Gaa na ọdịnaya

Otoabasi Akpan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Otoabasi Etim Akpan bụ ọkachamara na biochemistry na onye nchịkwa agụmakwụkwọ na Naịjirịa, na-eje ozi dị ka osote onyeisi ụlọ akwụkwọ nke Mahadum Steeti Akwa Ibom.[1] Ndị kansụl na-achị ụlọ akwụkwọ ahụ họpụtara ya ka ọ nọchie Nse Essien. Ruo mgbe a họpụtara ya, Akpan bụ osote onyeisi ụlọ akwụkwọ (Nchịkwa). E kwadoro nhọpụta ya dị ka osote onyeisi ụlọ akwụkwọ ọhụrụ nke Mahadum Steeti Akwa Ibom na 2 Ọgọst 2025, n'oge nzukọ kansụl nke 40 nke ụlọ akwụkwọ ahụ[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụru Otoabasi Akpan na 15 June 1964 na Ikot Obio Atai, Itam, Itu Local gọọmenti Area nke Akwa Ibom steeti . [1] Nne na nna ya bụ ndị nkuzi. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị gọọmentị Moniya na mpaghara ọdịda anyanwụ (nke bụzi steeti Oyo) wee gụchaa akwụkwọ praịm ya n'afọ 1974. Na afọ 1979, ọ nwetara asambodo asambodo ụlọ akwụkwọ (SSCE) na Lutheran High School, Obot Idim, Akwa Ibom steeti. O nwetara nzere Bachelor of Arts na History na Mahadum Calabar n'afọ 1984. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Akpan sonyeere mmemme National Youth Service Corps (NYSC) na Advanced Teachers' Training College na Kafanchan, Southern Kaduna State, n'afọ 1984-1985. Mgbe ọ rụchara ọrụ ya, ọ debara aha ya na Mahadum nke Ibadan maka nzere masta na History of Ideas . [1] O mechara nweta diplọma post-graduate na agụmakwụkwọ (PhD) na Mahadum Ahmadu Bello na Zaria na 1988. Na afọ 1989, ọ gụrụ nzere masta nke abụọ na International Relatiokesns and Strategic Studies na Mahadum Jos, mezue mmemme ahụ n'okpuru otu afọ. O mechara nweta Ph.D. na Diplomatic Studies na Mahadum nke Port Harcourt na 2003.[1]

Ọru mbụ Akpan bụ dịka onye enyemaka nyocha nke Jan George na Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Ihe Ọwụwa Anyanwụ na Afrịka (SOAS), ebe ọ rụrụ ọrụ site na August 1986 ruo May 1987. Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, ọ ghọrọ Dean of Studies na Akpur College na Ikyurav-Shange Tiev, Gboku, Benue State.[1] N'etiti Jenụwarị 1994 na Eprel 1996, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchọpụta na Brains-Trust Research Consultants Incorporated na Lagos.[1] Na Febụwarị 1997, Akpan malitere ọrụ agụmakwụkwọ ya dị ka onye enyemaka nkuzi na Mahadum Uyo . [1]

Na afọ 1998, o tinyere aka na mmepe agụmakwụkwọ mgbe agbakwunyere International Studies na mmemme ngalaba ahụ. O mechara bakwa na Akwa Ibom State University na 2013 dị ka Onye isi nke Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme na Ọmụmụ Mba Nile ma mesịa ghọọ Dean nke Faculty of Arts . [2][3]

Akpan bụ onye mbụ na-eduzi Directorate of International Collaborations and Linkages, ebe ọ haziri mmekọrịta agụmakwụkwọ na ụlọ ọrụ ndị dị ka Mahadum Innsbruck na Austria (2018), Mahadum Temple na Pennsylvania, United States (2018), na South China Sea Institute of Oceanology na Guangzhou, China (2019). Ọ rụrụ ọrụ dị ka Dean nke Faculty of Natural and Applied Sciences . [3] Ọrụ nchịkwa ya gbatịrị ịbụ onye isi oche nke Kọmitii Usoro Ihe Omume Senate na Kọmitii Atụmatụ Mmụta. O mechara bụrụ onye isi oche nke anọ (Academic) wee nọrọ na Kansụl Na-achị Isi nke Akwa Ibom State University . [1] E wezụga nhọpụta ndị a, Akpan mere mkpakọrịta izu ike na National Defence College na Abuja ma nwee ọkwa prọfesọ nleta na Mahadum nke Abuja Leadership Center.[4] O nyekwara aka na agụmakwụkwọ site na mbipụta na akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ, na usoro nzukọ na Naịjirịa na mba ofesi.[1]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 Vice Chancellor – Akwa Ibom State University (en-US). Retrieved on 2025-10-25.
  2. Prof. Otoabasi Akpan Emerges Akwa Ibom Varsity Acting VC (en). Boldscholar News. Retrieved on 2025-08-09.
  3. 3.0 3.1 Ashameri (2025-08-07). Professor Otoabasi Emerges Acting Vice Chancellor Of A'Ibom State University (en-GB). Independent Newspaper Nigeria. Retrieved on 2025-08-09.
  4. olufemiajasa (2024-06-24). Security, development focal points as AKSU holds 5th inaugural lecture June 27 (en-GB). Vanguard News. Retrieved on 2025-10-25.