Gaa na ọdịnaya

Rebecca Enonchong

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Rebecca Enonchong FREng[1] (amụrụ na Julaị 14, [2] 1967) bụ onye ọchụnta ego nka na Cameroon yana onye nchoputa na onye isi oche nke AppsTech. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na-akwalite teknụzụ na Africa.

Enonchong abụrụla onye nnata ihe nrite dị iche iche sitere na otu dị ka Nzukọ Akụ na ụba Ụwa. Forbes depụtara ya dị ka otu n'ime 10 Female Tech Founders To Watch In Africa n'oge 2014.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Enonchong na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ nke Cameroon na 1967.[1] Nna ya bụ Dr. Henry Ndifor Abi Enonchong, bụ onye ọka iwu ama ama na Cameroon. Mgbe Enonchong na-etolite na Cameroon, nna ya nyere aka mepụta Federal Cameroon Bar Association na onye nọchiri ya, Cameroon Bar Association. [1]

Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, Enonchong na ezinụlọ ya kwagara US.[2] Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, ọ malitere ọrụ na-ere akwụkwọ akụkọ site n'ọnụ ụzọ ruo n'ọnụ ụlọ site na afọ 15. O mechara bụrụ onye njikwa n'otu ụlọ ọrụ ahụ mgbe ọ dị afọ iri na asaa.[3]

Enonchong gara Mahadum Katọlik nke America, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Science na nzere Master of Science na Economics.[4]

Enonchong na 2018

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Enonchong gara n'ihu na-arụ ọrụ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ gụnyere Inter-American Development Bank (IaDB) na Oracle Corporation.[5]

N'afọ 1999, Enonchong guzobere ụlọ ọrụ AppsTech, onye na-eweta ngwa ụlọ ọrụ zuru ụwa ọnụ na Bethesda, Maryland.[6] AppsTech bụ onye mmekọ Oracle Platinum ma nwee ndị ahịa n'ihe karịrị mba 40. [6]

AppsTech meghere ọfịs n'ọtụtụ mba, gụnyere obodo Enonchong bụ Cameroon.[7] Ọ kọwara ahụmịhe ahụ dị ka ihe siri ike ma mee ka mmechi nke ụlọ ọrụ enyemaka AppsTech.[8][9]

N'afọ 2002, The World Economic Forum nke Davos, Switzerland kpọrọ Enonchong onye ndu ụwa maka echi (GLT) yana ndị ọchụnta ego teknụzụ ndị ọzọ dịka onye guzobere Google Larry Page na onye isi oche Salesforce.com Marc Benioff . [10]

N'afọ 2013, a matara Enonchong dị ka onye ikpeazụ maka onyinye ụmụ nwanyị dijitalụ nke Africa. [11] N'ọnwa Machị afọ 2014, Forbes depụtara ya dị ka otu n'ime '10 Female Tech Founders to Watch in Africa".[6][12]

Enonchong enwetala aha ọjọọ dị ka otu n'ime ndị ọzọ na-esote akụkọ teknụzụ Afrịka na Twitter, nwere ihe karịrị ndị na-eso ụzọ 200, 000 na 2023. Aka ya, @Africatechie, aghọwo aha njirimara maka Enonchong na gburugburu IT. [13]

N'ọnwa Ọgọstụ 2021, e jidere Rebecca Enonchong ma jide ya na Douala. Ndị ọka iwu ya katọrọ "iji ikike eme ihe n'ụzọ siri ike" n'akụkụ usoro ikpe.[14]

Ọrụ na-abụghị uru

[dezie | dezie ebe o si]

Enonchong ejirila ọtụtụ oge n'ọrụ ya na-akwalite teknụzụ n'Afrịka. Ọ rụrụ ọrụ ahụ na US na Africa. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke Africa Technology Forum, otu na-enweghị uru nke raara onwe ya nye inyere ụlọ ọrụ teknụzụ aka n'Africa.[2] Ọ bụ onye ọka ikpe maka Africa Prize For Engineering Innovation na 2020 mgbe Charlette N'Guessan ghọrọ nwanyị mbụ meriri ihe nrite ahụ maka teknụzụ nke na-akwado njirimara nke ndị Africa.[15]

Enonchong bụ onye otu ndị nduzi maka Salesforce.com Foundation . [16] Ọ nọ na bọọdụ nke VC4Africa, nke bụ otu n'ime obodo ndị kachasị n'ịntanetị n'Africa nke a raara nye ndị ọchụnta ego na ndị na-etinye ego.[17] Ọ bụ onye otu UK Department for International Development's Digital Advisory Panel, ma soro na UN's Women Global Advisory Committee na United Nations ICT Task Force. [18][19]

