Gaa na ọdịnaya

Ojiarụ:Kommblog

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Afrobeat bụ ụdị egwu Naijiria nke gụnyere nchikota ụdị egwu West Africa (dị ka egwu ndị Yoruba ọdịnala na ihe egwu dị elu) na funk America, jazz na mmetụta mkpụrụ obi,na-elekwasị anya n'ụda olu a na-abụ abụ, ukwe gbagọrọ agbagọ, na ịgba egwu. Onye na-ahụ maka ngwa ngwa na onye na-egwu egwu Fela Kuti bụ onye na-ahụ maka ime ka ụdịrị ahụ pụta n'afọ 1960 bụ n'afọ 1960.

Afrobeat

Mmalite nke Stylistic[1]

Egwu West African HighlifeYoruba musicfunkjazzsoulfuji egwuAfro-Cuban[2]

Mmalite omenala

1960s, Nigeria

Ngwa ngwa

Bass guitarsakara drumdrumsguitarhornsHammond organkeyboardspercussionOgenesaxophoneshekerevocals

[Ihe ndekọ achọrọ]

Ụdị mmepụta

Afrobeats

Mpaghara mpaghara

Nigeria

Ihe dị iche na Afrobeat bụ Afrobeats - ụda sitere na West Africa na narị afọ nke 21, nke na-enwe mmetụta dị iche iche ma bụrụ ngwakọta eclectic nke ụdị dị ka hip hop, ụlọ, jùjú, ndombolo, R&B na soca.Ụdị abụọ a, ọ bụ ezie na a na-enwekarị mgbagwoju anya, abụghị otu.

Seun Kuti n'oge arụmọrụ Afrobeat

Seun Kuti n'oge arụmọrụ Afrobeat.

Akụkọ ihe mere eme

Dezie

Emepụtara Afrobeat na Naijiria na ngwụcha 1960 site n'aka Fela Kuti bụ onye ya na onye na-egwu egwu Tony Allen, nwalere egwu dị iche iche nke oge a. Afrobeat bụ ụdị dị iche iche, dị ka highlife, fuji, na jùjú,nakwa omenala olu ndị Yoruba, ụda olu, na ngwa.N'ọgwụgwụ 1950s, Kuti hapụrụ Legọs ịga mụọ na mba ofesi na London School of Music ebe ọ kpugheere jazz. Ọ laghachiri Lagos wee kpọọ ngwakọ jazz highlife, n'agbanyeghị na ọ nweghị ọganihu azụmahịa.

Na 1969, Kuti na ndị otu ya gara njem na U.S. wee zute Sandra Smith, onye na-abụ abụ na onye bụbu Black Panther. Sandra Smith (nke a maara ugbu a dị ka Sandra Izsadore ma ọ bụ Sandra Akanke Isidore) webatara Kuti n'ọtụtụ ihe odide nke ndị na-eme ihe ike dị ka Martin Luther King Jr., Angela Davis, Jesse Jackson, na mmetụta ya kachasị ukwuu, Malcolm X.

Dị ka Kuti nwere mmasị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Africa-American, Smith ga-agwa ya ihe ndị na-eme ugbu a. Na nloghachi, Kuti ga-emeju ya na omenala Africa. Ebe Kuti nọrọ n'ụlọ Smith ma soro ya na-anọkọ ọtụtụ oge, ọ malitere inyochagharị egwu ya ọzọ. Ọ bụ mgbe ahụ ka Kuti chọpụtara na ọ naghị akpọ egwu Africa. Site n'ụbọchị ahụ gaa n'ihu, Kuti gbanwere ụda ya na ozi dị n'azụ egwu ya.

Mgbe Kuti rutere Naijiria, Kuti gbanwekwara aha otu ya ka ọ bụrụ "Africa '70". Ụda ọhụrụ a sitere na klọb o guzobere nke a na-akpọ Afrika Shrine. Ndị otu ahụ nọgidere na-ebi afọ ise na Afrika Shrine site na 1970 ruo 1975 ebe Afrobeat nwere ọganihu n'etiti ndị ntorobịa Naijiria.Onye nwekwara mmetụta bụ Ray Stephen Oche [de], onye egwu Naijiria na-eme njem na Paris, France, ya na ndị egwu Matumbo ya na 1970s.

Aha a sitere na mbọ iji mata ọdịiche egwu Fela Kuti na egwu mkpụrụ obi nke ndị nka America dịka James Brown.

Ndị juru n'ime egwu ya na Lagbaja bụ ihe nkwekọ na ukwe nke ala Nigeria, na-ewere ihe dị iche iche na-ejikọta, na-emeziwanye, na imeziwanye ha. Ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa na Afrobeat, ebe ọ bụ na onye nchoputa Kuti jiri nkatọ ọha na eze mee ka ụzọ maka mgbanwe mmekọrịta ọha na eze. Enwere ike ịkọwa ozi ya dị ka esemokwu na esemokwu, nke nwere ike jikọta ya na ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ọtụtụ mba Africa na 1970s, ọtụtụ n'ime ha na-emeso ikpe na-ezighị ezi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nrụrụ agha agha mgbe ha na-agbake site na mgbanwe site na ọchịchị ndị ọchịchị na-achị onwe ha. mkpebi siri ike. Ka ụdị ahụ gbasaara na kọntinent Africa niile, ọtụtụ ndị egwu malitere ụdị ahụ. A na-anụkarị ihe ndekọ nke egwu egwu ndị a na egwu ha ma ọ bụ bupụ ya na mpụga mba ndị mepere emepe mana enwere ike ịhụ ọtụtụ n'ime ọba akwụkwọ na CD sitere na ụlọ ahịa ndekọ aha ọkachamara.[3]

  1. Guide to Afrobeat music: brief history of Afrobeat. Masterclass.
  2. "Afrobeat".
  3. Afrobeat. Kommyblog.