Ol Onal

Ol Onal,a makwaara dịka Bhumij Lipi ma ọ bụ Bhumij Onal, bụ usoro ide mkpụrụokwu maka asụsụ Bhumij .[1] Ol Guru Mahendra Nath Sardar dere mkpụrụ edemede Ol Onal n'agbata afọ 1981 na 1992. A na-eji mkpụrụ edemede Ol Onal ede asụsụ Bhumij n'akụkụ ụfọdụ nke West Bengal, Jharkhand, Orissa, na Assam.[2][3]
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Bhumij bụ asụsụ nke otu North Munda nke asụsụ Austroasiatic, nke a na-asụkarị na steeti India nke Jharkhand, Odisha na West Bengal. Ihe dị ka mmadụ 100,000 na-asụ ya na India.[4] Asụsụ a nwere njikọ chiri anya na Mundari (nke a na-aghọta ya ma nwee ọtụtụ ọdịiche dị iche iche), Ho, na Santali.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Ndị Obodo Bhumij enweghị asụsụ edere ede, a na-enyekwa ihe ọmụma site n'otu ọgbọ gaa na nke ọzọ. Ndị na-eme nchọpụta mechara malite iji edemede Devanagari, Bengali, na Odia dee asụsụ Bhumij. Otú ọ dị, Bhumijs enweghị edemede nke ha.
E kere mkpụrụ edemede Ol Onal n'etiti afọ 1981 na 1992 site n'aka Mahendra Nath Sardar maka ide Bhumij na India. Sardar bu ụzọ mepụta ya dị ka mkpụrụ edemede abụọ, ebe a maara mkpụrụ edemede ndị dị ala dị ka Galang Onal, mana naanị mkpụrụ edemede ukwu a na-akpọ Ol Onal ka ejiri zie ihe ma bipụta akwụkwọ. Sardar dere ọtụtụ akwụkwọ ederede n'ime mkpụrụ edemede ahụ (na-eji naanị mkpụrụ edemede ukwu Ol Onal), mana enweghị ndekọ a maara nke ọma na mkpụrụedemede obere Galang Onal nke Sardar (nke dị nnọọ iche na mkpụrụ edemede ukwu a kụziiri) e ji mee ihe n'akwụkwọ, ma e wezụga akwụkwọ edemede nke onye dere edemede ahụ, yana ụdị dị iche iche a nwalechara nke Sardar na-akwaliteghị maka ojiji sara mbara na obodo Bhumij.
Ọdịdị ya
[dezie | dezie ebe o si]A na-ede Ol Onal site n'aka ekpe gaa n'aka nri ma na-akpa àgwà dị ka mkpụrụedemede nkịtị, ọ bụghịkwa dị ka abugidas a na-eji maka edemede Indic ndị ọzọ: a na-ede ụdaume 6 na ụdaume 24 dị ka mkpụrụ akwụkwọ kwụụrụ onwe ya, ụdaume enweghị ụdaume ọ bụla. Ya mere, ọ dịghị onye na-egbu ụdaume (ma ọ bụ halant) ma ọ dịghị mkpa ịmepụta ụyọkọ dị mgbagwoju anya ma ọ bụ gbanwee ụdị mkpụrụedemede na ligatures maka ụdaume mbụ ma ọ bụ nke a chịkọtara, na ụdaume ikpeazụ ma ọ bụ ndị a chịkọtasịrị. (Akwụkwọ Ol Chiki nwere usoro yiri nke ahụ).
E nwere ihe ịrịba ama atọ ọzọ (nke a na-akpọ ṭiḍaḥ): ihe ịrịbaanya nasalisation ''mu' (ma ọ bụ mun arang [ ̃], akara ngosi a na-eji n'elu mkpụrụedemede ụdaume), ihe ịrịbaganya ogologo ikir (ma ọ bụrụ ikir arang [ː], akara ngosi ntụpọ a na-ejikarị eme ihe n'okpuru mkpụrụedemede a [ɔ], ebe ọ nwere ike ịpụta notu oge na akara ngosi nasalisation mu), na hoddond (ihe ịrịba ama pụrụ iche na-apụta naanị mgbe mkpụrụedemede ab [b] na-esote mkpụrụedemede [ikọ] na-egosi glottalisation [ɒ] gasịrị).
Ihe odide ahụ gụnyekwara ọnụọgụ iri, na akara mkpirisi ọzọ (obere mgbanaka n'elu ntọala, n'etiti ịdị elu nke mkpụrụedemede na ọnụọgụ).
Unicode
[dezie | dezie ebe o si]A gbakwunyere Ol Onal na Unicode Standard na Septemba, 2024 site na ntọhapụ nke mbipute 16.0.
Ngọngọ Unicode maka Ol Onal bụ U+1E5D0-U+1E4FF:Templeeti:Unicode chart Ol Onal
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Bhumij
- Asụsụ Bhumij
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Ol Onal. Omniglot.
- ↑ "Tribals demand official status for Bhumij language", Times of India, 17 March 2016.
- ↑ Unicode 16.0.0 Core Specs, Chapter 13, section 13.11 Ol Onal.
- ↑ Bhumij language and alphabet. omniglot.com. Retrieved on 2022-04-19.