fabian, Dominique Blanc, Heinz Bennent, na Pierre Dux. Ihe nkiri a, nke ya na Jean Chapot jikọrọ aka dee, bụ nke Claude Makovski mepụtara site na Cythère Films. Dị ka onye na-ede edemede maka ihe nkiri TV nke Jean Chapot Honorin et la Lorelei, ha nwetara ọkwa ọhụrụ na Nọvemba 1992. Ihe nkiri ahụ nwetara nhọpụta anọ na 7 d'or festival. N'afọ 1992, ya na Jean Chapot dere edemede maka Polly West est de retour, onye duziri ya. N'afọ 1993, ya na Jean Chapot dere akụkụ nke anọ nke "saga" nke Saint Apollonia, Honorin et l'enfant prodigue, nke Chapot duziri.

N'afọ 1994, o dere, na arịrịọ nke British Film Institute maka nchịkọta ha BFI Classics, edemede na ihe nkiri Napoleon nke Abel Gance. N'afọ 1994 kwa, Museum of Fine Arts, Boston, Art Institute of Chicago, na National Gallery of Washington haziri ihe ngosi nke ihe nkiri Kaplan niile. N'ọnwa Eprel afọ 1995, e wepụtara mbipụta ọhụrụ nke Réservoir des sens, nke La Gardienne du temps sochiri site na ụlọ mbipụta Castor Astral.

N'afọ 1996, e mere ya Chevalier dans l'Ordre National de la Légion d'Honneur .

1997 hụrụ ntọhapụ nke akwụkwọ Georges Sebbag, Le Point sublime: Breton/Rimbaud/Kaplan (Jean-Michel Place). N'ọnwa Febụwarị n'otu afọ ahụ, ụlọ ọrụ Lumière Institute dị na Lyon raara ya nye, site na igosi ihe nkiri ya. Na ngwụcha afọ 1997 na mmalite afọ 1998, Kaplan dere maka Jean Chapot edemede maka ihe nkiri TV La Petite fille en costume marin, nke France 2 na-agbasa. Machị 1998 hụrụ mbipụta nke akwụkwọ akụkọ ya bụ Aux Orchidées sauvages, nke Différence bipụtara. N'ọnwa Nọvemba afọ 1998, Différence wepụtara akwụkwọ akụkọ ya Un Manteau de fou-rire.

N'afọ 1999, ụlọ akwụkwọ ihe nkiri nke Toulouse na School of Beaux-Arts kwanyere akwụkwọ akụkọ ya na ihe nkiri na Febụwarị 2000, ụlọ akwụkwọ ihe nkiri nke Lausanne haziri nleghari anya nke ihe nkiri ya ruo n'oge ahụ.

N'ọnwa Juun 2000, "Cahiers Philippe Soupault No. 3" bipụtara mkparịta ụka ogologo na Kaplan, yana akụkụ dị iche iche nke akwụkwọ edemede na ihe nkiri ya.

N'afọ 2002, Castor Astral bipụtara akwụkwọ akụkọ ya bụ Ils furent une étrange comète. N'ọnwa Septemba nke afọ ahụ, ụlọ ihe nkiri Balzac dị na Paris mere mmemme akpọrọ "Kaplan dans tous ses états," emume nke ihe nkiri ya. Emume a ga-esochi mgbasa ozi mba. N'otu ụbọchị ahụ, akụkọ ndụ ya, Nelly Kaplan, portrait d'une flibustière, nke Denys-Louis Colaux, ka Dreamland bipụtara. N'ọnwa Disemba, Mahadum Paris 8 haziri mkparịta ụka gbasara akwụkwọ na ihe nkiri ya: Nelly Kaplan, le verbe et la lumière. L'Harmattan bipụtara ihe odide nke mkparịta ụka a na June 2003.

Na njedebe afọ 2004, e wepụtara DVD isii, nke nwere ọnụọgụgụ bụrụ ịbụ nke ọrụ ihe nkiri ya. (N'afọ 2007, ewepụtara ntọala n'okpuru aha Les Films de ma vie/The Films of My Life.)

