Norah Isaac
Norah Isaac (1914 - 3 Ọgọst 2003) bụ onye edemede Welsh, onye na-eme ihe nkiri na onye na-akwado maka mmụta asụsụ Welsh . [1] Ọ ghọrọ onye isi nke ụlọ akwụkwọ Welsh-medium mbụ nke obodo, Ysgol Gymraeg yr Urdd, na 1939.
Ndabere
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Norah Isaac na 1914 n'ime obodo Caerau dị nso na Maesteg na mpaghara ochie Glamorgan, Wales. Ọ gụrụ akwụkwọ na Glamorgan Training College na Barry. [2]
Onye na-akwado asụsụ Welsh
[dezie | dezie ebe o si]Isaac bụ onye na-akwado asụsụ Welsh. N'afọ 1935, ọ ghọrọ onye isi nke ngalaba Glamorgan nke Urdd Gobaith Cymru, otu ndị ntorobịa Welsh, nọrọ ebe ahụ ruo mgbe a họpụtara ya dị ka onye isi ntọala nke Ysgol Gymraeg yr Urdd n'afọ 1939, ụlọ akwụkwọ mbụ nke mba ahụ na-akụzi na Welsh.[2][3]
Mgbe Ysgol Gymraeg yr Urdd meghere dị ka ụlọ akwụkwọ onwe onye, Isaac bụ naanị onye nkuzi ma enwere naanị ụmụ akwụkwọ asaa. Ihe ịga nke ọma Isaac wetara ya kpatara uto kwa afọ, ruo mgbe ka ọ na-erule afọ 1945 enwere ndị nkuzi anọ na ụmụ akwụkwọ 71 n'ụlọ mbụ dị obere maka nzube ya. Ụlọ akwụkwọ ahụ kwagara n'ụlọ dị nso na Llanbadarn ma gbanwee aha ya ka ọ bụrụ Ysgol Lluest . Isaac nọgidere dị ka onye isi nkuzi ruo 1949. N'oge ọ nọ n'ebe ahụ, ya na Ifan ab Owen Edwards, onye guzobere ụlọ akwụkwọ ahụ, mere mkpọsa maka iwebata ụlọ akwụkwọ Welsh-medium na Wales dum. N'agbata 1950 na 1958 ọ kụziri ihe na kọleji ochie ya na Barry, tupu ọ bụrụ onye isi nkuzi na Welsh na Drama na Trinity College Carmarthen, na-eguzobe Ngalaba Egwuregwu Welsh mbụ na Wales. [2][3]
Akwụkwọ na egwuregwu
[dezie | dezie ebe o si]Isaac bipụtara ọtụtụ akwụkwọ, gụnyere nchịkọta akụkọ abụọ, Storiau Awr Hamdden na Blant (1979 na 1982), na otu akwụkwọ banyere Sir Ifan ab Owen Edwards.[2] O dekwara akwụkwọ njem, mgbe ọ gachara Brazil, Argentina na Colombia. [1] O mepụtara ọtụtụ ihe nkiri dabere na ndị isi ọdịbendị Welsh, ọkachasị Iolo Morganwg (1974), Griffith Jones (1984) na William Williams (1991). [2]
Nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]Tinyere ihe nkiri ya na ọrụ edemede ya, Isaac bụ onye dị mkpa na National Eisteddfod ma nye ya Honorary Fellowship nke National Eistddfod maka mkpebi ndụ ya niile, nwanyị mbụ e nyere nsọpụrụ a.[1][3] Mgbe ọ nwụsịrị n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2003, Iolo Wyn Williams kwupụtara n'akwụkwọ ya bụ Our Children's Language: The Welsh-Medium Schools of Wales, 1939-2000 na Isaac bụ "onye kachasị emetụta n'akụkọ ihe mere eme nke agụmakwụkwọ Welsh". [4]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- "Marw Norah Isaac" (na asụsụ Welsh). bbc.co.uk. 3 Ogost 2003. Eweputara 7 Eprel 2013.
- Stephens,Meic, ed. (1998).
Akwụkwọ ọgụgụ
[dezie | dezie ebe o si]- Williams (2003). Our Children's Language: The Welsh-Medium Schools of Wales, 1939-2000. Cardiff: Y Lolfa. ISBN 9780862437046. .
- ↑ 1.0 1.1 1.2 Marw Norah Isaac (cy). bbc.co.uk (3 August 2003). Retrieved on 7 April 2013.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 (1998) in Stephens: The New Companion to the Literature of Wales. Cardiff: University of Wales Press. ISBN 0-7083-1383-3.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 Alumni Reunion 2008. trinitysaintdavid.ac.uk (29 August 2008). Archived from the original on 25 July 2013. Retrieved on 7 April 2013.
- ↑ Transactions of the Honourable Society of Cymmrodorion - 2003, (New Series, Vol. 10, 2004) 2003: society notes. llgc.org.uk. Retrieved on 7 April 2013.