Panashe Chigumadzi

Panashe Chigumadzi (amụrụ n'afọ 1991) bụ onye nta akụkọ a mụrụ na Zimbabwe, onye edemede na onye edemede, onye a zụlitere na South Africa.
Ihe ndị mere n'oge gara aga
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ ya na Harare, Zimbabwe, na 1991, Chigumadzi tolitere na South Africa.[1]
Chigumadzi na-adabere n'akụkọ ihe mere eme nke Zimbabwe n'ọrụ ya, site n'inyocha akụkọ ihe mere eme na njirimara nke mba na nke onwe. E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Sweet Medicine, na 2015, na-emeri K Sello Duiker Memorial Literary Award . [2] Akụkọ akụkọ ya nke afọ 2017 bụ These Bones Will Rise Again dọtara uche Shona iji nyochaa echiche nke "Ndị Nne nke Mba" na ịjụ echiche Nehanda Charwe Nyakasikana na Zimbabwe. [1]
Mgbe ọ na-amụ ma na-ede banyere ihe nketa nke ọgụ Zimbabwe maka nnwere onwe, Chigumadzi na-edekwa banyere njirimara nke oge a maka ndịda Afrịka. O dere banyere mgbagwoju anya nke njirimara na-ewepụ echiche nke onye na-adịghị ahụ anya, mgbe ịkpa ókè agbụrụ gasịrị, South Africa, site na iweghachite okwu ahụ bụ "akị bekee".[3] Ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ banyere mkpa ọ dị maka nnwere onwe na mba na nke onwe.[4] Ihe odide ya nke afọ 2019 "Ihe mere na anaghị m ekwu ogologo oge nye ndị Naijiria banyere agbụrụ" tụlere ahụmahụ ya na Aké Arts and Book Festival na panel na-atụle ma Black Lives Matter nwere mkpa na Africa. Chigumadzi kwuru na, ee, na kọntinent nwere ahụmịhe agbụrụ dị iche iche n'okpuru ọchịchị ndị ọchịchị, o mere.[5]
N'afọ 2015, Chigumadzi bụ onye nhazi mmemme nke mmemme akwụkwọ Abantu mbụ. [1] Na mgbakwunye na ide ya na akwụkwọ akụkọ na nkatọ akwụkwọ, ọ na-apụta mgbe niile na redio BBC World Service. [2] Ọ bụkwa onye ntinye aka na 2019 New Daughters of Africa, nke Margaret Busby deziri. [3]
N'ọgwụgwụ 2021, Chigumadzi dere maka echiche nke nkà ihe ọmụma Ubuntu maka The Guardian na ka mweghachi bụ akụkụ dị mkpa nke ime udo na mba ndị ọchịchị aka ike dị ka South Africa.[1] N'ezie:
N'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, n'agbanyeghị ntụ ọka Ubuntu na-eto eto na nkwuputa nke iche, na-agbazinye aha ya na ngwanrọ, azụmahịa Akwụkwọ na ụlọ ọrụ enyemaka, South Africa bụ obodo anyị nwere, dị ka Dladia na-arụ ụka, Ubuntu enweghị Abantu ka anapuru ndi oji ala ha Ubuntu ka achupuru ya N'ime ya bụ nnukwu ihe na-achọsi ike maka mmekọrịta akụkọ ihe mere eme na mmekọrịta ọha na eze n'etiti ndị mmadụ
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Nkwado
[dezie | dezie ebe o si]Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]Nnakwere
[dezie | dezie ebe o si]A mụọla ọrụ Chigumadzi n'ọtụtụ ebe, ọkachasị n'ime ọmụmụ post-colonial. Ihe odide ya banyere ojiji nke amara na Sweet Medicine dugara na ọmụmụ ihe ndị ọzọ gbasara nlekọta ahụike na omume ọdịnala na Zimbabwe.[11] A na-enyocha uche ya na ụmụ nwanyị siri ike na-ebi na nsogbu akụ na ụba n'ihe gbasara nkwenkwe okpukpe ha na echiche ha nwere ike inye na ndụ nke oge a.[12]
Mmụta
[dezie | dezie ebe o si]
Chigumadzi tolitere na South Africa. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Witwatersrand; mgbe ọ nọ ebe ahụ ọ bụ akụkụ nke "Transform Wits Movement", nke kpọrọ maka mgbanwe dị ịrịba ama na mahadum ndịda Afrịka.[13] Dị ka akụkụ nke ọmụmụ doctoral ya na Hutchins Center for African and African American Research na Mahadum Harvard, o dere banyere ngagharị iwe Rhodes Must Fall ọ hụrụ na Mahaduma nke Witwatersrand. [14][15]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 Novuyo Rosa Tshuma and Panashe Chigumadzi in conversation—Meditations on the traumas and triumphs of Zimbabwe's histories (en-US). The Johannesburg Review of Books (2018-08-06). Retrieved on 2019-12-02.
