Gaa na ọdịnaya

Ojiji (Asụsụ)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ojiji nke asụsụ bụ ụzọ ndị na-asụ ya na-ejikarị ede ihe na nke a na-asụ eme ihe; ya bụ, ọ na-ezo aka na "omume ndị na-ekwu okwu n'asụsụ", n'adịghị ka ụdị echiche nke otu asụsụ si arụ ọrụ (ma ọ bụ kwesịrị ịrụ ọrụ) n'ihe omimi. Iji ma atụ, Fowler kọwara ojiji dị ka "ụzọ a na-ejikarị okwu ma ọ bụ ahịrịokwu eme ihe n'ụzọ ziri ezi" yana "ihe gbasara ụtọ asụsụ, nhazi, ụdị, na nhọrọ nke okwu. " N'iji ya eme ihe kwa ụbọchị, a na-eji asụsụ eme ihe n"ụzọ dị iche, dịka osi gbasatara ọnọdụ na mmadụ ọ bụla. Ndị na-eji asụsụ eme ihe n'otu n'otu edere ike ịkpụzi usoro asụsụ na ojiji asụsụ dika ọ gbasara obodo ha.

N'ọdịnala nkọwa nke nyocha asụsụ, site n'ụzọ dị iche, "ezi" na-apụtakarị ọrụ zuru oke maka ebumnuche nke onye na-ekwu okwu ma ọ bụ onye edemede na-eji ya, na idiomatic zuru oke ka onye na-ege ntị ma ọ bụ na-agụ ya nabata; ojiji bụkwa, otú ọ dị, nchegbu maka ọdịnala ntụziaka, nke "ezi" bụ okwu nke ikpebi.[1][2]

Enwere ike iji ya mee ihe dị ka otu n'ime ụkpụrụ nke ịtọpụta ụkpụrụ iwu maka ojiji asụsụ.[3]

Ndị na-eji asụsụ kwa ụbọchị, gụnyere ndị editọ na ndị edemede, na-eleba anya na akwụkwọ ọkọwa okwu, akwụkwọ nduzi ejiji, akwụkwọ nduji ojiji, na ọrụ ndị ọzọ e bipụtara iji nyere aka mee ka mkpebi asụsụ ha mara. Nke a na-ewere ọnọdụ n'ihi nghọta na ndị isi asụsụ na-ekpebi Standard English.[4] Maka ọtụtụ ndị na-eji asụsụ eme ihe, akwụkwọ ọkọwa okwu bụ isi iyi nke iji asụsụ eme ihe n'ụzọ ziri ezi, ruo n'ókè nke okwu ziri ezi na mkpụrụ okwu.[5] Akwụkwọ ọkọwa okwu nke oge a anaghị enye iwu, mana ha na-agụnyekarị "ihe odide ojiji" nke nwere ike ịkọwa okwu dị ka "nke a na-ejighị n'aka", "nke a ma ama", "slang", na ihe ndị ọzọ wee dịrị gaba. N'agbanyeghị ihe e dere mgbe ụfọdụ gbasara ojiji, ndị na-ede akwụkwọ ọkọwa okwu na-ekwukarị na ebumnuche ọ bụla ha nwere bụ iduzi ndị edemede na ndị nchịkọta akụkọ n'okwu ndị siri ike gbasara ojiji Bekee.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Dịka Jeremy Butterfield si kwuo, "Onye mbụ anyị maara banyere onye ojiji asụsụ mee ihe bụ Daniel Defoe, na ngwụcha narị afọ nke iri na asaa". Defoe tụrụ aro ka e mepụta otu asụsụ nke mmadụ iri atọ na isii ga-esetịpụ iwu asụsụ maka ihe dịka nde mmadụ isii na-asụ Bekee.[1]Butterfield (2008). Damp Squid: The English Language Laid Bare. Oxford: Oxford University Press, 137–138. ISBN 9780199574094. </ref>

Okwu Latin nke yiri usus bụ okwu dị mkpa na nyocha nke ndị ọkà mmụta asụsụ Danish Otto Jespersen na Louis Hjelmslev. Na asụsụ Polish, a na-eji okwu usus (uzus językowy) eme ihe iji kọwaa ojiji nke nwere nkwenye zuru oke ma ọ bụ nke dị ịrịba ama n'etiti ndị na-asụ asụsụ Polish.

  • Njehie (asụsụ)
  • Ụdị edemede Bekee
  • Asụsụ (usoro asụsụ)
  • Echiche na-ezighi ezi na Bekee
  • Ndepụta okwu Bekee a na-arụ ụka maka ojiji

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 Butterfield (2008). Damp Squid: The English Language Laid Bare. Oxford: Oxford University Press, 137–138. ISBN 9780199574094. Butterfield, Jeremy (2008). Damp Squid: The English Language Laid Bare. Oxford: Oxford University Press. pp. 137–138. ISBN 9780199574094.
  2. Curzan (2014). Fixing English: Prescriptivism and Language History. Cambridge UP. ISBN 978-1107020757. 
  3. Korpysz (2017-01-29). Uwaga na uzus (pl). Porady. Idziemy. Retrieved on 2019-02-10.
  4. Frandsen (2014-03-20). "Interpreting Standard Usage Empirically". Theses and Dissertations. 
  5. Fronk (2014-06-10). "Determining Dictionary and Usage Guide Agreement with Real-World Usage: A Diachronic Corpus Study of American English". Theses and Dissertations.