Rebecca Miano
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Kenya |
| Aha enyere | Rebecca |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1966 |
| Ebe ọmụmụ | Kenya |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye ọka iwu, onye ọchụnta ego |
| Ọkwá o ji | Secretary for East African Community and Northern Corridor Development |
| Ebe agụmakwụkwọ | Australian National University, University of Nairobi |
| Ebe obibi | Nairobi |
| Oge ọrụ ya (mmalite) | 1998 |
Rebecca Miano bụ onye ọka iwu Kenya na onye ndu azụmaahịa kọntinent, na-eje ozi ugbu a dị ka odeakwụkwọ Cabinet maka njem nlegharị anya na anụ ọhịa. Ọ na-arụbu ọrụ dị ka odeakwụkwọ Cabinet maka itinye ego, ahia & ụlọ ọrụ site na October 2023 ruo July 2024. Ọ bụbu odeakwụkwọ Cabinet maka East African Community, ASALs na Regional Development. Tupu ọ banye na Cabinet, ọ bụ onye isi nchịkwa na onye isi nchịkwa nke KenGen Plc., onye na-emepụta ọkụ eletrik na mpaghara East Africa site na November 2017. Ekwenyere ya na 1 Nọvemba 2017, [1] na-eje ozi na ikike ime ihe kemgbe August 2017.
Mmalite na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Miano nwere nzere bachelọ nke iwu na Mahadum Nairobi wee gaa mmemme ọzụzụ ndị nkwado na Kenya School of Law[1] O jikwa Master of Laws in Comparative Law, nke Mahadum mba Australia nyere ya. [1]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọrụ na ngalaba onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]N'inwe ọrụ dị iche iche afọ iri abụọ na ise na ngalaba ike, Oriakụ Miano bụ onye ndú azụmaahịa a ma ama na kọntinent. O buru ụzọ rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ ndị ọka iwu dị na Nairobi, "Musyoka Annan & Company Advocates". Mgbe e mesịrị, ọ rụrụ ọrụ na "Slater and Gordon", ụlọ ọrụ ndị ọka iwu na Queensland, Australia.[1] N'afọ 1998, ọ sonyeere Kenya Electricity Generating Company (KenGen), dị ka onye enyemaka iwu. Ka oge na-aga, ọ rịgooro n'ọkwá ka ọ bụrụ osote odeakwụkwọ ụlọ ọrụ. N'oge ọ na-akwalite ka ọ bụrụ onye na-anọchite anya onye isi nchịkwa, n'ọnwa Ọgọstụ 2017, ọ bụ onye isi nchịba nke ihe gbasara iwu na odeakwụkwọ ụlọ ọrụ na KenGen, na-eje ozi na ọrụ abụọ ahụ kemgbe afọ 2008. [1][2]
Na Nọvemba 2017, Miano meriri 90 ndị ọzọ na-achọ akwụkwọ wee họpụta ya n'ọkwa ya, dochie Albert Mugo na-ala ezumike nká. [1] N'oge ahụ, ọ bụ nwanyị mbụ na naanị onye isi nchịkwa na KenGen. Ka ọ na-erule afọ 2017, ọ bụ otu n'ime naanị ụmụ nwanyị abụọ nọ na Kenya na-eduzi ụlọ ọrụ parastatal, naanị nwanyị ọzọ bụ MaryJane Mwangi, onye isi ọrụ nke National Oil Corporation nke Kenya..
Usoro iheomume
[dezie | dezie ebe o si]- Julaị 2024: A họpụtara odeakwụkwọ nke ụlọ ọrụ, Ministry for Tourism and Wildlife
- Ọktoba 2023: Onye a họpụtara ka ọ bụrụ odeakwụkwọ nke ụlọ ọrụ, Ministry for Investments, Trade and Industry
- Septemba 2022: Nhọpụta dị ka odeakwụkwọ nke Cabinet, Ministry of East African Community, Arid and Semi-Arid Lands (ASALs), na Regional Development.[3]
- Miano so na EAC Council of Ministers na onye bụbu onye otu East African Legislative Assembly (EALA).
Ihe omume ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]Miano bụ onye otu Law Society of Kenya, na onye odeakwụkwọ ọha na eze nke Kenya (CPS-K).
N'afọ 2023, ICPSK nyere ya ọkwa Fellowship.
Nkwado
[dezie | dezie ebe o si]- N'afọ 2024, a họpụtara Miano dị ka onye ndu ọrụ ọha na eze kacha mma n'afọ na East Africa 2024 Women of Excellence Awards
- N'afọ 2023, e nyere ya Order of the Golden Heart (EGH), iji kwado ọrụ ya pụrụ iche na Kenya
- N'afọ 2019, e nyere ya Moran nke Order of the Burning Spear (MBS) iji kwado ọrụ ya pụrụ iche na mba ahụ.
