Peter Odili
Peter Odili | |
|---|---|
| 13th Governor of Rivers State | |
| In office 29 May 1999 – 29 May 2007 | |
| Deputy | Gabriel Toby |
| Preceded by | Sam Ewang |
| Succeeded by | Celestine Omehia |
| 2nd Deputy Governor of Rivers State | |
| In office 1992–1993 | |
| Governor | Rufus Ada-George |
| Preceded by | Frank Eke |
| Succeeded by | Gabriel Toby |
| Personal details | |
| Born | 15 Ọgọstụ 1948 |
| Nationality | Nigerian |
| Political party | Peoples Democratic Party |
| Spouse | Mary Ukaego |
| Occupation | Politician |
Peter Otunuya Odili (amụrụ n'abalị iri na ise n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1948) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa bụ onye nke atọ a họpụtara dịka Gọvanọ nke Rivers State na Naijiria site na 29 Mee 1999 ruo 29 Mee 2007. [1] Odili bụ onye otu Peoples Democratic Party (PDP).
Ihe ndị mere n'oge gara aga
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Peter Odili n'abalị iri na ise nke ọnwa Ọgọstụ afọ 1948 n'ọchịchị ime obodo Ogba/Egbema/Ndoni nke steeti Rivers, ndịda Naịjirịa. Odili gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ahụike nke Mahadum Naịjirịa, Nsukka, wee mụọ ọrụ postgraduate na Medicine Tropical na Mahadum Liverpool dị na mba United Kingdom.[2] Dr. Peter Odili lụrụ Justice Mary Ukaego Odili (b. 12 Mee 1952). [3]
N'afọ 1988/89, a họpụtara Dr. Odili ka ọ bụrụ onye otu na onye ndú nke ndị nnọchi anya Rivers State na Nzukọ Iwu. N'afọ 1992, a họpụtara ya dị ka osote Gọvanọ nke Rivers State. Mgbe Republic nke Atọ nke Naijiria kwụsịrị, a họpụtara ya ọzọ na National Constitutional Conference wee bụrụ Onye isi oche Kọmitii Nzukọ na State Creation. Odili mechara bụrụ odeakwụkwọ mba nke Democratic Party of Nigeria (DPN). [2]
Gọvanọ
[dezie | dezie ebe o si]A họpụtara Odili ka ọ bụrụ Gọvanọ nke Rivers State n'oge ntuli aka gọvanọ nke 1999 Rivers State, a họpụtakwara ya ọzọ n'ọnwa Eprel afọ 2003.[4]
Na Septemba 2004, Amnesty International degaara Odili akwụkwọ ozi na-ekwupụta nchegbu miri emi maka ichebe ikike mmadụ nke ndị nkịtị nọ na Port Harcourt na gburugburu ya, na-akọwapụta ọnọdụ nchekwa na-akawanye njọ na Rivers State, n'ihi ọgụ a na-ekwu na ọ dị n'etiti ndị agha na-emegide.[5] N'ọnwa Disemba afọ 2004, otu ìgwè ndị ntorobịa ji égbè kwenyere na ha bụ ndị òtù òtù òtù Egbesu wakporo ndị njem Odili n'okporo ụzọ East-West na Port Harcourt na-egbu mmadụ abụọ, otu onye uwe ojii N'ọnwọnwa Machị afọ 2009, Kọmitii Eziokwu na Mmekọrịta nke Rivers State, nke onye ọka ikpe ụlọ ikpe kachasị elu lara ezumike nká bụ Kayode Eso duziri, boro nsogbu ahụ n'oge Odili nọ n'ọchịchị na gọọmentị etiti, ọkachasị nchịkwa nke Onye isi ala Olusegun Obasanjo.[6] Akụkọ ahụ depụtara nsogbu ndị na-agwakọta agwakọta nke ọchịchị na-akụ afọ n'ala, esemokwu ndị isi, òtù nzuzo, ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke obi ọjọọ na nnupụisi.[7]
