Gaa na ọdịnaya

Phyllis Omido

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Phyllis Omido (onye amụrụ Phyllis Indiatsi Omido c. 1978), [1]. A kpọrọ ya "Erin Brockovich nke Ọwụwa Anyanwụ Afrịka", bụ onye Kenya na-akwado gburugburu ebe obibi. Ọ so n'ime mmadụ isii e nyere onyinye Goldman Environmental Prize na 2015.. [2] A maara ya maka ịhazi ngagharị iwe megide ụlọ ọrụ na-ịgbaze anwụrụ dị n'etiti Owino Uhuru, ogige dị nso na Mombasa. Ụlọ ọrụ ahụ na-akpata nsị anwụrụ site n'ibuli ihe dị na gburugburu ebe obibi, na-egbu ndị bi na ya, ọkachasị ụmụaka, ma na-emerụ ndị ọzọ, gụnyere nwa ya. E mechiri ụlọ ọrụ ahụ.[3]  

Ọ bụ onye guzobere Centre for Justice, Governance and Environmental Action (CJGEA). [1]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Phyllis Omido n'obodo Kidinye, nke dị na Vihiga County, nye Margaret Omido na Alfred Omido. O nwere ụmụnne nwoke abụọ na otu nwanne nwanyị, nwanne ya nwoke nke okenye bụ George Mukutu, naanị nwanne ya nwanyị bụ Susan Monyani Kasuki, ebe nwanne ya nwoke nke kacha nta bụ Silas Enane.

Omido bụ nne na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye nke nwere ụmụ abụọ aha ha bụ Kingdavid Jeremiah Indiatsi [4] na Margaret Esma Ehwa [5] Ọ gụrụ Business Administration na Mahadum Nairobi ma rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ na Kenya ihe karịrị afọ 15. [6]

Mgbalị

[dezie | dezie ebe o si]

Nzukọ megide ụlọ ọrụ na-agbaze agbaze

[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ ahụ malitere ọrụ na 2009 na Owino Uhuru. Ọ zọpụtara ntu site na batrị ụgbọ ala ochie. Nsonaazụ nke usoro ahụ bụ anwụrụ ọkụ nke a tọhapụrụ n'ime gburugburu ebe obibi. Ọzọkwa, a naghị edozi mmiri mkpofu acid ma hapụ ya n'iyi ndị bi na ya na-asa ahụ.

Mgbe ọ na-arụ ọrụ ebe ahụ dịka onye ọrụ mmekọrịta obodo, Omido nyere iwu ka a nyochaa mmetụta gburugburu ebe obibi (EIA). Ihe ndị a chọpụtara gosiri na ụlọ ọrụ ahụ na-ewepụta lead n'ime gburugburu ebe obibi. Dịka onye ọrụ mmekọrịta obodo, o nyere ndụmọdụ ka onye na-agbaze ihe mechie ma mepee ebe ọzọ. Ndị isi ya ekwenyeghị ma nye ya ọrụ ọzọ, kpọta onye ndụmọdụ ọzọ ka ọ rụchaa EIA.

N'oge na-adịghị anya mgbe ọ malitere ịrụ ọrụ na ebe a na-agbaze ihe, nwa Omido dara ọrịa. Ọ kpọgara ya n'ụlọ ọgwụ. Na mbụ, ha chere na ọ bụ typhoid ma ọ bụ ịba, mana e kpebiri na ọ bụ nsị na-ebute isi. O kwubiri na ọ ga-abụrịrị na ọ sitere na ebe a na-agbaze ihe. Ọ họọrọ ụmụaka atọ, na mberede ma nye ha nyocha ọbara. Onye ọ bụla nwere ọkwa nke na-eduga nke dị n'elu ọkwa dị nchebe dịka ụkpụrụ US Centers for Disease Control and Prevention setịpụrụ. Ọ hapụrụ ọrụ ya wee malite mkpọsa ya iji mechie ụlọ ọrụ ahụ.

N'afọ 2012, ndị ikom ji égbè wakporo Omido, ya na nwa ya nwoke, n'èzí ụlọ ya mana ha jisiri ike gbapụ.

Mgbe ọ na-enwetaghị nsonaazụ site n'aka ndị isi ụlọ ọrụ na ndị ọrụ gọọmentị iji mechie ụlọ ọrụ ahụ, ọ haziri ngagharị iwe. E jidere ya na ndị otu CJGEA 16 ndị ọzọ mgbe ha na-agba mbọ megide ihe mkpofu na-egbu egbu. A wakporo ụlọ ọrụ CJGEA ma weghara akwụkwọ na kọmputa. Mgbe ọ nọsịrị otu abalị n'ụlọ mkpọrọ, e boro ya ebubo "ịkpali ime ihe ike" na nzukọ iwu na-akwadoghị. Mgbe ogologo oge nke ikpe gasịrị, onye ọka ikpe jụrụ ikpe ahụ n'okpuru ngalaba 210. Onye majie kwuru na ọ rụrụ ọrụ n'ime iwu.

