Gaa na ọdịnaya

Nri ọdịda anyanwụ Afrịka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Senegalese yassa poulet, nri na-atọ ụtọ nke a na-eri n 'West Africa niile, nke e ji Dijon mọstad, yabasị, mmiri mmiri lemon, oliv na ose Scotch bonnet meeOsikapa Scotch.

Nri Ọdịda mkpa Afrịka nri nri iche iche nke e kewara n'etiti mba 16 ya.  N'Ebe Ọdịda kpara Afrịka, ọtụtụ ndị na-eto ma na-akpọ nke nri nke ha, n'ime nke ọ akuku nkewa ọrụ.  Nri ụmụ nwe nwere ọtụtụ ụdị osisi na anụmanụ, ọ nilo mkpa nye ndị ndụ ha dabere na ọrụ ugbo na nna nta.

Syn ihe mere eme nke West Africa na-arụkwa ọrụ dị ukwuu nri ha na ndị ha, dị ka ndị na-adị dị iche iche (ndị Arab na ndị Europe mechara) ..

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

N'oge egwuregwu nke oge a, ndị na-egwu Europe na ndị na-ere akara ohu nwere ikike na nri mpaghara na West Africa, mana ọ bụ naanị ruo n'ókè dị nta.  Otú ọ dị, ọ bụ ụgbọ mmiri ndị na ndị ohu Europe wetara ose, ọka na site na tomato site na njirimara Ọhụrụ, nke ihuenyo ihe ndị a na-ama na nri nri Afrịka, gosiri ahụekere, cassava, na plantain.  N'aka nke ya, ụgbọ mmiri ndị ohu a buuru ihe ndị Afrịka gaa n'Ụwa Ọhụrụ, ịkpọ anya ojii na okra.

N'Oge ndị dị ndị, ndị n'oge Scramble for Africa, ndị bi na Europe kọwapụtara ọgụ ndị na-achị n'agbanyeghị ọrụ, ọgụ ma ọ bụ nwata.  Nke a nwere ụdị ụdị ma ụdị ụdị nri nri iche iche.  N'ihi ya, o siri ikepụta nke ọma, dịka ọmụmaatụ, nri Senegalese.

Ọ bụ ezie na ndị Europe na-achị ala ahụ wetara ọtụtụ ihe ọhụrụ na kọntinent Afrịka, ha nwere mmetụta dị nta n'ụzọ ndị mmadụ si esi nri na West Africa.

Ihe ndị e ji mee ya

[dezie | dezie ebe o si]
Klouikloui, mgbaaka nke ahụekere e siri esi dị ka a na-enye ya na Benin

Ọ bụ ezie na e nwere ọdịiche doro anya n'etiti nri ndị dị n'ógbè ahụ na West Africa, e nwekwara ọtụtụ ihe jikọrọ ya, ọkachasị n'ihe eji eme ya.

A na-eji tomato, yabasị na ose eme ka nri baa kpọọ.[1]  A na-ewere ya dị ka usoro isi nri dị mkpa na ndị "dị nsso" n' ike ahụ, ihe nke ihe atọ a na-etinye na echiche yiri echiche ndị yiri ya dị ka trinity dị nsõ nke Cajun Nri Creole na United States, sofrito eji eme ihe n'ụwa na-asụ Spanish, soffritto na Ịtali, na Mirepoix nke France.

Mmanụ esi nri kachasị ewu ewu bụ mmanụ nkwụ, nke a na-ejikọta ya na mpaghara ndị dị n'ụsọ oké osimiri ma na-enye ụdị agba, ekpomeekpo na udidi dị iche iche na nri, ebe a na-ejikarị shea butter na Sahel nke a na-akpọ karité na French, nke sitere na okwu Arabic gartī, ọ bụ ihe dị oké ọnụ ahịa maka ọnụ ọgụgụ ọgaranya ọ na-enye..

