Gaa na ọdịnaya

Ogige mba ụwa maka mmepe ugwu jikọtara ọnụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

The International Center for Integrated Mountain Development (ICIMOD) bụ mpaghara mmụta gọọmentị etiti hiwere na 1981, na-eje ozi na mpaghara mpaghara asatọ nke mpaghara Hindu Kush Himalaya - Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal, na Pakistan. Mpaghara HKH bụ mpaghara buru ibu, na-agụnye oke ugwu na-agbatị site na oke Hindu Kush dị na ugwu Afghanistan ruo n'ókè Arakan na Myanmar, yana oke Himalaya dị ka ọkpụkpụ azụ ya, yana gụnyekwara Plateau Tibet.[1]. Ọrụ ICIMOD bụ ịkwalite mmekorita n'etiti mba ndị otu mpaghara iji nweta ọdịnihu ka mma maka ndị mmadụ na gburugburu ebe obibi.

ICIMOD bụ isi na Khumaltar na obodo Lalitpur, nke dị na ndagwurugwu Kathmandu nke Nepal.[1] Na Godavari na Lalitpur, ICIMOD nwere Ogige Ọmụma nke na-egosipụta ụfọdụ ngwa ICIMOD's theoretical and field research.[2] Na mgbakwunye, ICIMOD nwere ụlọ ọrụ obodo na Afghanistan na Pakistan.[3] Otu ndị mmekọ ICIMOD gụnyere ụlọ ọrụ sayensị nke mba na mba ụwa, ụlọ ọrụ gọọmentị, ụlọ ọrụ inye onyinye, na ngalaba nkeonwe, ma n'ime mpaghara ma n'èzí.. [1][2]

Ọhụụ na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọhụụ ICIMOD bụ: "Ndị ikom, ndị inyom, na ụmụaka nke Hindu Kush Himalayas na-enwe ọganihu dị mma n'ebe dị mma. " [3] Ebumnuche nzukọ ahụ bụ: "Iji mee ka mmepe ugwu na-adịgide adịgide na nke na-eguzogide maka ndụ ka mma na nke ziri ezi site na ihe ọmụma na mmekorita mpaghara. " [3] Ụkpụrụ ICIMOD dị "N'ihi ugwu na ndị mmadụ". [4]

Map na-egosi mpaghara Hindu Kush Himalaya, na ala ya.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]
ইস্কিমড এর একটি প্রধান ভবন
Isi ụlọ ọrụ ICIMOD na Khumaltar, Lalitpur

Mmalite ya

[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Disemba afọ 1974, a tụlere echiche nke ịmepụta ụlọ ọrụ iji kwalite mmepe dị mma nke mpaghara ugwu na International Workshop on the Development of Mountain Environment na Munich, German. N'afọ 1979, e mere mkpebi siri ike iji guzobe ụlọ ọrụ ahụ n'oge Nzukọ Mpaghara nke United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation (UNESCO) na Kathmandu, n'okpuru usoro nke Man and Biosphere Programme. Òtù ndị Japan Institute for Himalayan Conservation, nke Jiro Kawakita guzobere, zigakwara gọọmentị Nepal na Man and Biosphere Programme nke UNESCO nkwupụta nke ebumnuche maka nguzobe ICIMOD. Gọọmentị Nepal kwuru na ha ga-anabata ụlọ ọrụ ọhụrụ ahụ, Gọọmentụ Switzerland na Federal Republic of Germany na UNESCO kwetara ịrụ ọrụ dị ka ndị nkwado. Gọọmentị Eze nke Nepal na UNESCO bịanyere aka na nkwekọrịta nke nyere ihe ndabere iwu maka iguzobe Ụlọ Ọrụ ahụ na Septemba 1981 na Paris. E mechara guzobe ụlọ ọrụ ahụ ma meghee ya na 5 Disemba 1983 na isi ụlọ ọrụ ya na Lalitpur, Nepal, ma mee ka ọ bụrụ nke iwu kwadoro site na Iwu nke Nzukọ Ndị Omeiwu na Nepal n'otu afọ ahụ.[5]

