Rokhaya Diallo
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | France |
| Aha ọmụmụ | Rokhayat |
| Aha enyere | Rokhaya |
| Aha ezinụlọ ya | Diallo |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 10 Eprel 1978 |
| Ebe ọmụmụ | 4th arrondissement of Paris |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | French |
| Asụsụ ọ na-ede | French |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of Paris 1 Pantheon-Sorbonne, Panthéon-Assas University Paris, Q65157406 |
| Ebe ọrụ | France |
| Ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ojii |
| Ụcha ime anya | brown |
| Ọmụma Mmekọahụ | heterosexuality |
| Ọrụ ama ama | Q28496393, Q30739136 |
| Ije | feminism, anti-racism |
| Ihe nrite | OkayAfrica 100 Women |
| Webụsaịtị | https://www.rokhayadiallo.com |
| Has written for | The Washington Post |
Rokhaya Diallo (amụrụ na 10 Eprel 1978) bụ onye France na-ede akụkọ, onye edemede, onye na-eme ihe nkiri, na onye na-agba mbọ maka ịha nhata agbụrụ, okike na okpukpe.[1] Dị ka The New York Times si kwuo, ọ bụ "otu n'ime ndị na-mmegide ịkpa ókè agbụrụ na France". Ọ bụ onye na-elekọta BET-France ma mepụta ma / ma ọ bụ duzie ihe ngosi, mmemme telivishọn na redio.[2] O bipụtara: Ịkpa ókè agbụrụ: nduzi, France Belongs to Us, France: One and Multicultural and How to talk to children about racism, a graphic novel Pari (s) d'Amies, and Afro! na-egosi ndị Afro-Parisians na-eyi ụdị ntutu isi.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Rokhaya Diallo na 1978, na Paris, France, nne na nna ya bụ Ndị Senegal na ndị Gambia.[3] Nna ya bụ onye na-arụzi ụgbọala na nne ya bụ onye nkuzi ịkwa akwa. Ezinụlọ ya kwagara La Courneuve, nke dịpụrụ adịpụ na Paris, na 1989. [4]
Mgbe ọ nwetasịrị nzere masta na iwu mba ụwa na nke Europe, [5] Diallo gara n'ihu na-amụ azụmahịa, nke dugara ya ịrụ ọrụ nwa oge na IBM, nke ọ hapụrụ n'ihi na ọ dị ya ka "onye na-akwụ ụgwọ". Ya mere, o kpebiri ịrụ ọrụ maka nzere ahịa na nkesa na Mahadum Panthéon-Sorbonne (Paris I) , nke ọ nwetara na 2003.[4]
Dị ka onye na-anụ ọkụ n'obi anime, Diallo nyere aka chọta Japan Expo. Ọ bụkwa onye na-eme ihe nkiri olu n'oge dị mkpirikpi, na-eme Kamui Shiro dị ka nwatakịrị na X1999, site na CLAMP, na Ex na Ah! My Goddess: Ihe nkiri ahụ.[6]
N'afọ 2001, o sonyere na mmemme mgbasa ozi ndị ntorobịa nke La Courneuve. A gwara ya ka ọ sonye na Kansụl Ndị Ntorobịa nke obodo ahụ wee ruo n'ọkwa onye isi ala n'ime afọ abụọ. Dị ka onye na-akwado ụmụ nwanyị, ọ na-eme mkpọsa maka otu ndị na-emegide nwoke na nwanyị Mix-Cité . [7] Ọ na-emekwa mkpọsa maka nzukọ ATTAC, nke na-alụ ọgụ maka iwu zuru ụwa ọnụ na-adịgide adịgide na nke ọha na eze, karịsịa n'oge emume ihe nkiri "Images mouvementées".[8]
N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2020, a kpọrọ ya onye na-enye aka na ngalaba Global Opinions nke The Washington Post . [9]
N'afọ 2021, ọ ghọrọ onye nchọpụta na Gender Justice Initiative Research Center [10] na Mahadum Georgetown dị na Washington. Na France, ọ na-akụzi ọmụmụ ọdịbendị na Mahadum Paris 1 Panthéon-Sorbonne.