E nwere ihe ụfọdụ na-esokwa mba ụfọdụ.  Na Ghana, ihe ndị a na-eme ihe bụ ose ọkụ, ginger, na ọka.  Ghana na-eji ose ọkụ n'ihi na ha ike na ose ọkụ ga-eme ka ahụ ndị ma sachaa ya / dị ọcha (Salm, 106-108).  Na Senegal, isi ihe a na-etinye bụ ose ọkụ, osikapa, millet, ahụekere, ginger, akwụkwọ tamarind, na nri osisi baobab, na nri nri (Ross, 75).  Ndị ahụ bụ ole na ole nwere obere ndụ na ihe ha na-eme nri ha.

Maka ozi zuru oke nke West Africa, dị ka Fran Osseo-Asare si kwuo, ihe ndị a na-ahụ maka mpaghara West Africa bụ akwụkwọ sitere na osisi baobab, ọka ọka: sorghum, millet, na fonio, osisi cola, ihe egusi, Nnụnụ Guinea, Melegueta ose, nkwụ ịbụ, okra, na osikapa.  Ihe ndị ọzọ a na-eji eme ihe bụ okra (nke siri ike) dị ka ihe ndabere maka ofe na stews, peas ojii, na sesame dị ka Jessica B. Harris si kwuo na High on the Hog.   [<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (September 2022)">page<span typeof="mw:Entity"> </span>needed</span>]

Obe ata and ata din din are base sauces used in many recipes.[1] Both are based on tomatoes, chili peppers, onions and flavorings such as thyme, garlic, ginger, curry powder, along with stock or bouillon.[2]

Ihe na-esi ísì ụtọ na-arụ ọrụ dị ala na nri ọdịda anyanwụ Afrịka ma e jiri ya tụnyere nri ndị dị na North Africa. Ndị na-esi nri na-eji ihe na-esi ísì ụtọ na ahịhịa dị ka ginger, coriander, na thyme eme ihe n'ụzọ dị mfe ma mara.

Otú ọ dị, a Play ose Chilli n'anya n'Ebe Ọdịda ihe Afrịka, n'ụdị dị ọhụrụ,kpa nkụ na ntụ, ntụ n'ala ndị na-ekpo ọkụ na mmiri nke mpaghara ahụ.  N'ịbụ onye e webatara n'Afrika oge ụfọdụ mgbe Christopher Columbus ji ụgbọ mmiri gaa America site n'aka ndị ọrụ ụgbọ mmiri Europe, a na-ekwu na ọs nke nke ụmụ na-esi ahọrọ nke chilli na-eme ka akpụkpọ ahụ ahụ oyi.  K ar'arịa n'ndị ndị ọzọ nke Africa, ndị West Africa na-eji ose Scotch bonnet chilli na aka dị mma n'ọtụtụ ofe na stews ha.  Ịta na ọkụ nke ose ndị a na-ekpo ọkụ nke ukwuu (Scoville rating 200,000-300,000) na-ahọrọ iche iche yana akwụkwọ.  A na-atụkwa anya na chilli ga-enyere aka ichekwa nri, ụdị yana ụtọ na nri ndị dị ka akwụkwọ nri nri..

A na- I mmetụta nke ose Guinea (Aframomum melegueta; nke a na-akpọkwa nke paradaịs ma ọ bụ ose melegueta), osisi sitere na West Africa, mee ihe n'ọtụtụ ebe.  Ihe a na-esi mmasị ma na-ele anya dị ka ose, mana o nwere cardamom na coriander.  egwuregwu nke paradaịs bụbu ihe dị oké ọnụ ahịa na-eru Europe site na ndị na-anọ n'etiti North Africa n'oge Middle Ages.

