Ogige Ntụrụndụ W nke Mba
Ogige Ntụrụndụ W nke Mba (French: Parc national du W)[1] ma ọ bụ Ogige Mpaghara W (French: W du Niger) bụ nnukwu ogige mba dị na Ọdịda Anyanwụ Afrịka gbara meander dị na Osimiri Niger nke yiri mkpụrụedemede W (French: okpukpu abụọ v). Ogige ntụrụndụ a gụnyere mpaghara mba atọ ahụ Niger, Benin na Burkina Faso, gọọmentị atọ ahụ na-achịkwa ya. Ruo afọ 2008, ọrụ ECOPAS nke EU kwadoro kwadoro mmejuputa njikwa mpaghara (Protected Ecosystems in Sudano-Sahelian Africa, French: Écosystèmes protégés en Afrique soudano-sahélienne). Ogige ntụrụndụ mba atọ a na-arụ ọrụ n'okpuru aha W Transborder Park (French: Parc régional W).[2] Ngalaba Ogige Ntụrụndụ W nke Mba nke dị na Benin, nke dị ihe karịrị 8,000 km2 (3,100 sq mi), bịara n'okpuru nlekọta zuru oke nke African Parks na June 2020.[3] Na Benin, Ogige Ntụrụndụ W nke Mba dị n'akụkụ Ogige Ntụrụndụ Pendjari nke bụkwa nke dị n'okpuru nlekọta nke Ogige Ntụrụndụ Afrịka.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]E kere Ogige Ntụrụndụ W nke Mba nke Niger site na iwu na 4 Ọgọst 1954, kemgbe 1996, edepụtara ya dị ka Ebe Ihe Nketa Ụwa nke UNESCO. N'ime Niger, a na-ede aha ogige ntụrụndụ ahụ dị ka Ngalaba Ogige Ntụrụndụ, IUCN Ụdị nke Abụọ, ọ bụkwa akụkụ nke nnukwu ogige nchekwa na ebe nchekwa. Ndị a gụnyere Dallol Bosso (Mmiri mmiri nke mba ụwa dị mkpa (Ramsar) dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Osimiri Niger na njiko nke obere ahụ "Parc national du W" (Wetlands of International Importance (Ramsar)).[4] Ogige ntụrụndụ atọ ahụ bụ BirdLife International Important Bird Areas (IBAs) ụdị A1 na A3 (IBA codes IBA NE001, IBA BF008, na IBA BJ001).
Ime ihe ike
[dezie | dezie ebe o si]Na 8 Febụwarị 2022, ụgbọala abụọ nke ndị nche nke African Parks n'akụkụ Benin nke Ogige Ntụrụndụ W nke Mba gbara ogbunigwe ala nke a na-enyo enyo na ndị omekome Islam kụrụ, gbuo mmadụ asatọ.
Na 25–26 Julaị 2024, e gburu ndị nche ogige ise nke Benin na ndị agha asaa n'ime mwakpo egbe n'ime ogige ahụ.[5]
Na 17 Eprel 2025, e gburu ndị agha Benin 54 n'ime mwakpo dị n'ime ogige ahụ nke Jama'at Nasr al-Islam wal-Muslimin kwuru na ọ bụ ya mere.[6]
Ọdịdị ala
[dezie | dezie ebe o si]
N'ime mba atọ ahụ, ogige ntụrụndụ mpaghara ahụ dị ihe dị ka 10,000 km2 (3,900 sq mi) nke ọtụtụ mmadụ na-ebighị, ruo afọ 1970, ọ bụ mpaghara mmiri mmiri nke mmiri ịba nke e ji delta nke Osimiri Mékrou na Niger kpụọ, ugwu ndị dị n'okwute gbawara. N'akụkọ ihe mere eme, ebe a abụrụla ebe obibi mmadụ n'oge gara aga, ebe ndị dị mkpa e gwupụtara n'ala (karịsịa ili) a hụrụ n'ógbè ahụ na-ekpebi ya.
Ahịhịa ndụ
[dezie | dezie ebe o si]E dekọrọ ụdị osisi 454 n'ogige ahụ, gụnyere okooko osisi orchid abụọ a na-ahụ naanị na Niger. Ogige ntụrụndụ a bụkwa ókèala ndịda nke oke ọhịa tiger dị n'elu ala dị na Niger.
Anụmanụ
[dezie | dezie ebe o si]A maara ogige a maka nnukwu anụmanụ, gụnyere aardvark, baboon, buffalo nke Afrịka, caracal, cheetah, enyi ọhịa nke Afrịka, hippopotamus, leopard nke Afrịka, Ọdụm ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, serval na warthog. Ogige ntụrụndụ a na-enye ebe obibi maka ụfọdụ enyí ndị Africa ikpeazụ dị n'Ọdịda Anyanwụ Afrịka. Agbanyeghị, giraffe nke dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, nke a na-ahụkarị n'akụkụ obere nke Niger taa, adịghị na mpaghara ahụ. A makwaara ogige W maka ihe mere eme nke nkịta ọhịa West Africa nke nọ n'ihe ize ndụ,[7] ọ bụ ezie na canid a nwere ike ịla n'iyi ugbu a n'ógbè ahụ.[8]
Ogige ntụrụndụ a bụ otu n'ime ebe ikpeazụ e wusiri ike maka cheetah nke dị n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Afrịka. A na-eme atụmatụ na obere mmadụ iri abụọ na ise bi na mpaghara a na-echebe site na W–Arli–Pendjari.[9]
A makwaara Ogige Ntụrụndụ W nke Mba maka ọnụọgụ nnụnụ ya, ọkachasị ụdị nnụnụ ndị na-agafe agafe, yana ihe karịrị ụdị nnụnụ 350 achọpụtara n'ogige ahụ.[10] Achọpụtala ogige ahụ site na BirdLife International dị ka Important Bird Area.[11]
Ihe ngosi
[dezie | dezie ebe o si]- Bush elephants
- Kob antelope
- Landscape
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ogige Ntụrụndụ Pendjari
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]Templeeti:National Parks of Burkina Faso
- ↑ Parc national du W.