Ndị A Na-ekewaghị Anya
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2006, ebe ọ nụrụ na "ọtụtụ ndị mmadụ na-ewere ịbụ onye isi ojii na ndị na-arụ ọrụ dị ka nsogbu", Diallo guzobere njikọ, The Indivisibles . [11] "Ọdịdị ndị mmadụ yiri ka ọ na-ejikọta m na otu onyinyo na echiche na-adịghị mma. " "Mgbe anyị bụ nwata, mụ na nwanne m nwoke ajụghị onwe anyị, 'Ebee ka anyị si bịa?', ruo mgbe ndị ọzọ jụrụ anyị". [12][4] Diallo enweghị nsogbu site na itinye ajụjụ ahụ na mmalite mmadụ, mana ọ na-emegide ndị mmadụ na-etinye ọchịchọ nke ha maka ihe dị iche iche n'elu ya.Ndị Indivisibles na-eme mkpọsa iji kwụsị "nkewa nke ụmụ amaala France site na ọdịdị anụ ahụ" ma ọ bụ site na mmalite ala. N'ịbụ ndị e kere na nzuzo, iji "na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ ndị dị ka Ngalaba Mmụta nke France", njikọ ahụ malitere na mbipụta mbipụta na 2009 na nnukwu mmemme mgbasa ozi na-elekwasị anya na "Y'a bon Awards" ha mepụtara ọhụrụ na-amata nkwupụta agbụrụ kachasị njọ site n'aka ndị isi obodo France.[13] [citation needed]
Diallo became a radio and television commentator and in 2011 she published Racism: a guide, in the philosopher Vincent Cespedes' collection. "France is my country. I know Paris better than Senegal. But how should she behave in a "structurally racist" environment? Mentalities need to change. Especially in the media, when their coverage of a news story focuses solely on a defendant's skin color or geographical origin".[14] Exposing Islamophobia holds an increasingly important place in her reasoning: "We only speak of secular education when the subject is Islam (and not in regard to any other religion), a religion we are led to believe is only practiced in France by sexist and violent fundamentalists of North African origin."[citation needed]
Ọrụ kemgbe afọ 2004
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2002, Diallo sonyere na ihe nkiri dị mkpirikpi dị iche iche na-atọ ọchị site n'aka otu Une case en moins, [15] dị ka onye na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu.
Site na 2009 ruo 2013, ọ bụ onye na-akọwa La Matinale na Canal+, na site na 2009 na RTL (ụlọ ọrụ redio French). [16]N'ọnwa Machị afọ 2010, a họpụtara ya ka ọ sonye na mmemme ndị ọbịa mba ụwa na dịka onye ọbịa nke Gọọmentị US. Ọ gara mba ahụ iji mụọ ụdị dị iche iche ya.[17]
Ya na mmadụ anọ ndị ọzọ na-eduga - François Durpaire , Marc Cheb Sun, Lilian Thuram na Pascal Blanchard - mepụtara ndepụta nke 100 aro maka "a multicultural and post-racial Republic".[18]
Kemgbe afọ 2011, Diallo kwadoro Fresh Cultures na Mouv' (ụlọ ọrụ redio French); ọ kwadoro ma soro duzie ihe ngosi kwa ọnwa Égaux mais pas trop ("Equals but not too much") na LCP. [citation needed]
N'ọnwa Machị afọ 2014, o bipụtara otu echiche nchịkọta akụkọ na nyocha izu ụka Politis for International Women's Day . [19]
Ọrụ odeakụkọ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]Ya na ndị ọzọ (Audrey Pulvar, Lilian Thuram, Pascal Blanchard...), e gosipụtara ya na mbipụta Ọktoba 2011 nke magazin Respect Mag nke akpọrọ "100% Blacks in France". O mepụtara ọtụtụ akụkọ maka ndị nta akụkọ French, dị ka banyere ụmụ nwanyị na Bahrain na ịkpa ókè agbụrụ na Tunisia maka Les Inrocks, ma ọ bụ na Black Lives Matter movement, nke mere ihu akwụkwọ akụkọ Libération.
