Gaa na ọdịnaya

Repatriation of the Benin Bronzes to Nigeria

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọla nchara nke Benin na British Museum

.[1][2] Ihe mejuputara Ọla nchara Benin bụ mkpokọta ihe karịrị narị itoolu, ọla, ọla, ọdụdụ na ihe osisi nke ndị Edo nke ala eze Benin (nke dị ugbu a na ndịda Nigeria) mepụtara site na narị afọ nke 16 ruo 19th. Ihe ndị a nwere nnukwu mkpa ime mmụọ, akụkọ ihe mere eme na nka maka obodo Edo na maka Nigeria n'ozuzu ya. Ejichiri ha n'oge njem nlegharị anya ntaramahụhụ nke Britain nke 1897 wee chụsa ha n'ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na mkpokọta nzuzo n'ofe Europe na North America.[1][2] N'ime afọ iri gara aga, mmata na-arịwanye elu zuru ụwa ọnụ maka ikpe na-ezighị ezi nke colonial akwalitela mmegharị mba ụwa n'ịkwaghachi ha.

Ihe ndị mere n'oge gara aga

[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Febụwarị afọ 1897, ndị agha Britain malitere njem ịta ahụhụ megide alaeze Benin, nke yiri ka ọ bụ iji nye ndị wakporo ndị nnọchi anya Britain ntaramahụhụ. Ha zuuru obí eze dị na Benin City ma buru ọtụtụ puku ihe osise, gụnyere plaques, figures na regalia ndị e ji ọla na ọla nchara rụọ.[1] A na-ere ọtụtụ ihe na London ma nna ya na ebe ngozi ihe mgbe ochie nke Europe, ebe ha ihie na ịgọkọta ihe.  [citation needed][citation needed]

Ngosipụta nke ọla nchara Benin na Museum of Archaeology & Anthropology, Cambridge, March 2022

Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Britain dị na London ụlọ obibi nke otu ikwu nke ukwuu nwere ihe dịka ihe 900 ebe ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị na Germany, France, Netherlands na United States America nnukwu troves.[1][2] Ndị na-anakọta ihe n'onwe ha nwere ike ihe, na-eduga n'ịgbasa ihe ndị ahụ.  [citation needed][citation needed]

Mgbalị ndị e mere iji weghachite

[dezie | dezie ebe o si]

Arịrịọ ndị Naịjirịa rịọrọ maka nloghachi malitere laa azụ n'afọ ndị 1960, mana enweghị nkwado ụlọ ọrụ na isi obodo ndị bụbu ndị ọchịchị.  [citation needed][citation needed]

Nkwekọrịta UNESCO 1970 na ụzọ nke igbochi na igbochi mbubata, mbupụ na mbufe nke ihe onwunwe nke omenala nyere usoro mba ụwa, n'agbanyeghị na etinyere ya naanị n'atụmatụ anya.  [citation needed][citation needed]

[3] Nkwe ahụ ahụ mere ka Germany ihe ihe ochie na ndị ọrụ ihe ochie na-egosi ihe ngosi nkaNkwe ahụ ahụ mere ka Germany ihe ochie na ndị ọrụ ochie na ihe ngosi ihe na-egosi ihe ngosi. Mbufe anụ ahụ agafeela n'ụzọ dị iche iche n'ihi ihe anya na nke ndị agha. Na Disemba 20, 2022, Germany nyere ndị mbụ mbụ nchara iri abụọ na Abuja, na Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ nke Germany Annalena Baerbock na-ekwu na ihe a ihe "ikpe na-ibu nke oge dị"ra mbara, na-egosi ego egosi maka maka idebe ihe ngosi Europe oge ụfọdụ..  [citation needed][citation needed]

Netherlands

[dezie | dezie ebe o si]

Na Febụwarị 2025, Naijiria na Netherlands mechiri maka nloghachi nke ọla nchara 119 dị na nchịkọta Leiden, na-egosi nkwụghachi ukwuu ruo ugbu a. Ememe inyefe na steeti Edo egwu Oba Ewuare nke egwu, onye mere emume nloghachi ahụ dị ka "ntinye aka nke chi" n'iweghachi ọbụbụeze ọhụrụ.[4][5]

United Kingdom

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọrụ ndị Britain ejirila ihe mee ihe.  Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Horniman dị na London ihuenyo ebe ngosi ihe niile nke UK iji isi ọla nchara na Nọvemba 2022. Mkparịta ụka na-aga n'ihu na British Museum, nke nchịkọta ya nke ihe dị ka ihe 900 ka na-echebe site na iwu nke ndị Omeiwu.  Cambridge University's Museum of Archaeology and Anthropology enwetala nsogbu iji ihe ọmụmụ 100 ihe;  Iwu ụka ndị ahụ na-aga n'ihu na ibu afọ 2025.[6]

Usoro ụlọ ọrụ na ọrụ ndị metụtara

[dezie | dezie ebe o si]

National Commission for Museums and Monuments (NCMM) nke ụzọ na Oba nke Benin mụrụ aka lekọta iwu mweghachi. iwu onye isi ala na Machị 2023 nyere nke ogo nchara niile la nchekwa na Oba, ebe NCMM na-ahụ maka nchekwa na ngere na eze. Atụmatụ maka Edo Museum of West African Art (EMOWAA) na Benin City na Benin Royal Museum n' shaqada na-ezube inye ụlọ na-adịgide adịgide, nke na-achịkwa ihu igwe maka ihe ndị ahụ. ọdịdị mba ụwa egwu maka ndị na-egosi ebe ngosi ihe mgbe ochie nke Naijiria, fim ihe mgbe ochie na nkwado ego sitere na steeti ndị na-elekọta ya..  [citation needed][citation needed]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Adetayo. "Nigeria's museum agrees with royal ruler on custody of Benin Bronzes", Reuters, 2025-02-27. Retrieved on 2025-06-26. (in en)
  2. "Benin Bronzes: Germany returns looted artefacts to Nigeria", 2022-12-20. Retrieved on 2025-06-26. (in en-GB)
  3. https://www.unesco.org/en/articles/unesco-welcomes-signing-historic-agreement-between-germany-and-nigeria-return-1130-benin-bronzes. www.unesco.org. Archived from the original on 2025-01-06. Retrieved on 2025-06-26.
  4. Netherlands returns 119 looted artifacts known as Benin Bronzes to Nigeria (en). AP News (2025-06-19). Retrieved on 2025-06-26.
  5. The Netherlands agrees to return more than 100 artifacts to Nigeria looted during colonial times (en). AP News (2025-02-19). Retrieved on 2025-06-26.
  6. Germany, Nigeria sign accord for return of looted Benin Bronzes (en). Al Jazeera. Retrieved on 2025-06-26.