O wee malite inweta enyemaka site n'aka Human Rights Watch na otu ndị ọzọ. O zutere onye nnọchiteanya pụrụ iche nke United Nations gbasara ihe mkpofu na-egbu egbu. Nke a mere ka ndị omeiwu Kenya bịa n'ụlọ ọrụ ahụ ịtụle ihe ndị a na-ekwu. Emechiri ụlọ ọrụ ahụ na Jenụwarị 2014. [7]

Ụlọ Ọrụ Ikpe Ziri Ezi, Gọọmentị na Ọrụ Gburugburu Ebe Obibi

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2009, Omido guzobere The Centre for Justice, Governance and Environmental Action (CJGEA). E debara aha ya na Kilifi County ma dabere na Mombasa, e guzobere nzukọ ahụ iji dozie nsogbu gburugburu ebe obibi ndị dị nso na mpaghara ụlọ ọrụ Kenya. N'ime nke a, CJGEA etinyewokwa aka na idozi nsogbu ndị ọzọ, dị ka ọchịchị, mgbanwe iwu, na ikike mmadụ. Ihe omume ndị nzukọ ahụ na-enye bụ mgbanwe ihu igwe na ọchịchị gburugburu ebe obibi, ime ihe ike na ikike mmadụ, enyemaka iwu, na agụmakwụkwọ.

CJGEA na Human Rights Watch jikọrọ aka na imepụta ihe nkiri gbasara nsị obodo site na ihe ndị na-egbu egbu. Ọ ga-elekwasị anya na okwu ọnwụ na ahụike, yana ntaramahụhụ na nleghara anya maka gburugburu ebe obibi na iwu iwu nke ndị omekome mere. E wepụtara ihe nkiri a na June 24, 2014 iji dakọọ na Mgbakọ UN mbụ gbasara gburugburu ebe obibi nke emere na Nairobi.

Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya

[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Febụwarị afọ 2013, na-anọchite anya CJGEA, Omido gara nzukọ ndụmọdụ nke United Nations Environment Programme gbasara ikike mmadụ na gburugburu ebe obibi, nke United Nations Development Program kwadoro.

N'afọ 2013, Omido nọchitere anya HRDs nke Kenya na Risk na Dublin, Ireland.

N'afọ 2014, ọ gara Geneva, Switzerland ịga nzukọ Universal Rights Group Consultative Forum for Environmental Human Rights Defenders.

Site na Septemba 5 ruo 7, 2014, ọ gara 3rd United Nations Institute for Training and Research-Yale Conference on Environmental Governance and Democracy na Mahadum Yale, New Haven, Connecticut.

Na Septemba 23, 2014, ọ nọ na KIOS, nzukọ ọmụmụ ihe gbasara ikike mmadụ nke mba Finland.

Ọ na-aga n'ihu na-agba gọọmentị ume. N'afọ 2014, e weghachiri ụlọ ọrụ atọ na-emepụta ihe mkpofu na-egbu egbu n'ebe ndị dara ogbenye, obodo ukwu n'akụkụ ndị ọzọ nke Mombasa.

Omido bụ otu n'ime mmadụ isii natara onyinye Goldman Environmental Prize nke afọ 2015. Ihe nrite ahụ bụ nke kachasị n'ụwa maka ndị na-eme ngagharị iwe nke ihe kpatara ya bụ gburugburu ebe obibi. Ọ natara ihe nrite tinyere ego nrite nke US $ 175,000 ma ọ bụ 5.7 nde Kenya Shillings. [8]

Omido nọ na ndepụta nke BBC's 100 Women mara ọkwa na 23 Nọvemba 2020. [9]

N'afọ 2021, a gụnyere ya na Time 100, ndepụta Time 'Oge' 100 ndị nwere mmetụta kachasị n'ụwa kwa afọ. [10]

Ihe nrite ndị ọzọ ọ nwetara n'oge ọ na-arụ ọrụ bụ:

Afọ Ihe nrite
2018 Onye mmeri gburugburu ebe obibi nke Mombasa County
2018 Italian Bar Association Nwanyị nwere obi ike na onye otu nsọpụrụ nke Bar
2020 Ihe nrite Ethecon Blue Planet.[11]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Philip. Kenya's Phyllis Omido bags Goldman Environmental Prize. philsinfo.com.Philip.
  2. Pearce. "'East African Erin Brockovich' wins prize for closing polluting lead smelter", the Guardian, 20 April 2015. Retrieved on 12 December 2016.
  3. Meet Phyllis Omido: Kenya's 'Erin Brokovich'. The Burton Wire. Archived from the original on 12 August 2017. Retrieved on 23 April 2015.
  4. "The Single Mom Who Shut Down a Toxic Plant Readies for Round Two: Making Them Pay", TakePart. Retrieved on 2017-12-20. (in en)
  5. NATION (22 February 2019). Mother stages protest outside Mombasa hospital over 'huge' bill-Kenya. nation.africa. Archived from the original on 17 April 2023. Retrieved on 2022-02-24.
  6. Miss Phyllis Omido. centerforjgea.com. Archived from the original on 5 August 2016. Retrieved on 24 April 2015.
  7. Sahara Tribune » Kenyan environmental activist Phyllis Omido wins the prestigious Goldman prize. Sahara Tribune. Archived from the original on 30 May 2015. Retrieved on 24 April 2015.
  8. "Activist to sue factory over Owino Uhuru lead poisoning", Daily Nation. Retrieved on 2017-11-23. (in en-UK)
  9. "BBC 100 Women 2020: Who is on the list this year?", BBC News, 2020-11-23. Retrieved on 2020-11-23. (in en-GB)
  10. Calma (September 15, 2021). These climate stars are among the world's most 'influential' people (en). The Verge. Archived from the original on 11 November 2021. Retrieved on November 11, 2021.
  11. Cece (2020-09-24). Kenya: Fight to Expose Lead Poisoning Pays Off for Whistle-Blower (en). allAfrica.com. Archived from the original on 24 February 2022. Retrieved on 2022-02-24.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]