Gaa na ọdịnaya

Rada Iveković

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rada Iveković
A mụrụ ya 1945
Oge Nkà ihe ọmụma nke narị afọ nke 20
Ụlọ akwụkwọ Nkà ihe ọmụma Buddha, Nkà ihe ọmụma ụmụ nwanyị
Ihe ndị bụ isi na-amasị ya
Nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nkà ihe ọmụma ụmụ nwanyị
Echiche ndị a ma ama
"Ikekọrịta ezi uche"

Rada Iveković (amụrụ na 1945 na Zagreb, Yugoslavia) bụ prọfesọ Croatia, ọkà ihe ọmụma, Indologist na onye edemede..

Mmasị nyocha nke Iveković gụnyere nkà ihe ọmụma atụnyere (nkà ihe ọmụma Asia, karịsịa India, na West), nkà ihe ọmụma ụmụ nwanyị, na nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị..   [citation needed]

akpan akpan, the parts of the intellectual work of Iveković: Modern European knowledge, Modern modern knowledge, Orientalism of philosophy (Western), women of art ihe mere eme, okwu nke mba, state of the citizen, the problem of Ịhị mba nanya, nke ime ihe ike nke agha, nsogbu nke njirimara nke Europe, nke ochichi onye kwuo uche.   [citation needed]

Mmasị ndị ọzọ nke Iveković gụnyere: echiche agụmagụ, akụkọ agụmagụ, ọmụmụ agụmagụ ụmụ nwanyị, mmụta gbasara mmadụ, na French karịsịa..   [citation needed]

Ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Iveković na-ekwu na mmekọ nwoke na nwanyị (Inégalité des sexes) na mgbanwe ndị ọzọ, ahaghị nhata, nchụpụ, nrubeisi (dịka saịtị nke ịkpa ókè agbụrụ, Nwa indigenous mba, Agbeso, colonization) na-eduga na enweghị ihe kpatara ya ("Le partage de la raison").  N'oge agha na mpaghara Yugoslavia, o weere ọnọdụ siri ike megide ndị agadi, megide ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè..   [citation needed]

Na 1997, Iveković bipụtara ọmụmụ banyere okike / mmekọahụ na nkà ihe ọmụma nke Jean-François Lyoard..

Na 2017, Iveković bịanyere aka na nkwupụta na asụsụ nke Croats, Serbs, Bosnia na Montenegrins.

Iveković tolitere nke Zagreb, Belgrade, isi obodo Zagreb, saịtị nke 1963 ruo mgbe ọ hapụrụ Croatia maka mgbasa ozi 1991-1992 nke "mkpesa megide zhune mba nanya".

Site na Mahadum Zagreb, ọ gụrụ akwụkwọ Indology, Philosophy na English Studies (1969) site na 1970 ruo 1973, Buddhist Studies na Mahadum Delhi wee nweta PhD na 1972..

Site na 1975 ruo 1991-1992, Iveković bụ prọfesọ nke History of Asia Philosophy na Comparative Philosophy na Mahadum Zagreb.  Site na 1998 ruo 2003 ọ bụ prọfesọ na Paris VIII.  Ebe ọ bụ na 2003 Prọfesọ nke Department of Sociology na Mahadum Jean Monnet - St.  Etienne, mgbe 2004 gasịrị, onye isi mmemme nke Collège international de philosophie (Paris).

Ọrụ ndị a họọrọ n'asụsụ Bekee

[dezie | dezie ebe o si]
  • 1984: Ya na Slavenka Drakulić-Illić nyere aka na "Neofeminism, na mmehie ya isii" na 1984 anthology Sisterhood Is Global: The International Women's Movement Anthology, nke Robin Morgan dezigharịrị.[1]
  • 2004: "COMMENTARY - Ihe mkpuchi na France: Secularism, Nation, Women". Economic and Political Weekly. Izu ohi 39, 11, 1117–1119.
  • 2005: "Mgbidi na nkewa: Ọpụiche dị ka oghere na oge" (Abstract maka nzukọ Polemos, Stasis ... Agha Obodo, 24-27 June 2005, National Chiao Tung University, Taiwan: Center for Humanities and Social Theory).
  • 2005: "The Fiction of Gender Constructing the Fiction of Nation: On How Fictions Are Normative, and Norms Produce Exceptions". Anthropological Yearbook of European Cultures 2005 (Mmekọahụ na Mba na South Eastern Europe), 19-38.

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]

 

  1. Table of Contents: Sisterhood is global. Catalog.vsc.edu. Archived from the original on 2015-12-08. Retrieved on 2015-10-15.

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmekọahụ mgbe Lyotard gasịrị. Albany: State University of New York Press, 2007.