Nkịta Troll
Nkịta troll bụ ihe a mara nke onye amoosu n'Akụkọ omenala Scandinavia. Ụmụ nwamba Troll na-amị mmiri ara ehi ma na-asụ ya n'ime ite mmiri ara ehi nke ndị amoosu, wee banye n'iche iji mpụta mmiri ara ehi. E nso nwamba, ihe ndị yiri ya agụ owuru mmiri ara ehi, agụ owuru, na ike Troll dị ka ike.
Nkọwa
[dezie | dezie ebe o si]
[1] A kọrọ na ndị amoosu nwere ike ike ha site na "ntutu ụmụ, mbọ, osisi, na ihe ndị yiri ya", [1] a na-ekwukwa na ha na-amị mmiri ara ehi ma na-ezu ohi n'iche. [2] Mgbe ahụ, nwamba Troll ga-agbọpụta mmiri ara ehi e zuru n'ime ite dị n'ikiri ụlọ ahụ.[3] Aha ndị Norway bụ trollnøste na trollnøa na-egosi ha: nwamba troll ndị ahụ dị ka ike nke eriri.[4] Ụdị nwamba troll ọzọ nwere ikike nke nwamba ozi; mana, n'adịghị ka nwamba troll dị ka ike, imerụ nwamba troll nwere nwe nwamba ahụ ga-akpata otu ahụ ahụ nye onye amoosu ahụ.[4] Na mgbakwunye, a na-eche na ịgba nwamba troll ga-eme ka mmiri ara ehi si n'ọnyá ya ọgụ.[5] A na-agbagwoju nwamba troll anya na mmetụ onye amoosu, nke ike ike iwere nwamba.[4] A ga-eli nwamba troll ahụ na onye amoosu ahụ, ma ọ bụ onye amoosu ga-ahapụ ili ya iji mgba ya.
Peter Christen Asbjørnsen, onye ọkachamara nke okpukpe nke Norwegian, na-akọ akụkọ nke ndị Gypsies jiri ndị ọrụ ugbo na nwamba troll mee ihe site n'izu mmiri ara ehi ma na-ebo ya ebubo na nwụba troll, mere ha ga-eme ka ọ bụrụ ihe kwere omume site n'igwu "mkpu mere na mmiri na-acha ọkụ gbara egwuri nwa gburugburu". Onye Norwegian na-ede akwụkwọ Johan Bojer chetara mere na 1914, mgbe ọ bụ lieutenant na ndị agha. Ụmụ obodo n'apapapa maka ndị agha ma ọ ụfọdụ ha ikike ime ya. Ọ dara ọrịa, otu n'ime ụmụ ahụ kọwakwara ọrịa ụbọchị atọ ya n'ihi na e gburugburu nwamba troll n'elu ya..
Ihe e kere eke yiri ya bụ tilberi, onye ohi mmiri ara ehi na onye na-enyere ndị amoosu aka na akụkọ ọdịnala Iceland. Tilberi (nke a na-akpọkwa snakkur, spindle "nke sitere na ọgịrịga nwoke nwụrụ anwụ, ajị anụ zuru ezu, na mmanya oriri na ọṅụṅụ") na-arụ otu ọrụ ahụ dị ka nwamba troll. Otu onye ọrụ ugbo bụ́ onye Iceland chụpụrụ otu onye n'ịnyịnya, n'ikpeazụkwa, ọ zoro n'okpuru uwe mwụda nwunye onye ọrụ ugbo. Ekechiri uwe mwụda ahụ nke mere na onye ohi enweghị ike ịgbapụ, ma kpọọ nwanyị ahụ ọkụ.
Nkọwa
[dezie | dezie ebe o si]Ịdị adị nke nwamba troll yiri ka ọ nwere njikọ na ịhụ ihe (dị ka ntutu) nke ehi na-agbọpụta.[1] A na-ahụ ebu Fuligo septica na fafụ nke ụmụ anụmanụ spittle mere dị ka iko cat.[2] A na-azụ ya dị ka mama maka na nwamba troll bụ Norwegian Forest Cat, nwamba nwere ntutu nke ogologo a ụdị na Northern Europe..
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Tilberi, onye ọzọ na-ezu mmiri ara ehi nke amoosu mepụtara
- Tremella mesenterica, ụdị ọzọ e kwenyere na ọ bụ "ndị na-ebu" ndị amoosu na-agbapụ
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Alver 120.
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Alver (1989). in Kvideland: Nordic Folklore: Recent Studies. Bloomington: Indiana UP, 110–28. ISBN 9780253205216.
- Hult (2003). Framing a National Narrative: The Legend Collections of Peter Christen Asbjørnsen. Detroit: Wayne State UP. ISBN 9780814330067.
- Kvideland (1988). "39. Troll Cat", Scandinavian Folk Belief and Legend. Minneapolis: U of Minnesota P, 175–79. ISBN 0816619670.
- Lecouteux (2013). "5. Domestic Spirits in Antiquity and the Middle Ages", The Tradition of Household Spirits: Ancestral Lore and Practices. Inner Traditions / Bear & Co.. ISBN 978-1620551448.
- Simpson (2004). "5. Black Magic", Icelandic Folktales and Legends. Los Angeles: U of California P. ISBN 0520021169.
- Taylor (1989). "Norwegian Forest Cat", The Ultimate Cat Book. New York City: Simon & Schuster. ISBN 9780671686499.