- ↑ parc-w.net Archived 2009-02-01 at the Wayback Machine: Official site.
- ↑ Benin Government Commits to Long-term Protection of W National Park in Benin.
- ↑ World Database on Protected Areas: W du Niger. Archived from the original on 2020-06-19. Retrieved on 2026-07-05.
- ↑ Five Rangers, 7 Soldiers Killed In Benin National Park: NGO (en) (27 July 2024).
- ↑ 54 soldiers killed in suspected Jihadist attack in Benin (en) (24 April 2025).
- ↑ W National Park. 2009
- ↑ C.Michael Hogan. 2009
- ↑ (2017) "The global decline of cheetah Acinonyx jubatus and what it means for conservation". Proceedings of the National Academy of Sciences 114 (3): 528–533. DOI:10.1073/pnas.1611122114. PMID 28028225.
- ↑ United Nations Environment Programme-World Conservation Monitoring Centre (Content Partner); Mark McGinley (Topic Editor). 2009. "'W' National Park, Niger." In: Encyclopedia of Earth. Eds. Cutler J. Cleveland (Washington, D.C.: Environmental Information Coalition, National Council for Science and the Environment). online Archived 2009-11-29 at the Wayback Machine
- ↑ BirdLife International. (2013). Important Bird Areas factsheet: 'W' National Park. Downloaded from http://www.birdlife.org on 19/03/2013.
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Convers Arnaud, Chaibou Issa, Binot Aurélie, Dulieu Dominique (2007) La gestion de la transhumance dans la zone d'influence du parc régional du w par le program ecopas: une « usoro ọrụ » wụ l'aménagement de la périphérie du parc. Vertigo Hors Serie 4. URL : http://vertigo.revues.org/761 ; DOI : 10.4000/vertigo.761
- Benoit M (1998) Statut et usage du sol en périphérie du parc national du "W" du Niger. Tome 1 : Onyinye à l'étude du milieu naturel et des ressources végétales du canton de Tamou et du Parc du "W". ORSTOM, Niamey, Niger, 41 p.
- Doussa S (2004) Les impacts de la culture cotonnière sur la gestion des ressources naturelles du Parc W. Maitrise, Université de Ouagadougou.
- Grégoire JM, Fournier A, Eva H & Sawadogo L (2003) Caractérisation de la dynamique des feux et de l'évolution du couvert dans le Parc du W: Burkina Faso, Bénin et Niger. 64 S.
- Hogan C.Michael (2009) Nkịta Ịchụ nta Ese: Foto Lycaon, GlobalTwitcher.com, ed. N. Stromberg
- Nacoulma, BMI (2012): Dynamique et stratégies de conservation de la végétation et de la phytodiversité du complexe écologique du Parc National du W du Burkina Faso. Nkà mmụta PhD, Mahadum de Ouagadougou.
- Nacoulma, BMI, Schmidt, M., Hahn, K., Thiombiano, A. (2020): Ndepụta ihe ọkụkụ ndị dị n'ime ogige ntụrụndụ mba W dị na Burkina Faso, gụnyere mpaghara ịchụ nta dị n'akụkụ Tapoa-Djerma na Kondio . Akwụkwọ akụkọ data ụdịdị dị iche iche nke ihe ndị dị ndụ 8: e54205.
- Rabeil T (2003) Nkesa potentielles des grands mammifères dans le Parc du W au Niger. Thesis doctoral, Univ. Paris VII. 463 S.
- Price et al. (2003) Ogige Mpaghara "W" nke Benin, Burkina Faso na Niger - Ịrụ ọrụ na Usoro nke Njikọta Mpaghara iji dozie ma Mmasị Obodo na Ihe Ịma Aka Ndị Gbasara Ókèala. Nzukọ Ogige Ụwa 2003, Durban, RSA. Na: Pansky, Diane (ed.). 2005. Ọchịchị nke Vth World Parks Congress. Ottawa, Canada: Parks Canada na IUCN/WCPA. ISBN R62-375/2003E-MRC 0-662-40433-5.
- Ogige Ntụrụndụ Mba nke Niger nke W. 2009.
- Zwarg A, Schmidt M, Janßen T, Hahn K, Zizka G (2012) Ụdị dị iche iche nke osisi, àgwà ndị na-arụ ọrụ na ala nke ahịhịa savannas na lateritic crusts (bowé) na ndịda ọwụwa anyanwụ Burkina Faso. Flora et Vegetio Sudano-Sambesica 15: 15–24.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]Templeeti:National Parks of NigerTempleeti:National Parks of Burkina FasoTempleeti:National Parks of Niger