Ọ bụ ihe na-atọ ụtọ nke a na-eji n'ọtụtụ ebe n'Ebe Ọdịda siri Afrịka, nke a na ụzọ na- cut ka cube bouillon.  Ɔ na- Sawir na- ndị nọ n'ime ọtụtụ ụbọchị, site na site néré néré (Parkia biglobosa), nke a irọ dị ka igurube, osisi ese na West Africa.  Enwere ike iji ụdị mmetụta ndị ọzọ mee ya, ojiji nke soybeans maka nzube a na-abụ n'ihi ihe mmetụta néré zuru oke.  Usoro ihe na-agụnye isi, ihicha ma ike kpoo ya iji gbaa ụka - usoro ịgbaze ụka na-enye ya ụmụ na-esi eso ma n'otu oge ahụ, a na-ahụ umami dị omimi ma ọ bụ ike dị ụtọ.  Enwere ike ike nnu na-ebe a rụchara iji mee ka ndụ nchekwa dị mfe.  A na-ere ihe a na-esi asụsụ ndị eji njikwa ma ọ bụ patties nke ike idebe ruo ọtụtụ nwanwanyị ọbụrụ n'otu oge ma ọ na ọ dị mma..

A na-eji tubers na akwụkwọ nri mgbọrọgwụ eme ihe dị ka nri dị mkpa, iji soro anụ na nri ha, mgbe mgbe dị ka ihe na-eme ka ọkụ nke ose. Cassava, cocoyam, Poteto na-atọ ụtọ, plantain, na yam dị ebe niile na nri obodo, a na-esikarị ha esi ma jiri ihe na ụrọ na-agbanye ha n'ime ihe osisi ike a na-akpọ fufu.

Ọ bụ ezie na ndị West Africa riri ọtụtụ akwụkwọ nri na obere anụ n'oge gara aga, taa nri ha dị arọ karịa na anụ, nnu, na abụba. Nri mmiri na-ewu ewu karịsịa n'ụsọ oké osimiri na ọtụtụ efere na-ejikọta ma azụ na anụ. Nri mmiri bụ otu n'ime ihe ndị a na-ahụkarị na West Africa.

Nri mmiri jupụtara na mpaghara a nke na ụlọ ọrụ a na-eme otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndị ọrụ.[3] Azụ a mịrị amị na nke a na-ese anwụrụ na-eme ka ọtụtụ ofe, stews, na nri ndị ọzọ, gụnyere ihe na-esi ísì ụtọ, n'otu ụzọ ahụ anchovies na becon na-eme nri na-atọ ụtọ n'ọtụtụ nri ndị ọzọ. A na-ejikarị mmanụ eme ya ma sie ya, mgbe ụfọdụ, a na-esikwa ya na ofe e ji ose ọkụ, yabasị na tomato, ihe dị iche iche na-esi ísì ụtọ (dị ka soumbala) na mmiri mee iji mepụta ngwakọta nke ụtọ dị nro.

Nri ndị na-anọchite anya

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ efere bụ ihe a ma ama n'ọtụtụ obodo ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, mana ha nwere aha dị iche iche n'ebe dị iche iche.

Efere fufu e tinyere ofe ahụekereahụekere ofe

A na-ihe akpu, yam, ma mgbe ụfọdụ ya na kokoyam, plantain, ọka, ma ọ bụ oatmeal.[1]  Na Ghana, a na- mgba cassava e siri esi na plantain na-esighị ike, yana cocoyam eme fufu.  Ka ọ dị ugbu a,mere ndị a ka ọ bụrụ ntụ ntụ / ntụ ọka ma nwee ike ịgwakọta ya na mmiri ọkụ iji nweta , na-ahụ ọrụ nke iji simenti na simenti ruo mgbe a.

A pụkwara iji semolina, osikapa, ma ọ bụ ọbụna poteto ozugbo mee Fufu. Ọtụtụ mgbe, a ka na-eme efere ahụ site na usoro ọdịnala: ịpị na isi ihe dị na ụrọ na spoon osisi. N'ọnọdụ ebe ịda ogbenye abụghị nsogbu, ma ọ bụ ebe ngwaọrụ ọgbara ọhụrụ dị mfe, enwere ike iji usoro nri mee ihe.

N'Ebe Ọdịda Anyanwụ na Central Africa, usoro a na-ahụkarị bụ inye otu ụyọkọ fufu na ofe (ọù). Mgbe ị sachara aka, onye na-eri nri na-ewepụ obere bọl fufu ma jiri mkpịsị aka ukwu mee ihe. A na-ejupụta ebe nchekwa a na ofe, a na-eri bọl ahụ.