- N'afọ 2010, e ji Order of the Grand Warrior of Kenya chọọ Miano mma iji kwado ọrụ ya [1]
- N'ọnwa Ọgọstụ 2020, e nyere ya onye ndu na ọchịchị ụlọ ọrụ na African Business Leadership Awards site na African Leadership Magazine ọ meriri n'okpuru African Inspirational Business Leadership Award
- World Bank Group họpụtara Miano dị ka onye sonyere na Kansụl ndụmọdụ gbasara nwoke na nwanyị na mmepe na June 2021 ebe ọ ga-eje ozi afọ abụọ
- N'afọ 2010, Oriakụ Miano meriri onye odeakwụkwọ ụlọ ọrụ nke afọ na usoro Champions of Governance Awards.
- Ngalaba Na-ahụ Maka Ntinye Ego, Azụmaahịa na Ụlọ Ọrụ
- Ọ bụ ya bu ụzọ bịanye aka na nkwado nke National Assembly of the Kenya-EU EPA
- Nkwurịta okwu ndị isi oche nke dugara na nkwekọrịta Kenya / UAE na nkwekọ nkwekọrịta akụ na ụba zuru oke (CEPA)
- Nkwado mmepe nke map ụzọ maka mmezu nke mkparịta ụka Kenya-US Trade and Investment Partnership (STIP)
- Ọ bụ onye ndú n'ịtọ ntọala na iwu Flagship Export Processing Zones na mpaghara Busia, Eldoret, Muranga na Kirinyaga
- Ọ na-eduzi nguzobe nke Kenya dị ka ebe Business Process Outsourcing (BPO) nke nwere 3 BPOs (Majorel, Adec na Samasource) dị ugbu a na EPZs na otu CCI Global dị na Tatu City SEZ
- E guzobere Karibu Business Support Centres (KBSC), atụmatụ nkwado azụmaahịa otu-ụlọ ahịa iji kwalite azụmahịa, mmepụta na itinye ego na Kenya
- Nkwado ọrụ FDI asaa na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ n'ime paịpụ Africa Green Industrialization Initiative (AGII) na ntinye ego karịrị $ 1 ijeri
- Nkwekọrịta iwu kwadoro na Gọọmentị Obodo gbasara mmejuputa na ịrụ ọrụ nke Ogige Mgbakọ Obodo na Ogige Ọrụ (CAIPs)
- Mmalite nke National E-Commerce Strategy
- Ministry of East African Community, ASAL & Regional Development
- Nkwụsị nke Non-Tariff Barriers (NTBs) na ngwaahịa Kenya na EAC
- Emegharịrị imekọ ihe ọnụ EAC n'okpuru Northern Corridor Integrated Projects (NCIP)
- Emechara mkparịta ụka mba dị otu ọnwa na EAC Political Confederation Constitution iji kwado ịrụ ọrụ nke ogidi nke anọ nke njikọta EAC
- Ọ lekọtara mgbalị mberede n'oge ụkọ mmiri ozuzo kachasị njọ na Kenya n'ime afọ 40 site n'itinye aka n'inye mmiri na nri karịsịa maka ndị na-azụ anụ na mba ahụ.
- KenGen Plc
- Ike KenGen arụnyere site na 1,575MW tupu 2017 ruo 1,904MW na 2022
- Atụmatụ ọrụ na-aga nke ọma, imewe, mkparịta ụka maka ego, ịmalite, iwu, na itinye n'ọrụ nke 86MW Olkaria I Additional Unit 6 geothermal power plant na 172MW Olcaria V Geothermal power station.
- Ọ bụ onye ọsụ ụzọ / mepụtara ọgbọ isi mmiri na Kenya ma bulie ikike arụnyere ruo 81MW
- Mmụba nke ikike geothermal site na 713MW ruo 799MW na-etinye Kenya n'ọnọdụ asaa n'etiti ndị na-emepụta geothermal iri kachasị n'ụwa.