N'oge ọ bụ gọvanọ, Rivers State bụ otu n'ime steeti ndị kasị baa ọgaranya na mba ahụ [ya bụ, steeti Lagos, steeti Delta na steeti Rivers, n'ihi mmanụ na akụrụngwa azụmaahịa ndị ọzọ], mana Odili guzobere mmelite ole na ole.[8] N'ọnwa Jenụwarị afọ 2007, Kọmitii Na-ahụ Maka Mpụ akụ na ụba na ego (EFCC) n'okpuru Nuhu Ribadu wepụtara akụkọ na-adịru nwa oge banyere gọvanọ ahụ nke gosipụtara oke aghụghọ, nkwekọrịta, ntụgharị ego ọha na eze, mmebi ego mba ọzọ, ịsa ego, izuru na iji iyi n'ụzọ na-ezighị ezi.[9][10]
N'ihe dị ka n'otu oge ahụ, Human Rights Watch wepụtara akụkọ na-akọwapụta usoro nrụrụ aka na nchịkwa na steeti na mpaghara n'okpuru nchịkwa Odili.[11] N'ọnwa Febụwarị afọ 2007, ọnwa atọ ruo na ngwụcha oge nke abụọ ọ nọrọ n'ọchịchị, Odili tinyere akwụkwọ na-ama ikike EFCC aka ịchọpụta ọchịchị ya na Rivers State.[12]
N'ọnwa Nọvemba afọ 2006, Odili kwupụtara na ọ ga-azọ ọkwa onye isi ala na ntuli aka 2007 n'okpuru PDP na-achị. [13] Otú ọ dị, otu ụbọchị tupu ntuli aka onye isi ala nke PDP nke e mere na 16 Disemba 2006, Odili si na asọmpi ahụ pụọ, na-emeghe ụzọ maka gọvanọ ọzọ, Umaru Musa Yar'Adua, ka ọ pụta dị ka onye na-ebu ọkọlọtọ nke pati ahụ.[14]
Ọrụ ya mgbe e mesịrị
[dezie | dezie ebe o si]N'ọnwa Juun afọ 2008, Odili gbachitere ihe ndekọ ya n'ihu Rivers State Truth and Reconciliation Commission, na-agọnahụ ebubo ndị e boro ya.[15]
Ka ọ na-erule n'ọnwa Disemba afọ 2007, ọfịs Attorney General nke Michael Aondoakaa na-eduzi n'oge ahụ ajụla itinye akwụkwọ ọ bụla n'ụlọ ikpe megide nkwupụta Odili na EFCC enweghị ikike ịchọpụta ọchịchị ya.[12] Na Machị 2008, ụlọ ikpe Port Harcourt kpebiri na EFCC enweghị ike ịchọpụta ego steeti.[8] N'ọnwa Septemba afọ 2009, ụlọ ikpe dị elu nke gọọmentị etiti dị na Abuja nyere iwu ka EFCC kwụsị ijide, jide, gbaa akwụkwọ ma ọ bụ mee ka ihere Odili maka ụgwọ ụlọ akụ N189m.[16] Otú ọ dị, ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, EFCC kpọrọ Odili maka ụgwọ a na-ebo ụlọ akụ ise nke Central Bank of Nigeria (CBN) wepụrụ ndị isi na ndị isi ha n'oge na-adịbeghị anya. [17]
Na Disemba afọ 2009, akwụkwọ akụkọ New York Times bipụtara otu akụkọ gbasara ụlọ ọrụ ịtọrọ mmadụ n'Afrịka. Onye dere akwụkwọ a gwara otu nwoke aha ya bụ Adiele Nwaeze (ọkachamara n'ịtọrọ mmadụ) okwu, onye boro Odili ebubo na ọ kwụrụ ya ụgwọ ka o nyere aka mee ntuliaka afọ iri gara aga site n'ịpụ ohi n'ime igbe ntuli aka. Odili gọrọ ebubo ahụ..[18]
Na Septemba afọ 2010, a kọrọ na onye bụbu onyeisiala agha bụ Ibrahim Babangida, onye zubere ịbụ onye ga-azọ ọkwa onyeisiala na ntuliaka 2011, na Odili nọ na mkparịta ụka maka ịbụ onye ga-azọ ọkwa osote onyeisiala. Nhọrọ a sitere na mmekọrịta chiri anya dị n'etiti Odili na Raymond Dokpesi, onye isi oche nke mkpọsa Babangida..[19]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ndepụta nke ndị gọvanọ nke Rivers State
- Onye osote Gọvanọ nke Rivers State
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Passport Seizure: Court orders Immigration Service to pay Peter Odili N2 million fine (en-GB) (2021-12-21). Retrieved on 2022-03-02.