Isi ụlọ ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ 20 mbụ, ya bụ site na njedebe 1983 ruo na njedebe 2004, ICIMOD dabere na ụlọ mgbazinye na Jawalakhel, Lalitpur. Na 5 Disemba 2004, ncheta 21st nke ICIMOD, isi ụlọ ọrụ ọhụrụ maka ICIMOD bụ Eze Gyanendra nke Nepal mebere na Khumaltar, Lalitpur. Hectare 1.5 maka ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ a, nke ruru ihe karịrị nde US $ 1, bụ ndị gọọmentị Nepal nyere aka.[1] Gọọmenti China na India nyere US $100,000 nke ọ bụla, maka iwu isi ụlọ ọrụ ọhụrụ ahụ. Gọọmentị Pakistan nyere US $100,000 maka owuwu ya. Gọọmentị Bangladesh nyere US $ 28,300, gụnyere pavilion Bangladesh na ụlọ akwụkwọ ahụ. Gọọmenti Bhutan nyere onyinye n'ụdị, n'ụdị pavilion Bhutan na ogige ụlọ akwụkwọ.[2] N'ime ala ọmajiji nke 25 Eprel 2015 na Nepal, isi ụlọ ọrụ ahụ nwetara obere mmebi, mana pavilion Bhutan dara kpamkpam.[3] E mechara wughachi ụlọ ahụ wee wughachi ya na 2016..

Ndị nduzi / ndị nduzi nke ICIMOD

[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe e bidoro ya, onye isi nchịkwa nwoke na-eduzi ICIMOD. A họpụtara onye isi mbụ nke ICIMOD, Kenneth Colin Rosser, dị ka 'Director' nke ICIMOd ma họpụta ndị isi niile sochirinụ dị ka 'Majọ General'. Site na 1984 ruo 2020, ndị nduzi a si mba na-abụghị mpaghara Himalaya.

Following is a list of the exclusively male Director Generals of ICIMOD until the present:[6][7][8]

  1. Kenneth Colin Rosser, si United Kingdom (1984-1989) [9]
  2. E.F. Tacke, si Federal Republic of Germany (1989-1994) [10]
  3. Egbert Pelinck, si Netherlands (1994-2000) [11]
  4. Gabriel Campbell, si United States of America (2000-2007) [12]
  5. Andreas Schild, si Switzerland (2007-2011) [13]
  6. David Molden, si United States of America (2011-2020) [14]
  7. Pema Gyamtsho, si n'Alaeze nke Bhutan (2020-dị ugbu a) [15]

Ọdịdị nhazi

[dezie | dezie ebe o si]

Kọmitii Ndị Gọvanọ

[dezie | dezie ebe o si]

Òtù kachasị elu nke ICIMOD bụ Board of Governors, nke nwere otu onye ọrụ steeti dị elu site na nke ọ bụla n'ime mba asatọ so na ya, na ndị otu nwere onwe ha bụ ndị otu ICIMOD Support Group họpụtara dabere na nka na ahụmịhe ọkachamara ha. Òtù Nkwado ICIMOD nwere ndị nnọchiteanya sitere n'etiti òtù na ụlọ ọrụ ndị na-enye onyinye ego na ICIMOD.[16]

Ihe omume na ọrụ nke ICIMOD na-akwado ndị nkwado ogologo oge, ndị na-enye ego maka ụlọ ọrụ ahụ. Ndị a gụnyere gọọmentị nke RMC asatọ niile, na gọọmentị Australia, Austria, Norway, Sweden, na Switzerland. Ndị na-enye onyinye mmemme gụnyere ADA (Austria), BMZ na BMU (Germany), Gọọmentị UK, EU, SIDA (Sweden), IDRC (Canada), IFAD, Norwegian Ministry of Foreign Affairs, na USAID.[17]