- Nkwekọrịta ịgba ala na-ekpo ọkụ na-ekpuchi ihe dị ka nde atọ na Ethiopia na Djibouti, na-eme ka KenGen bụrụ ụlọ ọrụ ọha na eze mbụ ịbanye na azụmahịa na Horn of Africa
- E wuru ya nke ọma ma nyefee ya Ksh.330 nde Naivasha Level IV hospital na mmekorita ya na Gọọmentị Nakuru County dị ka akụkụ nke Big Four Agenda iji melite nlekọta ahụike nke obodo na Naivasha na gburugburu ya (2022)
- O ji ihe ịga nke ọma tinye atụmatụ mmeghachi omume kachasị ukwuu (RAP) n'oge a na-ewu 280MW Olkaria I Unit 4 & 5 na Olkaria IV Geothermal Power Plants. KenGen nwere ihe ịga nke ọma n'ịkwaga ezinụlọ 155 na ala dị otu puku na narị asaa nke a na-akpọ 'RAP Land' nke nwere ihe ndị zuru oke dịka ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ ahụike, n'etiti ndị ọzọ
- Tọrọ ntọala Pink Energy Initiative iji bulie ọnọdụ ụmụ nwanyị n'ime KenGen. Nzukọ ahụ agafeela n'ihu na ikpo okwu ngalaba iji nye iwu ụlọ ọrụ gọọmentị ndị ọzọ n'ime Ministry of Energy
- Mmalite Blue Energy na Y-Gen maka ụmụ nwoke na ndị ntorobịa n'otu n'otu iji nyere aka zụlite ndị ọrụ niile, na-abawanye ndị ọrụ na uto azụmaahịa
- Onye Afrịka sonyere na CEO Roundtable na odeakwụkwọ ukwu nke United Nations na 77th United Nations General Assembly
- Onye nnọchiteanya na UN Global Compact Private Sector Forum na 19 Septemba 2022 na New York, USA
- Ọ nọchitere anya Kenya na 2021 United Nations Climate Change Conference (COP26) dị ka onye ndú azụmaahịa na-akwado mbelata mgbanwe ihu igwe site na itinye ike ọhụrụ maka Kenya na ndị ndú Africa ndị ọzọ
- Debe KenGen n'ihu n'ibelata mgbanwe ihu igwe, n'ikwekọ na mkpebi Kenya iji merie Mgbanwe ihu igwe, site n'i belata Green House Gas (GHG) site na ihe dị ka 32% site n'afọ 2030
- Ọ duziri KenGen n'ịmejuputa ọrụ isii Clean Development Mechanism (CDM) na atọ n'ime ha dị na Olkaria (Olkaria IV Geothermal Project, Olkaria I Additional Units 4 na 5 Geothermal Projection, na Olkaria II Unit 3 Geothermal Expansion Project). Ihe ndị a niile n'otu, na-enye aka n'ịkwụsị ihe dịka nde tọn 1.5 nke Carbon Dioxide (tCO2) kwa afọ
- Ọ mere ka KenGen nweta ikike ire nde tọn carbon anọ
- Onye otu UN Global Compact Board na osote onye isi oche maka Global Compacte Kenya
- A họpụtara ya ma na-eje ozi dị ka onye otu COP26 Presidency business leader's forum iji mee ka omume ihu igwe dị ngwa.
- Tọrọ ntọala ma kpọọ Africa Sustainable Energy Conference nke mbụ na Olkaria, Naivasha na mmekorita ya na Ministry of Energy na-enye ikpo okwu maka mmekorita South-to-South maka nchekwa ike na Africa
- O mere ọtụtụ nnukwu ọrụ ike na kọntinent ahụ nke ọma, na-eme ka KenGen nweta nkwanye ùgwù na 2021 East Africa Regional Climate Action awards site na IGAD maka mbọ ọ na-agba iji mee ka mgbanwe gaa na akụ na ụba carbon dị ala n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka
- A na-akpọ ya 100 Women CEOs n'Africa site na Reset Global People na mmekorita ya na Pulse na Avance Media, ugboro abụọ n'usoro
- A na-akpọ ndị na-akwọ ụgbọala 25 kachasị elu na ndị na-eme mkpọtụ n'Africa na 2021 site na African Energy Chamber
- Ndepụta n'etiti ụmụ nwanyị 50 kachasị elu na Corporate Africa site na The Africa.com Definitive List of Women CEOs, 2021
- O sonyere na nzukọ dị elu nke CEO Roundtable na odeakwụkwọ ukwu nke United Nations na 77th United Nations General Assembly
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Kọmitii nke Kenya
- Njem na Kenya
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 4 Nancy Agutu. "KenGen appoints Rebecca Miano acting CEO after Mugo retires", The Star (Kenya), 26 August 2017. Retrieved on 25 October 2019. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "Two" defined multiple times with different content - ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedOne - ↑ Rebecca Miano: Profile of Corporate Guru Named in Ruto's Cabinet - Kenyans.co.ke (EN). www.kenyans.co.ke (2022-09-28). Retrieved on 2023-08-30.