  • A họpụtara ya dị ka International Fellow, UK Royal Academy of Engineering, 2022.
  • Forbes - 50 Ihe karịrị 50: EMEA Award (2022) [20]
  • Business Insider - Onye ndu nwanyị nke Afọ n'Africa (2022) [21]
  • Black Enterprise - 2014 Women of Power [22]
  • IT News Africa - 10 Africans na-eme ebili mmiri na teknụzụ (2014) [23]
  • Forbes - 10 Ụmụ nwanyị guzobere Tech iji lelee n'Africa (2014) [24]
  • Digital Women - African Digital Woman of the Year Finalist (2013) [11]
  • WIE (Women, Inspiration and Enterprise Network) - 2013 WIE Africa Power Woman [25]
  • New African - 50 Leading Women in Business na 2013 [26]
  • World Economic Forum - Onye ndu ụwa maka echi (2002) [27]
  • African Folder - African Female Founders You Should Know in 2023 [28]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. The Giant Strides of Women in Tech (en). Amazons Watch Magazine (2017-07-21). Retrieved on 2020-11-25.
  2. 2.0 2.1 Tech Entrepreneur Works to Push Internet Use in Her Native Africa. The Wall Street Journal. Retrieved on 14 April 2014.
  3. 20 kickass African tech entrepreneurs worth your time. Venture Burn. Retrieved on 14 April 2014.
  4. Profile: Rebecca Enonchong – founder and CEO of AppsTech. The Habari Network. Retrieved on 14 April 2014.
  5. Exclusive interview: Rebecca Enonchong, CEO AppsTech. This is Africa. Retrieved on 14 April 2014.
  6. 6.0 6.1 6.2 10 Female Tech Founders To Watch In Africa. Forbes. Retrieved on 14 April 2014.
  7. Information Technology from the United States to Cameroon: Rebecca Enonchong and AppsTech. Columbia Business School. Archived from the original on 3 February 2023. Retrieved on 14 April 2014.
  8. Taking on Africa, a Cameroonian businesswoman's journey. How We Made it in Africa. Retrieved on 14 April 2014.
  9. Founder, Investor, Activist: Rebecca Enonchong's Multi-Lane Road as a Tech Powerhouse (en-US). TechCabal (2019-05-06). Retrieved on 2021-02-18.
  10. Class of 2002. WE Forum. Archived from the original on 9 October 2022. Retrieved on 14 April 2014.
  11. 11.0 11.1 Finalists Africa 2013. Digital Woman Award. Archived from the original on 12 May 2014. Retrieved on 14 April 2014.
  12. Rebecca Enonchong: a Heavyweight in African Tech (en). World Bank. Retrieved on 2021-02-11.
  13. Financial Times This Is Africa. "Exclusive interview: Rebecca Enonchong, CEO AppsTech". Retrieved on March 13, 2014.
  14. Cameroon detained an influential tech figure for African entrepreneurs. qz.com (12 August 2021). Retrieved on 22 May 2023.
  15. Salaudeen (2020-09-07). A 26-year-old is first woman to win the Royal Academy of Engineering’s Africa Prize (en). CNN. Retrieved on 2024-11-10.
  16. África no es un país. El Pais. Retrieved on 14 April 2014.
  17. Rebecca '@africatechie' Enonchong: "Don't lower your requirements because it's Africa". VC4A Africa. Archived from the original on 12 May 2014. Retrieved on 14 April 2014.
  18. Introducing DFID's digital advisory panel. Gov.uk. Retrieved on 14 April 2014.
  19. International Influence: 10 Power Women in Africa to Follow on Twitter. Black Enterprise. Retrieved on 14 April 2014.
  20. McGrath. 50 Over 50: EMEA 2022 (en). Forbes. Retrieved on 2022-08-25.
  21. Africa (2022-04-12). Here are the winners of the inaugural Business Insider Africa Awards (en). Business Insider Africa. Retrieved on 2022-08-25.
  22. Women of Power. Black Enterprise. Retrieved on 14 April 2014.
  23. 10 Africans making waves. IT News Africa. Retrieved on 10 May 2014.
  24. Female Tech Founders. Forbes. Retrieved on 25 March 2014.
  25. The 2013 WIE Africa Power List! Find Out Which 60 Exceptional African Women Made the List. Bella Naija. Retrieved on 14 April 2014.
  26. Women mean Business. New African. Retrieved on 14 April 2014.
  27. Benioff (9 January 2009). Compassionate Capitalism: How Corporations Can Make Doing Good an Integral Part of Doing Well. ISBN 9781442956810. Retrieved on 14 April 2014. 
  28. 15 African Female Founders You Should Know In 2023. African Folder. Retrieved on 12 March 2023.