Gaa na ọdịnaya

Reuben Olembo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Prọfesọ Reuben James Olembo (1937-2005)bụ ọkammụta a ma ama na Kenya, ọkà mmụta sayensị, na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi. Ọ bụ osote onye isi nchịkwa nke United Nations Environment Programme (UNEP), nke o tinyere aka dị mkpa n'inyere aka ịchọta ya, nakwa Osote Odeakwụkwọ Ukwu nke United Nations site na 1994 ruo 1998.[1] Ọ ghọrọ Odeakwụkwọ Ukwu nke Mgbakọ Mba Nile Maka Azụmaahịa Mba Nile na Ụdị Anụmanụ na Osisi Ohia Ndị Dị n'Ihu Ifufe (CITES).[2]

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Reuben Olembo na Nọvemba 28, 1937, na Bunyore na Mpaghara Vihiga nke Kakamega n'oge ahụ na Western Province, Kenya. Ọ gụrụ akwụkwọ nke ọma na Kima Primary School, wee gaa ụlọ akwụkwọ Maseno, ha abụọ bụ ụlọ akwụkwọ ozi. Faith rụrụ ọrụ dị mkpa na ndụ ezinụlọ ya na agụmakwụkwọ ya na mbụ. Ndị mụrụ ya abụọ bụ ndị ozi na Church of God, nke ndị ozi ala ọzọ Amerịka guzobere n'obodo ya.

Olembo so n'ìgwè mbụ nke ụmụ akwụkwọ e bugara na US na 1959 dị ka akụkụ nke Kennedy-Mboya airlifts, ebe ọ jụrụ ohere ịmụ ihe na Mahadum Cambridge na United Kingdom.[3][4] Ọ gara Mahadum Purdue na Indiana ma n'etiti 1961 na 1965 e nyere ya nzere bachelọ (Biology na Chemistry), nzere masta na nke doctoral (genetics, na ndị na-eto eto na biochemistry na ọnụ ọgụgụ). [5][6] Ihe ndị ọ rụzuru n'agụmakwụkwọ bụ ihe a ma ama n'ihi na "ọ bụghị onye sayensị ma ọ nweghị ahụmịhe ụlọ nyocha".[6]

Olembo kụziri na Mahadum Makerere dị na Uganda n'etiti afọ 1965 na 1969, ebe ọ nwetara aha njirimara "Prof." A na-ekwu na o nyeere ọtụtụ ndị Uganda aka ịbanye na usoro UN site na agụmakwụkwọ ma nye aka n'ịmepụta Mahadum Mahadummakwụkwọ nke Makerere National Institute for Environment.

Olembo laghachiri Kenya iji sonye na Ngalaba Botany na Mahadum Nairobi. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi oche nke ngalaba ahụ n'afọ 1970, mgbe ọ dị afọ 33. Ọ nọgidere n'ọkwa ahụ ruo n'afọ 1975. Ọ bụ onye Kenya mbụ ịbụ prọfesọ na ngalaba ahụ ma bụrụ onye isi ya. [7] O webatara ihe ọmụmụ ọhụrụ, siri ike na mkpụrụ ndụ ihe nketa na ọkwa ndị gụsịrị akwụkwọ na ndị gụsịrị aha.

Olembo bụ onye nkwado siri ike maka agụmakwụkwọ na Kenya na mba ndị gbara ya gburugburu. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha maka asambodo ụlọ akwụkwọ mahadum Cambridge, onye isi nyocha maka East African Examinations Council, na onye nyocha mpụga maka nzere mahadum na Nigeria, Ghana, na Tanzania.[8]

O dere ma bipụta ya n'ọtụtụ ebe na mkpụrụ ndụ ihe nketa, gburugburu ebe obibi na iwu gburugburu ebe obibi.[9]

Ọrụ mba ụwa

[dezie | dezie ebe o si]

Olembo bụ onye otu ndị nnọchi anya Afrịka na 1972 Stockholm Conference nke dugara n'ịmepụta UNEP. Ọ sonyeere nzukọ ahụ na 1974 dị ka Onye isi mmemme. Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịkwado ọtụtụ nkwekọrịta gburugburu ebe obibi (MEAS) dịka nkwekọrịta na International Trade in Endangered Species of Flora and Fauna (CITES), ebe ọ bụ odeakwụkwọ ukwu n'etiti afọ 1998 na 1999; nkwekọrịta maka ụdị ndị na-agagharị agagharị (CMS), nkwekọrịta UN maka ụdị dị iche iche nke ihe ndị dị ndụ (CBD), nkwekọ UN maka ịlụso ọzara ọgụ (UNCCD), na nkwekọrịta mba ụwa nke FAO maka ihe ọkụkụ na ọrụ ugbo.[1] N'oge ọ nọ na UNEP, Dr. Olembo lekọtara mmepe nke The World Conservation Strategy, akwụkwọ dị mkpa gbasara nchekwa nke ihe onwunwe dị ndụ maka ihe onwunwa na-adịgide adịgide. Ọ ghọwo isi ihe maka atụmatụ na iwu nchedo mba ụwa. O nwekwara ọrụ dị mkpa n'ịtọlite Iwu Ala Ụwa, Atụmatụ Ọrụ Ọhịa Tropical nke 1985, na Ụlọ Ọrụ Microbial Resource.