Diallo na-edekwa edemede maka akwụkwọ akụkọ mba ụwa: The Washington Post, The Guardian na Al Jazeera.
Redio
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ onye na-ede akụkọ kemgbe afọ 2009 na RTL.
Kemgbe afọ 2011, Diallo anọwo na-akwado France Culture na Mouv'. Maka kọlụm maka ọwa Canal+ na maka redio le Mouv', ọ gara na ngwụcha Septemba 2011 na nzukọ kwa afọ nke Black Congressional Caucus na Washington, D.C., otu caucus nke Congress na US Congress mepụtara n'oge Black Civil Rights na-alụ ọgụ iji kpọkọta ndị omeiwu ojii.
Na Septemba 2018, o mepụtara podcast Kiffe ta race, ya na Grace Ly, nke a na-agbasa na ikpo okwu Binge Audio.
Telivishọn
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ onye edemede site na 2009 ruo 2013 maka Canal+35's La Matinale .
N'agbata afọ 2011 na afọ 2013, ọ gosipụtara ma soro duzie mbipụta iri na asatọ nke mmemme kwa ọnwa bụ Égaux mais pas trop (n'asụsụ Bekee: "Ịha nhata ma ọ bụghị oke") na LCP, nke ụlọ ọrụ mba maka ịdị n'otu na ohere nhata kwadoro. A ga-ewepụ usoro ihe omume ahụ na usoro ihe omume nke ụlọ ọrụ ndị omeiwu na 201436. Caroline Fourest dere na Diallo gbara Dieudonné na Alain Soral ajụjụ ọnụ na mmemme ya Égaux mais pas trop na LCP na 9 August 2012.
Site na 6 Disemba 2014 ruo 31 Mee 2015, ọ kwadoro, na Mediapart, mmemme isii na usoro a na-akpọ Alter-égaux, nke a raara nye "ihe gbasara enweghị nhata na ịha nhata, agbụrụ na ịkpa ókè agbụrụ, ịkpa ókè na nkwenye. 38 Ọ kpọrọ ndị ọzọ: Jean-Loup Amselle; Dominique Sopo; Nadia Geerts; Caroline De Haas; Raphaël Glucksmann; na James Cohenn.
N'ọnwa Julaị 2017, ndị nta akụkọ kwuru banyere ọbịbịa ya dị ka onye na-ede akụkọ na "Touche pas à mon poste!" (n'asụsụ Bekee "emetụla post m aka!") na C8. Ọbịbịa ya na ihe ngosi ahụ jikọtara ya na mgbanwe akara nke onye na-elekọta ya bụ Cyril Hanouna chọrọ mgbe nkatọ maka "okwu homophobic, ịkpa ókè agbụrụ na nke nwoke na nwanyị" nke lekwasịrị ya anya n'oge oge 2016-2017. "Ihe omume ahụ ga-anọgide na-enwe ihe ndị bụ isi ya na ụkpụrụ ntụrụndụ ya mana ọ ga-aga n'ihu, "ọ gwara magazin Challenges. Rokhaya Diallo ga-anọ n'akụkụ ndị ọzọ ọhụrụ: Rachid Arhab, onye bụ onye nta akụkọ na onye na-eme ihe ngosi TV na France 2 na onye bụbu onye otu Conseil supérieur de l'audiovisuel (CSA), Louis Morin, onye bụbu otu Petit Journal, na Renaud Revel, onye bụzi onye isi nchịkọta akụkọ nke L'Express na onye isi nke ngalaba mgbasa ozi na Journal du Dimanche41. Nkwupụta a mere ihe ijuanya na netwọk mmekọrịta, ebe ọ bụ na mmemme ahụ "kwadoro maka mmegbu ịkpa ókè".43 Rokhaya Diallo kọwara mkpebi ya ịnakwere ọnọdụ ahụ dị ka ndị a maka Libération: "Ndị na-ege ntị nke Touche pas à mon poste! bụ ndị na-ege ntị a ma ama, ọ bụghị ndị na-ekiri ihe na-eme ka mgbasa ozi na-eme, ọ bụghịkwa ndị na-anụ ihe ka a na-akwanyere m ùgwù. 44 Ọ na-anọ ebe ahụ naanị otu oge.
