Gaa na ọdịnaya

Nicholas Evans (onye na-asụ asụsụ)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nicholas Evans ( ndụ n'afọ 1956) bụ onye Australia na-amụ na onye na-akpa na Asụsụ ndị nọ n'ihe ize.  Ụlọ ọrụ na Los Angeles .

O nwere Ph.D.  na Site Linguistics na Mahadum Mba Australia (ANU), ọ bụ Onye isi nke Ngalaba Linguistics na Prọfesọ Pụrụ Iche na School of Culture, History and Language na College of Asia and the Pacific na ANU.  N'oge gara aga, o nwere oche nke onwe ya na Ngalaba Linguistics na Applied Linguistics Na Mahadum Melbourne.

Ihe akara ya play Asụsụ ndị Aborigine Australia, aha Papuan, Ụdị, ime ihe mere eme na-eche, semantics, na ụgbọ nke akara na edi.  Ọ bụ ọrụ na Dublin Institute for Advanced Studies na 2003 maka ụlọ akwụkwọ Celtic Studies .  [1] Ihe ndị a na-anya n'oge na-adịbeghị anya n'ime ụzọ dị iche si akwado nkwado mmadụ na ibe ya (ya na Alan Rumsey na ndị ọzọ);  ọrụ ubi na-aga n'ihu na ọrụ Aboriginal dị iche iche nke Northern Australia (Dalabon, Iwaidja, Marrku, Bininj Kunwok, Kayardild);  Papuan (Nen, Idi), na-arụ ọrụ na omenala abụ-asụsụ dị n'ihe ize ndụ nke Western Arnhem Land (ya na Allan Marett, Linda Barwick na Murray Garde), na-arụ nke usoro coevolutionary nke ihe-enye na omenala, edi.  Na mgbakwunye na egwuregwu ya, ọzuru ọrụ ndị ọzọ na obodo Ndị Aborigine Australia n'ụdị dị iche iche, achọpụta na ndị na-eme ndị anthropologist na Native Title claim, na ide nka ọhụrụ nke ndị na-ese ihe si Bentinck Island na- chọta.   [citation needed]

Evans bịanyere aka na akara maka akara nke Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro na 2019.

Onyinye na nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

A nyocha Evans ka ọ bụrụ Fellow nke Australian Academy of the Humanities na 1996. [1] N'afọ 2013, e nyere ya Australian Laureate Fellowship.. [1]

Ọrụ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okwu na-anwụ anwụ: Asụsụ ndị nọ n'ihe ize ndụ na ihe ha ga-agwa anyị, John Wiley & Sons. . 
  • Evans, Nicholas na Stephen C. Levinson (2009) "Akụkọ ifo nke asụsụ zuru ụwa ọnụ: Ụdị asụsụ dị iche iche na mkpa ya maka sayensị ọgụgụ isi". Akparamàgwà na ụbụrụ sayensị 32 (5).
  •  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Asụsụ Australia A tụgharịrị Anya: Nnyocha nke Dixon (2002) ". Oceanic Linguistics 44 (1), peeji nke 242-286. 
  • Evans, Nicholas (ed.) (2003). Asụsụ ndị na-abụghị ndị Pama-Nyungan nke ugwu Australia: ọmụmụ ihe nke mpaghara kachasị mgbagwoju anya na kọntinent ahụ. Canberra: Asụsụ Pacific. peeji nke x + 513.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Bininj Gun-wok: ụtọ asụsụ pan-dialectal nke Mayali, Kunwinjku na Kune. (2 mpịakọta). Canberra: Asụsụ Pacific.
  • Evans, Nicholas na Hans-Jürgen Sasse (ed) (2002). Nsogbu nke Polysynthesis. Berlin: Akademie Verlag. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ndị Aborigine na-asụ asụsụ mbụ". N'ime: Bauer, Laurie; Trudgill, Peter. Language Myths, Penguin Books, peeji nke 159-168.    ISBN 978-0-141-93910-0
  • (1997) in McConvell: Archaeology and Linguistics: Aboriginal Australia in Global Perspective. Melbourne: Oxford University Press Australia. ISBN 0-19-553728-9. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] A Grammar nke Kayardild. Berlin: Nwa atụrụ Gruyter.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "ARC project grant success", Australian National University, 11 July 2013. Retrieved on 22 January 2018.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]