Ọ bụ onye isi oche nke ọtụtụ nzukọ Conference of Parties (COP) n'etiti ọtụtụ nzukọ mba ụwa gbasara ihe gbasara gburugburu ebe obibi nke ọ duziri ma kwuo okwu na ya.

Ọrụ mba

[dezie | dezie ebe o si]

Olembo bụ onye kachasị nọrọ ogologo oge na Board of Trustees nke Kenya National Parks, nke a họpụtara ya na 1967.

Mgbe ọ nọ na Mahadum Nairobi, Olembo nyeere ndị omeiwu si Western Kenya aka iwu ụlọ ọrụ Harambee Institute of Technology maka Western Province, nke ghọrọ Western College of Arts and Applied Sciences (WECO) na nke, na 2007 ghọrọ Masinde Muliro University of Science and Technology.[10]

Olembo jere ozi dị ka onye ndụmọdụ gọọmentị mba na ihe gbasara gburugburu ebe obibi nye Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na akụrụngwa. O mepụtara atụmatụ maka ihe ghọrọ National Environmental Management Authority (NEMA). [11] A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nlekọta nke Kenya National Environment Trust Fund. Ọ sonyeere Board of Directors nke Kenya Seed Company n'afọ 2003, ebe o jere ozi ruo mgbe ọ nwụrụ na Machị 2005 mgbe ọ sonyere na atụmatụ atụmatụ ụlọ ọrụ. [12][13]

Purdue University honored Olembo in 1994 with a Distinguished Alumni Award for Agriculture.[14] He was also a Rockefeller Foundation Fellow, a Fellow of the Kenya Academy of Sciences (secretary) and a member of the International Genetics Federation (executive committee). [citation needed]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Speeches - March 2005 - The Passing Away of An Environmental Icon: Prof. Reuben Olembo - United Nations Environment Programme. UNEP. Archived from the original on 2016-06-24. Retrieved on 2016-10-11.. UNEP. Retrieved 2016-10-11.
  2. What is. CITES. Retrieved on 2016-10-11.
  3. Vincent Achuka (22 August 2015). They were given wings and are now flying high in top American multinationals. Daily Nation.
  4. Milton Nkosi (23 July 2015). The airlift education scholarship that changed the world. BBC.
  5. Serageldin (1999). Partnerships for Global Ecosystem Management: Science, Economics, and Law : Proceedings and Reference Readings from the Fifth Annual World Bank Conference on Environmentally and Socially Sustainable Development, Held at the World Bank and George Washington University, Washington, D.C., October 6-7, 1997 (in en). World Bank Publications, 209. ISBN 978-0-8213-4265-7. 
  6. 6.0 6.1 Stephens (2014). Kenyan Student Airlifts to America 1959-1961: An Educational Odyssey. Kenway Publications. ISBN 9789966259301. 
  7. School of Biological Sciences. Prof., REUBEN J. OLEMBO CHAIRMAN FORMER BOTANY DEPARTMENT, 1970 - 1975 | School of Biological Sciences. Sbs.uonbi.ac.ke. Archived from the original on 2016-06-25. Retrieved on 2016-10-11.
  8. DAA - Reuben J. Olembo. Ag.purdue.edu. Retrieved on 2016-10-11.
  9. Serageldin (1999). Partnerships for Global Ecosystem Management: Science, Economics, and Law .... ISBN 9780821342657. 
  10. Masinde Muliro University of Science and Technology. Mmust.ac.ke. Archived from the original on 2016-12-17. Retrieved on 2016-10-11.
  11. PrevNext. Welcome to the National Environment Management Authority. Nema. Retrieved on 2016-10-11.
  12. Welcome to Kenya Seed Co.Ltd. Kenyaseed.com (2012-10-13). Retrieved on 2016-10-11.
  13. allAfrica.com: Kenya: Hundreds Give Last Respects to Fallen Scientist. Archived from the original on 2005-04-10.
  14. Increase of Alumni Awards Among African-American Community. Purdue Alumni Association (Spring 2007). Archived from the original on 2016-08-08. Retrieved on 2016-06-02.