- ↑ Murua (2016-11-08). South African Literary Awards 2016 winners announced. Writing Africa. Retrieved on 2024-05-11.
- ↑ Chigumadzi. "Why I call myself a 'coconut' to claim my place in post-apartheid South Africa", The Guardian, 2015-08-24. Retrieved on 2019-12-02. (in en-GB)
- ↑ Ayorinde (2019-05-01). 'Unholy Trinity' and 'Transformation' in Post-1994 South Africa: Refocusing 'Transformation' in Higher Education for Social and Economic Empowerment. lucas.leeds.ac.uk. Centre for African Studies (LUCAS). Retrieved on 2019-12-02.
- ↑ Chigumadzi (April 2019). Why I'm no longer talking to Nigerians about race. (en-US). africasacountry.com. Retrieved on 2019-12-03.
- ↑ Sangweni (2015-10-19). Read An Excerpt from Panashe Chigumadzi’s Debut Novel (en-US). AfriPop! - What's New and Whats Next in Global African Culture. Retrieved on 2019-12-02.
- ↑ Chigumadzi (2018-10-25). These Bones Will Rise Again. London, United Kingdom: The Indigo Press. ISBN 978-1-9996833-0-6. Paperback edition.
- ↑ CHIGUMADZI, Panashe | The International Writing Program. iwp.uiowa.edu. Retrieved on 2019-12-02.
- ↑ Obi-Young (2019-04-19). Remembering K Sello Duiker, Great Writer of South Africa's Post-Apartheid Generation, Who Would Have Been 45 This Month. Brittle Paper. Retrieved on 2019-11-30.
- ↑ Dzonzi (2015-08-14). A racy topic for Ruth First (en-US). Wits Vuvuzela. Retrieved on 2019-12-02.
- ↑ Stobie (2018-07-03). "Charms, Blessings and Compromises: Black Women's Bodies and Decolonization in Panashe Chigumadzi's Sweet Medicine". English Academy Review 35 (2): 37–53. DOI:10.1080/10131752.2018.1523983. ISSN 1013-1752.
- ↑ Ndlovu (2016-07-02). "Politically induced economic precarity, syncretism and female representations in Chigumadzi's Sweet Medicine". Agenda 30 (3): 96–103. DOI:10.1080/10130950.2016.1251227. ISSN 1013-0950.
- ↑ Pilane (2015-04-13). Transform Wits: lower tuition fees, change of curriculum and better treatment of workers (en-US). The Daily Vox. Archived from the original on 2019-12-02. Retrieved on 2019-12-02.
- ↑ Symposium: Writing Beyond 'Mugabe's Zimbabwe' (en). africa.harvard.edu (2018-11-20). Retrieved on 2019-12-03.
- ↑ Chigumadzi (2016). "Small Deaths". Transition (121): 148–163. DOI:10.2979/transition.121.1.26.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Ebe nrụọrụ weebụ Panashe Chigumadzi
- Bwesigye Bwa Mwesigire, "N'etiti Onwe Anyị: Ajụjụ ọnụ na Panashe Chigumadzi", Nke a bụ Africa, 16 June 2016.
- Geoff Ryman, "Njụta pụrụ iche: Panashe Chigumadzi", Strange Horizons.