Osimiri Moulouya
| Mmalite nke usoro mmiri | Atlas Mountains |
|---|---|
| Ọnụ ụzọ mmiri | Mediterranean Sea |
| Tributary | Uadi Za |
| Mba/obodo | Morocco |
| Dị na ngalaba nhazi mpaghara | Morocco |
| Nhazi ọnọdụ | 32°47′26″N 4°46′1″W, 35°7′22″N 2°20′40″W |
| Nhọpụta nketa | Ramsar site |

Osimiri Moulouya bụ osimiri dị ogologo kilomita 520 na Morocco. Isi iyi ya dị n'Ugwu Ayashi nke dị n'ugwu Middle Atlas. Osimiri ahụ na-asọba n'Oké Osimiri Mediterenian n'akụkụ obodo Saïdia, nke dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Morocco
Mmiri dị n'osimiri ahụ na-agbanwe mgbe niile. A na-eji osimiri ahụ eme ihe maka ịgba mmiri ma Hassan II na Mohamed V Dams na-egbochi ya.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]A maara osimiri ahụ n'akụkọ ihe mere eme dị ka Malva (Anglicized: Malve), Malua, Malvam, Mulva, Mulucha, ma ọ bụ Molochath flumen, aha ndị nwere ike ịmekọrịta na Mgbọrọgwụ Semitic melach ma ọ bụ malach, nke pụtara " nnu". Maurice Besnier tụrụ aro na a na-eji akụkụ ndị dị n'okpuru osimiri ahụ emepụta nnu, mana enwetabeghị ihe akaebe. [1]
Site na njedebe nke narị afọ nke anọ ruo mmalite nke narị afọ de atọ BC, Mulucha mejupụtara ókèala dị n'etiti Alaeze nke Mauri n'ebe ọdịda anyanwụ na Alaeze nke Masaesylli n'ebe ọwụwa anyanwụ.[2] Titus Livius (nke a makwaara dị ka Livy) kpọrọ ya Mulucha.[3][4]

N'akwụkwọ Historia Brittonum (c.828), a kpọrọ osimiri ahụ Osimiri Malvam, dịka akụkụ nke ụzọ njem akụkọ ifo nke ndị Scoti si Ijipt gaa Hispania.N'akwụkwọ Historia Regum Britanniae (c.1136) nke Geoffrey nke Monmouth dere, Brutus nke Troy soro ụzọ yiri nke ahụ malite na Leogecia. Akụkọ ahụ gbakwụnyere na ha zutere ndị ohi mmiri, wakpoo Mauretania, ma hụkwa ụmụ nwanyị mmiri n'Ogidi Hercules , tupu ha gafee Osimiri Malvam ma banye n'ala Mauretania.[5] [6]
Osimiri Moulouya guzobere ókèala ọwụwa anyanwụ nke Rif Republic na 1920s, obere akụkụ nke Morocco nwere obodo ndị dị mkpa dị ka Saïdia na Oujda dị n'ebe ọwụwa Anyanwụ, n'etiti Moulouya na ókèala ya na Algeria. Ruo n'afọ 1956, osimiri ahụ ghọkwara ókèala ọwụwa anyanwụ nke Spanish Protectorate of Morocco.[citation needed]
Tupu ndị France achịkwa, a na-ewere Osimiri Moulouya mgbe ụfọdụ dị ka ókèala dị n'etiti Regency nke Algiers na usoro ndị eze na-achịkwa Morocco.[7][8] agha n'etiti ndị Algeria na ndị Alawit mere na 1692 na ford nke osimiri a.
E nyere ọwa mmiri Martian ndị a na-amaghị ama aha osimiri ndị dị adị na ndị dị adị, gụnyere otu a na-akpọ "Malva" site na Osimiri Malvam.
Mmekọrịta gburugburu ebe obibi
[dezie | dezie ebe o si]
Osimiri Moulouya na-anata mmiri mkpofu sitere n'ụlọ ndị mmadụ bi n'akụkụ ya, yana mmetọ sitere n'ọrụ ugbo nke na-esite na mpaghara isi iyi ya dị n'ugwu. N'etiti afọ 2011, a hụrụ ọtụtụ puku azụ nwụrụ anwụ n'akụkụ osimiri ahụ, nke mere ka òtù na-ahụ maka nchekwa gburugburu ebe obibi bo ụlọ ọrụ nhazi shuga Sucrafor, nke dị nso ma bụrụ akụkụ nke Cosumar Group, ebubo na ọ bụ mmetọ sitere n'aka ha kpatara ya. Ụlọ ọrụ ahụ enweelarị ụdị ebubo ahụ n'afọ ndị 1980 na 1990.North Moroccan Green Platform kọrọ na mmiri dị nso na Zaio ghọrọ ojii ma nwee isi ọjọọ, ebe ndị ọrụ ugbo kwuru na ụfọdụ anụ ụlọ ha nwụrụ mgbe ha ṅụsịrị mmiri sitere n'osimiri ahụ.[9] [10]
Edensibịa
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ "Mulucha", Dictionary of Greek and Roman Geography (1854). Retrieved on 2024-09-30.
- ↑ UNESCO (1996-12-31). History of Humanity: From the Seventh Century B.C. to the Seventh Century A.D. (in en). UNESCO Publishing, 289. ISBN 978-92-3-102812-0.
- ↑ Titus Livius (Livy), The History of Rome, Book 29, chapter 30. www.perseus.tufts.edu. Retrieved on 2024-09-30.
- ↑ Chisholm, Hugh. Encyclopaedia Britannica Vol. 16, 11th, Cambridge University Press, 817–823.
- ↑ Fitzpatrick-Matthews (2020). Genealogia Brittonum: the complete Historia Brittonum. Retrieved on 2022-10-25.
- ↑ (1854) in San-Marte: Gottfried's von Monmouth: Historia Regum Britanniae (in la, de). Eduard Anton, 13, 196.
- ↑ Martinière (1894). Documents pour servir à l'étude du Nord Ouest africain: réunis et rédigés par ordre de M. Jules Cambon (in fr). Gouvernement général de l'Algérie, Service des affaires indigènes.
- ↑ Merouche (2007-10-15). Recherches sur l'Algérie à l'époque ottomane II.: La course, mythes et réalité (in fr). Editions Bouchène. ISBN 978-2-35676-055-5.
- ↑ Chahboune (2014-11-18). "Monitoring of the water's quality of Moulouya River: main tributary of Hassan II dam (Province of Midelt, Morocco)" (in en). Moroccan Journal of Chemistry 2 (5). DOI:10.48317/IMIST.PRSM/MORJCHEM-V2I5.2413.
- ↑ Fish Deaths and Pollution in a Moroccan River. (en-US). Morocco World News (2011-08-05). Retrieved on 2025-10-06.
Ebe e si nweta ya
[dezie | dezie ebe o si]- Trakadas (2016-01-22). "Oued Moulouya", Fish-Salting in the Northwest Maghreb in Antiquity: A Gazetteer of Sites and Resources. Archaeopress Publishing Ltd. ISBN 978-1-78491-242-0. Retrieved on 2025-10-26.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Ibé ndị na-eji njikọ anwansi ISBN
- Articles with VIAF identifiers
- Articles with BNF identifiers
- Articles with GND identifiers
- Articles with J9U identifiers
- Articles with LCCN identifiers
- Articles with FAST identifiers
- Articles with SUDOC identifiers
- Articles with WorldCat-VIAF identifiers
- Pages using the Kartographer extension