Patricia McFadden
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Eswatini |
| Aha enyere | Patricia |
| Aha ezinụlọ ya | McFadden |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1952 |
| Ebe ọmụmụ | Eswatini |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye na-akwado ikike mmadụ, sociologist, odee akwụkwọ, educator, Onye nkwusa |
| Onye were ọrụ | Cornell University, Syracuse University, Smith College, Spelman College |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of Botswana, University of Dar es Salaam, University of Warwick, University of Eswatini |
Patricia McFadden (amụrụ n'afọ 1952) bụ onye Africa na-ahụ maka ụmụ nwanyị, onye na-ahụ Maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya, onye edemede, onye nkụzi, na onye na-ebipụta akwụkwọ si Eswatini . Ọ bụkwa onye na-eme ngagharị iwe na ọkà mmụta nke rụrụ ọrụ na mmegide ịkpa ókè agbụrụ ruo ihe karịrị afọ 20.[1] McFadden arụwokwa ọrụ n'òtù ụmụ nwanyị Afrịka na nke ụwa. Dị ka onye edemede, ọ bụ onye a na-akpagbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke Southern African Feminist Review na African Feminist Perspectives.[2][3] Ọ na-akụzi ugbu a, ma na-akwado mba ụwa maka nsogbu ụmụ nwanyị. [4] McFadden jere ozi dị ka prọfesọ na Mahadum Cornell, Spelman College, Mahadum Syracuse na Smith College na United States.[4] Ọ na-arụkwa ọrụ dị ka "onye ndụmọdụ ụmụ nwanyị", na-akwado ụmụ nwanyị n'ịmepụta oghere ụmụ nwanyị na-adịgide adịgide n'ime Southern Africa.[4]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Ọ gara mahadum nke Botswana na Swaziland na-amụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nchịkwa, na nkà mmụta akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze dị ka ụmụaka.[1] Ọ gara mahadum Dar es Salaam maka nzere masta na sociology.[1] Ọ nwetara PhD na Mahadum Warwick na United Kingdom na 1987.[4]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi mmemme na Southern African Regional Institute for Policy Studies (SARIPS) na Zimbabwe, site na 1993 ruo 2005.Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke Southern African Feminist Review site na 1995 ruo 2000. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi mba ụwa na Mahadum Ụmụ nwanyị International (IFU) site na 1998 ruo 2000 na Hanover . [4] Ọ kụzikwara ihe na mmemme Masters in Social Policy (MPS) nke SARIPS nyere n'afọ asaa gara aga. Ọ bụ onye prọfesọ ọzọ na mmemme mmụta Mahadum Syracuse na mba ofesi na Zimbabwe wee mechaa na ọnọdụ nne na nna na Syracuse New York dị ka onye otu ngalaba na Ngalaba Ọmụmụ America America.
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Dị ka onye edemede, isi ebe McFadden na-enyocha ọgụgụ isi bụ: mmekọahụ, ahụike ọmụmụ na mmekọahụ, na njirimara, mmebi iwu na nwa amaala maka ụmụ nwanyị Africa. O gosipụtara ọtụtụ akwụkwọ na mahadum, nzukọ na nzukọ ọmụmụ ihe na mba ụwa na Norway, Sweden, Denmark, Namibia, South Africa, Ghana, Djibouti, Kenya, Uganda, Brazil, China, Germany, Ethiopia, United Kingdom na ndị ọzọ.
Akwụkwọ ndị e bipụtara
[dezie | dezie ebe o si]Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- "Ịghọ Postcolonial: Ụmụ nwanyị Africa na-agbanwe ihe ụmụ amaala pụtara" - 2005.
- "Ihe ịma aka nke HIV na AIDS: iguzogide na nkwado na ndụ ụmụ nwanyị ojii na Southern Africa"
- "Agha site na Lens Feminist" [4]
- "N'etiti Nkume na Ebe siri ike: Nkwado ụmụ nwanyị na 'Afrịka arụmụka,' na 'Patriarchy'".
- "Mmekọahụ na ijikọ ụwa ọnụ" [4]
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- "Mmekọahụ na Southern Africa: A Gendered Perspective" (Sapes Books) - 1998[1]
- "Ntụgharị uche na nsogbu ndị nwoke na nwanyị n'Africa" (Sapes Books) - 1999[1]
- "Reconceptualizing the Family in a Changing Southern African Environment" na Sara C. Mvududu (Africa Institute of South Africa), 2001.[1][5]
Ihe nrite
[dezie | dezie ebe o si]- Hellman/Hammett Human Rights Award (Human Rights Watch) - 1999
- Onye isi okwu na AFEMS 2019, [6] na Mahadum nke Witwatersrand
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Patricia McFadden to speak on neoliberalism, humanitarianism in Africa Sept. 22. Archived from the original on 24 November 2016. Retrieved on 23 November 2016. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "autogenerated2" defined multiple times with different content - ↑ Escuela abierta de – feminismo. Archived from the original on 26 July 2011. Retrieved on 23 November 2016.
- ↑ Patricia McFadden, The Challenges and Prospects for the African Women's Movement in the 21st Century. Retrieved on 23 November 2016.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedautogenerated1 - ↑ Patricia McFadden Books New, Rare & Used Books - Alibris. Retrieved on 23 November 2016.
- ↑ Archived copy. Archived from the original on 12 October 2019. Retrieved on 7 September 2019.