Ndị ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

ICIMOD na-adọta ndị isi ọrụ ya site na nzụlite dịgasị iche iche, gụnyere ndị nchọpụta, ndị ọkà mmụta, ndị na-ahụ maka mmepe, ndị ọkachamara na mpaghara ndị dị mkpa, na ndị bureaucrats na ndị nnọchi anya. Kemgbe ọtụtụ afọ, usoro ịdọ aka ná ntị nke ndị ọrụ ya egosila ihe dịgasị iche iche, ma gụnye sayensị okike dị iche iche dị ọcha na nke a na-etinye n'ọrụ, sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na usoro ọkachamara dị ka akwụkwọ akụkọ na ọmụmụ azụmahịa.[18] Njikọ interdisciplinary a na-ezube ịkpụzi nyocha na omume zuru oke nke a na-eme atụmatụ ma na-etinye n'ọrụ site na 'Regional Programmes' nke ICIMOD.[19]

Ihe Omume Ógbè

[dezie | dezie ebe o si]

Site na nnukwu ìgwè ndị mmekọ ya, ICIMOD na-ahazi ọrụ ya na 'Regional Programmes' isii, nke ọ bụla, n'ụzọ nke ya, na-emepụta ma na-eweta ihe ọmụma sayensị, na-eduzi nyocha n'iji ya mee ihe, ma si otú ahụ na-enye mmetụta gafee ebe ndị dị mkpa maka mmepe ugwu na-adịgide adịgide na mpaghara HKH.[20] Ihe omume mpaghara isii a bụ 'Adaptation and Resilience Building', 'Transboundary Landscapes', 'River Basins and Cryosphere', 'Atmosphere', 'Mountain Environment Regional Information Systems', na 'Mounteen Knowledge and Action Networks'. Ihe omume mpaghara nke ICIMOD na-ewulite na ogologo akụkọ ihe mere eme nke nzukọ ahụ na RMCs. A na-ahazi ha iji kwalite imekọ ihe ọnụ n'etiti RMCs, gboo mkpa mmepe ikike na mpaghara ahụ, ma kwado nnwale ogologo oge, nnwale, na nlekota nke ụzọ ọhụrụ na mmepe na-adịgide adịgide na ijikwa njikọ mmadụ na gburugburu ebe obibi.[20]

Sayensị Nleba Anya Ụwa na ICIMOD

[dezie | dezie ebe o si]

ICIMOD na-eji sayensị Nnyocha ụwa na ngwa maka njikwa gburugburu ebe obibi, mbelata ihe ize ndụ ọdachi, na mmụba nke ntachi obi na mpaghara HKH. Ọtụtụ ndị na-eme nchọpụta ICIMOD na-etinye aka na nyocha ha na isiokwu dị iche iche nke sayensị nyocha ụwa. N'etiti ọrụ dị iche iche dịpụrụ adịpụ, Regional Land Cover Monitoring System (RLCMS) bụ ihe kachasị mma n'ihi na nke ahụ na-enye usoro nke map mkpuchi ala nke afọ 30 na data mkpuchi ala maka afọ 2000-2018. Map ala mpaghara ndị a na-agbanwe agbanwe ma bụrụ ndị e mere iji mezuo ebumnuche ndị ọrụ akọwapụtara. E wezụga nke ahụ, ICIMOD na-etinye aka na eserese ngwa ngwa nke idei mmiri maka ọdọ mmiri Koshi, Bangladesh, Nepal, mbuze ala na nkesa nke ebe na ọtụtụ ọrụ eserese maka mpaghara.[21][22]

Nnakwere

[dezie | dezie ebe o si]

