Gaa na ọdịnaya

Nelly O'Brien

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ellen Lucy nke a makwaara dị ka Nelly O'Brien (4 June 1864 - 1 Eprel 1925) bụ obere onye Irish, onye na-ese ihe nkiri na onye na-akwado Gaelic League.  Ka a ghara inwe mgbagwoju anya na onye na-ede uri nke narị afọ nke 8 bụ Nelly O'Brien.

Ndụ na ezinụlọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Nelly O'Brien nye Ellen Lucy O'Brian na 4 Juun 1864, na Cahirmoyle, County Limerick.  Ọ bụ nwa mbụ Edward William O'Brien nke Mary O'Brian (née Spring Rice).  [1] Ada Dermod bụ Lucy, na nwunye Dermod bụ nwunye ya.  Nna ya buu onye nwe ala, nne ya buu onye na-ese ihe na onye na-ise ihe na nwanne femme Thomas Spring Rice.  Nna nna O'Brien bụ William Smith O'Brian.  [2] Mgbe ọ bụ nwata, O'Brien nọrọ afọ abụọ na saịtị French Riviera site na 1866 ruo 1868. O mechara nwụọ n'ihi ọrịa kansa, nwa ya nwanyị, Charlotte Grace O'Brien, zụlitere ya.  Ọ lụrụ ọzọ na 1880, Julia Marshall, onye ya na ụmụ nwoke abụọ na ụmụ nwanyị abụọ.  O'Brien gara ụlọ akwụkwọ na England na 1879, ma mesịa debanye aha na Slade School of Art.  O'Brian nwụrụ na 1903, na Osborne nwụrụ na 1903. Foto Osborne nke O'Brien dị na Hugh Lane Gallery.  O'Brien nwụrụ na mberede na 1 Eprel 1925 mgbe ọ lụrụ Dermod nke 66 Elm Park Gardens, London.  Ọ bụ ugbo ezinụlọ na Cahirmoyle . [1]

Ọrụ nka

[dezie | dezie ebe o si]

O'Brien laghachiri Ireland, wee mali ise a small ihe na îń site of iji power na-eme ke a bigger.  Ọ bụ foto mmiri.  Ihe ngosi mbụ ya na Royal Hibernian Academy (RHA) bụ na 1896, ebe o gosipụtara ọrụ atọ gụnyere ihe osise dị nso nke Malahide.  Ọ nọgidere na-egosi ruo 1922. O si Dublin, nwanne ya nwoke, Edward Conor Marshall O'Brien, si n'Ugwu Street.  Dị ka akụkụ nke ihe ngosi nke ndị Irish, O'Brien gosipụtara ọtụtụ obere eserese na London Guildhall na 1904. Oireachtas na Gaeilge gosipụtara ọtụtụ ọrụ ya na 1906, n'afọ ahụ ọ ghọrọ odeakwụkwọ nsọpụrụ nke kọmitii ọhụrụ ahụ.  N'ihe ngosi Munster-Connacht na Limerick na 1906, o gosipụtara obere ihe nkiri William Smith O'Brien n'ime ọrụ iri na abụọ o gosipụtara.  O'Brien wepụtara ọtụtụ foto, gụnyere otu Douglas Hyde, nke RHA gosipụtara na 1916.. [1]

Mgbalị na Njikọ Gaelic

[dezie | dezie ebe o si]

O'Brien bụ otu n'ime ndị otu mbụ na Njikọ Gaelic, nke anọ nke oireachtas mbụ na 1897, wee guzobe Craobh nke gCúig gCúigí ( Alaka nke Mpaghara ise).  Na 1905, Douglas Hyde nke Gaelic League bipụtara Church of Ireland Gazette.  O mere nzukọ na Craobh na gCúig gCúigí na 7 St Stephen's Green na abalị Satọdee na 1907. [1] Na 1911, O'Brien guzobere Coláiste Eoghain Uí Pastraí (O'Curry Irish College) na Carrigaholt, County Clare, aha ya bụ Eugene O'Curory enyi ya [2].  Otu n'ime ebumnuche ya bụ ịmepụta ụlọ ụka Irish, nke ga-ejikọta ndị Protestant na ndị Katọlik site n'asụsụ Irish.  Iji nweta nke a, Seoirse de Rút tọrọ ntọala Irish Guild of the Church na 1914. Ebumnuche nke nzukọ a bụ inye ndị otu Ụka Ireland ndị nweere onwe ha ma chee "Irish Ireland".  N'ịbụ onye na-anọchite anya Njikọ Gaelic, O'Brien zigara Fionn MacCollim na United States site na 1914 ruo 1915, iji kwado ma kwalite ụlọ ọrụ Irish.[1]  Na Coláiste Eoghain Uí Hondraí, O'Brien na-ekwu na asụsụ Irish dị mkpa n'ime ụlọ, na ọ na-akụziri ụmụ nwanyị na ndị ikom na-arụ ọrụ n'ụlọ ka ha na-asụ asụsụ Irish..[2]

O'Brien kwuru na nke mbụ o chere nke 1916 Ista Rising bụ "ngosipụta megide idebanye aha n'òtù dị ka otu ndị ọrụ afọ ofufo na-enweghị nkewa iji guzogide ngwa agha".[1]  O'Brien si Hydes na 1 Earlsfort Ebe dị nso na Rising, nke dị na College Park Chambers.  O mere mkpesa megide iwu Ireland na nzukọ ụmụ nwanyị Mansion House na 1918. Ọ malitere Gaelic Churchman na 1919 dị ka mbipụta gọọmentị nke Irish Guild of the Church.  N’okpuru isiokwu bụ́ arịrịọ arịrịọ maka ozi Irish, o kwalitere mkpọsa nke ikwusa asụsụ Irish nke chọọchị Protestant.  Mgbe ọ ghọrọ onyeisi oche nke òtù ahụ, ọ kpọrọ Éamon de Valera ka ọ bịa nzukọ na 1921.. [1]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Doyle (2009). "O'Brien, Ellen Lucy ('Nelly')", in McGuire: Dictionary of Irish Biography. Cambridge: Cambridge University Press.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Doyle" defined multiple times with different content
  2. MacPherson (2012). "The Gaelic League", Women and the Irish Nation: Gender, Culture and Irish Identity, 1890–1914. London: Palgrave Macmillan, 87–124. ISBN 9780230294370. 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]