N'ọnwa Jenụwarị 2005, Maren Sell wepụtara akwụkwọ akụkọ ya Cuisses de grenouille, nke Kaplan kwadebere mmeghari ihe nkiri maka ya.

N'ọnwa Mee 2008, e bipụtara akwụkwọ Mon Cygne, mon signe, na-edeko akwụkwọ ozi ya na Abel Gance, akwụkwọ akụkọ ya bụ Et Pandore en avait deux sochiri ya. , nke Rocher bipụtara.

N'ọnwa Mee 2009, Tallandier bipụtara akwụkwọ ozi ya na onye edemede André Pieyre nke Mandiargues, n'okpuru aha Ecris-moi tes hauts faits et tes mpụ.

Akwụkwọ na ihe nkiri

[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ ifo

[dezie | dezie ebe o si]
  • Geometry in the spasms (n'okpuru aha mkpịsị aka Belen), Le Terrain Vague, 1959.
  • La Reine des sabbats (n'okpuru aha mkpịsị aka Belen), Le Terrain Vague, 1960.
  • Na-atọhapụ anyị n'aka nwoke (n'okpuru aha mkpịsị aka Belen), Le Terrain Vague, 1960.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] J-J. [Ihe e dere n'ala ala peeji] E mere ka ọ dịkwuo elu Le Castor Astral, 1995.
  • Ihe olu Ptyx, ihe nkiri na-atọ ọchị, J-J. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Ihe ncheta nke onye na-agụ ákwà, akwụkwọ akụkọ, J-J. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Ha bụ kpakpando dị ịtụnanya, akwụkwọ akụkọ, Le Castor Astral, 2002.
  • Akpụkpọ ụkwụ awọ, akwụkwọ akụkọ, Maren Sell Editeurs, 2005
  • Pandora nwekwara abụọ..! sochiri Mon Cygne, mon Signe, Editions du Rocher, 2008
  • Edere m ihe omume gị na mpụ gị... Akwụkwọ ozi na André Pieyre de Mandiargues, Editions du Rocher, 2009

Ihe odide banyere ihe nkiri

[dezie | dezie ebe o si]
  • Manifeste d'un art nouveau: Polyvision, Caractères, 1955.
  • Le Sunlight d'Austerlitz, akwụkwọ akụkọ nke ihe nkiri, Plon, 1960.
  • Napoleon, British Film Institute Classics, 1994.

Ihe nkiri

[dezie | dezie ebe o si]

  Onye so dee ihe nkiri a bụ Il faut vivre dangereusement, nke Claude Makovski, 1974.

Onye na-ede ihe nkiri telivishọn nke Jean Chapot:

  • Livingstone, 1980
  • Ihe mere n'oge oyi, 1981
  • Ọnwụnwa nke Anthony, 1981
  • Ọ bụ oge okpomọkụ dị mma, 1982
  • Ogbugbu na-enweghị ụgwọ, 1983
  • Anya n'ime enyo, 1984
  • Ọchịchịrị nke anụ ọhịa wolf, 1986
  • Nnụnụ ndị a na-akpọ Seagulls, 1989
  • Honorin na Lorelei, 1991
  • Polly West alọghachila, 1993
  • Honorin na nwa ahụ furu efu, 1994.
  • Nwa agbọghọ ahụ na-eyi uwe mmiri, 1997.

Akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Antle (2003). "Dedans et dehors: Le Cas de Nelly Kaplan et d'Abel Gance". Mélusine 23: 87–95. 
  • Behar, Stella "Nelly Kaplan's Surrealist Writing". Nwanyị na-ekwu okwu: Akụkụ nke nwanyị na surrealism. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 275-289.
  • Calle-Gruber, Mireille Nelly Kaplan: ngwaa na ìhè . [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nnukwu ígwè ọrụ na ịkọ nkọ n'ime onwe. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nelly Kaplan: onyinyo nke flibustier [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Duby, Georges, na Michelle Perrot. Akụkọ ihe mere eme nke ụmụ nwanyị na West Vol. 5: N'ebe ọdịbendị dị na narị afọ nke iri abụọ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Françoise Thébaud New York: Belknap P, 1994.
  • Elley, Derek "Hiding it Under a Bushel", Films and Filming, 20.4 (1974): 22-5
  • Giukin (2003). "Demystification and Webtopia in the Films of Nelly Kaplan". Cinema Journal 42 (3): 96–113. DOI:10.1353/cj.2003.0008. Templeeti:Gale Templeeti:Project MUSE Templeeti:ProQuest. 
  • Greene (March 1975). "A Very Curious Girl: Politics of a Feminist Fantasy". Jump Cut 6: 13–14. 
  • Holmlund (Winter 1996). "The eyes of Nelly Kaplan". Screen 37 (4): 351–367. DOI:10.1093/screen/37.4.351. 
  • Houston, Beverly "Néa", Film Quarterly, 32.3 (1979): 46-9.
  • Johnston, Claire "Ihe nkiri ụmụ nwanyị dị ka ihe nkiri counter". Ihe omuma banyere ihe nkiri ụmụ nwanyị. London: Society for Education in Film and Television, 1973. 25; bipụtara ya na Bill Nichols ed. , Movies and Methods: an Anthology. Berkeley: University of California Press, 1975. 210.
  • Kay, Karin "The Revenge of Pirate Jenny". Velvet Light Trap 9 (Summer 1973): 46-9.
  • Paula, onye na-eto eto Ihe nkiri ụmụ nwanyị. Paris: Atlas Lherminier, 1987.
  • Mandiargues, Andre Pieyre de. "Nelly Kaplan", Obliques 14-15 (1973), peeji nke 70. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Women, Sex and Power", Millimeter, Vol. 4 (Jenụwarị 1976): 36-37.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe kachasị elu: André Breton, Arthur Rimbaud, Nelly Kaplan. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Vincendeau, Ginette "Ndị nna na ụmụ nwanyị na French Cinema: Site na 20s ruo 'La Belle Noiseuse". Women and Film: A Sight and Sound Reader, nke Pam Cook na Phillip Dodd dezigharịrị, Philadelphia, 1993
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "The Eternal Return of Circe". Velvet Light Trap, No. 9 (Summer 1973): 49-51.
  • Wells, Gwendolyn "Gbanwee Egwuregwu". Mmụọ Onye Okike 31.4 (Winter 1991): 69-77.

Ebensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 Women Filmmakers & Their Films. Biography in Context. Gale (1998). Retrieved on January 23, 2016.
  2. (2000) "Nelly Kaplan". International Dictionary of Films and Filmmakers 2. Templeeti:Gale. 
  3. 1 2 Genzlinger. "Nelly Kaplan, Whose Films Explored Female Strength, Dies at 89", The New York Times, 2020-11-20. Retrieved on 2020-11-21. (in en-US)
  4. 1 2 Loayza (April 2019). Rhymes with Bitches: Resurrecting Nelly Kaplan. The Brooklyn Rail. Retrieved on 20 October 2025.
  5. Wild Things: The Ferocious Films of Nelly Kaplan (en). Quad Cinema. Retrieved on 2021-01-11.
  6. Nelly Kaplan - Biography. Wordpress. Retrieved on 2014-09-24.
  7. Giukin (2003). "Demystification and Webtopia in the Films of Nelly Kaplan". Cinema Journal 42 (3): 96–113. DOI:10.1353/cj.2003.0008. Templeeti:Gale Templeeti:Project MUSE Templeeti:ProQuest. 
  8. Richardson (4 June 2006). Surrealism and Cinema. Berg, 93–. ISBN 978-1-84520-226-2. 
  9. Foster (1995). "Kaplan, Nelly", Women Film Directors: An International Bio-critical Dictionary. Westport, Conn. [u.a.]: Greenwood Press, 204–205. ISBN 978-0-313-28972-9. 
  10. La réalisatrice Nelly Kaplan, icône de la Nouvelle Vague, est morte du Covid-19. Le Monde (2020-11-12). Retrieved on 2020-11-12.