Ozugbo ala ọma jijiji mere n'April 2015 na Nepal gasịrị, ndị ọkà mmụta sayensị na ICIMOD malitere ịkwado mgbalị nnapụta na enyemaka site n'ileba anya na mbuze ala, ọdọ mmiri glacier na osimiri ndị e ji mmiri mee site na nyocha nke foto satellite, ma nye gọọmentị Nepal na ụlọ ọrụ enyemaka ozi kachasị ọhụrụ. Ndị ọkà mmụta sayensị ICIMOD sokwa ndị na-ahụ maka okporo ụzọ rụọ ọrụ na ọdụ ụgbọ elu Tribhuvan International, Kathmandu, site n'inye aka iji nyochaa ihu igwe na ọnọdụ ala. Ìgwè ndị ọrụ afọ ofufo sitere na ICIMOD gara nyere aka na ọrụ enyemaka n'obodo nta ndị dị nso na ICIMOd na Kathmandu.[23]

Nnyocha ikpe nke 2021 sitere na World Bank kwuru maka ọrụ ICIMOD dị ka ikpo okwu na-akwadoghị ọchịchị:  

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Strategic cooperation (en-US). ICIMOD (6 December 2019). Retrieved on 2022-09-27.
  2. Regional cooperation (en-US). ICIMOD (6 December 2019). Retrieved on 2022-09-27.
  3. 3.0 3.1 Mission and vision (en-US). ICIMOD (24 October 2019). Retrieved on 2022-09-27.
  4. For mountains and people Archives (en-US). ICIMOD. Retrieved on 2022-09-28.
  5. International Center for Integrated Mountain Development (ICIMOD). China Environment and Health Resources Hub. Archived from the original on 2011-08-13. Retrieved on 8 August 2013.
  6. Annexe (2008). Retrieved on September 28, 2022.
  7. New Director General at ICIMOD (November 24, 2020). Archived from the original on September 28, 2022. Retrieved on September 28, 2022.
  8. Dr. David Molden Selected as Future Director General of ICIMOD (June 1, 2011). Archived from the original on September 28, 2022. Retrieved on September 28, 2022.
  9. Harris (2012-11-11). Colin Rosser obituary (en). The Guardian. Retrieved on 2022-09-28.
  10. (May 1989) "Dr. E.F. Tacke: Director-Designate for ICIMOD". Newsletter of the International Centre for Integrated Mountain Development: 1. 
  11. (Autumn 1993) "Appointment of ICIMOD's New Director General". Newsletter of the International Centre for Integrated Mountain Development (18): 3. 
  12. (2004) Two Decades of the International Centre for Integrated Mountain Development: 1983/4-2003/4. Kathmandu: ICIMOD, 47. 
  13. Andreas Schild. www.king-albert.ch. Retrieved on 2022-09-28.
  14. World (2011-05-31). ICIMOD Chair announces new Director General (en-US). Geospatial World. Retrieved on 2022-09-28.
  15. Leading Himalayan Organization Takes a Historical Step by Appointing a Leader From Bhutan (en). State of the Planet (2020-08-20). Retrieved on 2022-09-28.
  16. Board of Governors (en-US). ICIMOD (4 December 2019). Retrieved on 2022-09-28.
  17. Funding (en-US). ICIMOD (16 January 2020). Retrieved on 2022-09-28.
  18. Team (en-US). ICIMOD (31 December 2019). Retrieved on 2022-09-28.
  19. Staff and structure (en-US). ICIMOD (24 October 2019). Retrieved on 2022-09-28.
  20. 20.0 20.1 Regional Programmes (en-US). ICIMOD (13 November 2019). Retrieved on 2022-09-27.
  21. Uddin (January 2019). "Operational Flood Mapping Using Multi-Temporal Sentinel-1 SAR Images: A Case Study from Bangladesh" (in en). Remote Sensing 11 (13): 1581. DOI:10.3390/rs11131581. 
  22. Uddin (December 2018). "Assessment of Land Cover Change and Its Impact on Changes in Soil Erosion Risk in Nepal" (in en). Sustainability 10 (12): 4715. DOI:10.3390/su10124715. 
  23. Qiu (2015-05-01). "How scientists are aiding quake recovery in Nepal" (in en). Nature. DOI:10.1038/nature.2015.17460. ISSN 1476-4687.