- 1 2 Peter Odili. AfDevInfo. Retrieved on 2009-10-18."Peter Odili". AfDevInfo. Retrieved 18 October 2009.
- ↑ Mrs. Odili at 55: Celebrating humanity. thetidenews.com. The Tide (Port Harcourt), Saturday, May 12, 2007. Archived from the original on July 17, 2011. Retrieved on 2007-05-13.
- ↑ Nigeria: Odili Wins In Rivers. allAfrica.
- ↑ The security situation in Rivers State: an open letter from Amnesty International to Peter Odili, State Governor of Rivers State. Amnesty International (15 September 2004). Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ Akeem Ayofe Akinwale (2008). Circumscribing Conflicts in the Resources Endowed Niger Delta Communities of Nigeria. African Review. Archived from the original on 2008-07-23. Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ Jimitota Onoyume (11 March 2009). Truth Commission Blames Rivers Crises On Odili, Obasanjo Govts. Vanguard. Retrieved on 2009-10-18.
- 1 2 "Nigeria ex-governor halts probe", BBC News, 6 March 2008. Retrieved on 2009-10-18."Nigeria ex-governor halts probe". BBC News. 6 March 2008. Retrieved 18 October 2009.
- ↑ Nuhu Ribadu (4 January 2007). Interim Report of the EFCC on Governor Peter Odili. Nigerian Affairs. Archived from the original on 2009-05-01. Retrieved on 18 October 2009.
- ↑ EFCC's Report: How Odili looted over N100 billion Rivers fund. PointBlank News. Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ Chop Fine: The Human Rights Impact of Local Government Corruption in Rivers State, Nigeria. Human Rights Watch (January 2007). Retrieved on 2009-11-25.
- 1 2 Wole Arisekola (10 December 2007). NIGERIA ATTORNEY GENERAL MICHAEL AONDOAKAA MOVES TO STALL PETER ODILI'S CORRUPTION CASE IN PORT HARCOURT.. Streetjournal Magazine. Archived from the original on 28 September 2011. Retrieved on 2009-10-18.Wole Arisekola (10 December 2007). . Streetjournal Magazine. Archived from on 28 September 2011. Retrieved 18 October 2009.
- ↑ Odili Bows to Pressure …declares for Presidency. Beam News (4 December 2006). Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ Temple Chima Ubochi (21 March 2007). ODILI VS YAR´ADUA; OBASANJO'S DILEMMA DURING THE PDP NATIONAL CONVENTION. Nigeria World. Archived from the original on 2011-07-16. Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ Ashimole Felix. "Peter Odili Appears at the Rivers State Truth and Reconciliation Commission", FocusNigeria, June 23, 2008. Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ Ise-Oluwa Ige (3 September 2009). Ex-Gov Odili gets court's relief on N189m loan, assets. Vanguard. Retrieved on 2009-10-18.
- ↑ "EFCC summons Odili, Okereke-Onyiuke, 5 others", Vanguard, 7 September 2009. Retrieved on 29 September 2015.
- ↑ Schmidle. "The Hostage Business", New York Times, December 4, 2009. Retrieved on 2009-12-06.
- ↑ Soji Bamidele (14 September 2010). Babangida picks Odili as running mate. Archived from the original on 13 November 2011. Retrieved on 2010-09-15.