Ụfọdụ ofe ndị a pụrụ inye fufu gụnyere ofe dị mfe (tomato), ofe nkwụ, ofe akị, ofe peppersoup, [4] na ụdị ofe ndị ọzọ nwere akwụkwọ nri dịka okra na nkontomire (akwụkwọ cocoyam). A na-ejikarị ụdị anụ na azụ dị iche iche eme ofe, ma ọ bụ nke a na-ese anwụrụ ọkụ.

Stew groundnut ( ), (var.  , , , sauce d'arachide, tigadèguèna ma ọ bụ ), bụ ofe sitere na ahụekere na-emekarị na West Africa, ma bụrụkwa nke a ma ama na Senegal, Gambia, Mali, Guinea na Côte d'Ivoire.  Ụdị dị iche iche nke  pụtara na nri nke mba dị iche iche na West Africa na Central Africa.  Site na mmụba dị ukwuu nke ịkụ mkpụrụ osisi n'oge ọchịchị,  abụrụla nri na-ewu ewu n'ofe ọdịda anyanwụ Africa, yana n'akụkụ ọwụwa anyanwụ ruo Kamerun.

E nwere ọtụtụ ụdị osikapa jollof, nke na-adabere na ntọala yiri obe ata n'ọtụtụ nri. Ihe ndị a na-ahụkarị bụ osikapa, tomato na tomato paste, yabasị, nnu, na ose na-acha ọbara ọbara. E wezụga nke ahụ, a pụrụ itinye ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụdị anụ, akwụkwọ nri, ma ọ bụ ihe na-esi ísì ụtọ ọ bụla.[1]

Ụdị osikapa jollof Ndị Senegal dịtụ iche ma a na-akpọ ya ceebu jen, nri mba nke Senegal.  A na-eji anụ ehi, hụrụ ma ọ bụ anụ uhie ndị ọzọ eme ụdị, thiebou yapp, ma ọ bụ "anụ osikapa".  Riz gras bụ nri yiri nke a na-ahụ na West Africa na-asụ French.[1]

Ndepụta nri ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka

[dezie | dezie ebe o si]

 

Ihe ọṅụṅụ

[dezie | dezie ebe o si]

Site na mba

[dezie | dezie ebe o si]

Maka ụdị ejiji ndị ọzọ, lelee isiokwu ndị dị na nri mba ma ọ bụ mpaghara ọ bụla:

  • Nri Benin
  • Nri nke Burkina Faso
  • Nri ndị Cape Verde
  • Nri ndị Gambia
  • Nri ndị Ghana
  • Nri nke Guinea
  • Nri Guinea-Bissauan
  • Nri ndị Ivory Coast
  • Nri ndị Liberia
  • Nri ndị Mali
  • Nri ndị Mauritania
  • Nri nke Niger
  • Nri Naijiria
  • Nri nke Saint Helena
  • Nri ndị Senegal
  • Nri nke Sierra Leone
  • Nri ndị Togo

 

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Komolafe. "Yewande Komolafe’s 10 Essential Nigerian Recipes", The New York Times, 2019-06-24. Retrieved on 2023-09-22. (in en-US)Komolafe, Yewande (2019-06-24). "Yewande Komolafe's 10 Essential Nigerian Recipes". The New York Times. ISSN 0362-4331. Retrieved 2023-09-22. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":02" defined multiple times with different content
  2. Obe Ata (Nigerian Red Pepper Sauce) Recipe (en). Serious Eats. Retrieved on 2023-09-22.
  3. Brashares (2004-11-12). "Bushmeat Hunting, Wildlife Declines, and Fish Supply in West Africa". Science 306 (5699): 1180–1183. DOI:10.1126/science.1102425. ISSN 0036-8075. PMID 15539602. 
  4. McWilliams (2005). A Revolution in Eating: How the Quest for Food Shaped America, Arts and Traditions of the Table: Perspectives on Culinary History Series. Columbia University Press. ISBN 978-0-231-12992-3. 

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]