Ọ bụkwa onye na-egosi mmemme BET Buzz na Black Entertainment Television (BET), n'akụkụ Raphäl Yem, kemgbe 2016. BET na-agbasa mmemme a raara nye "omenala ndị isi ojii" na France. Ọ na-ewepụta magazin "ndị mmadụ" na "ụdị ndụ" kwa izu.
Kemgbe Septemba 2018, ọ na-ekere òkè na mmemme "24H Pujadas" na ọwa LCI otu ugboro n'izu, dịka onye ngosi. Ọ na-agwa ndị ọbịa na ndị edemede ndị ọzọ ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[20]
Na Le Monde, Benoît Thieulin, onye guzobere Netscouade, kwupụtara na JenỤwa 2018: "Ọ nwere ọgụgụ isi, obi ike, ọ na-ele anya nke ọma na telivishọn. N'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ọ na'ime ihe a pụrụ ile anya. Ka mma, ọgbọ nke echi". [21]
Ebe a na-etinye ihe
[dezie | dezie ebe o si]Ịkpọasị agbụrụ
[dezie | dezie ebe o si]Omume Diallo kwekọrọ na ọgụ maka agbụrụ na ịha nhata agbụrụ, "karịsịa n'etiti ụmụ amaala France na-abụghị ndị ọcha, dịka a na-agọnahụ njirimara French ha ma na-eme ka ha ghara ịdị mma. " (nkwupụta nke ndị a na-apụghị ịgụta ọnụ na ebe nrụọrụ weebụ ha). [11] Ọ bụ onye otu ndị ndụmọdụ nke ụlọ ọrụ NGO Center for Intersectional Justice nke dị na Berlin, nke na-achọ idozi ụdị ịkpa ókè na enweghị nhata.[22]
N'ọnwa Juun afọ 2013, a mara onye ikpe maka iji Twitter kpọọ maka ndina n'ike Diallo ikpe ịkwụ ụgwọ nke euro 2,000, nke a kwụsịtụrụ 1400 n'ime ya, na euro 1000 maka mmebi nye onye gbara akwụkwọ.[23]N'afọ sochirinụ, Diallo mepụtara ihe ngosi maka ọwa French LCP / AN na France 3, Networks of Hate, na-ekpuchi okwu ịkpọasị na nnwere onwe ikwu okwu n'ịntanetị.
Mgbalị megide ịkpa ókè agbụrụ megide ndị isi ojii
[dezie | dezie ebe o si]- N'ịkọ akụkọ maka ụlọ ọrụ TV Canal+ na ụlọ ọrụ redio le Mouv', na Septemba 2011, Diallo gara nzukọ kwa afọ nke Congressional Black Caucus (nhazi na-anọchite anya ndị isi ojii nke United States Congress, nke e guzobere n'oge Civil Rights Movement iji jikọta ndị isi ojii na Congress). [24]
- Ya na Audrey Pulvar, Lilian Thuram, Pascal Blanchard, Diallo pụtara n'ihu mbipụta Ọktoba nke Respect Mag nke akpọrọ "100% French & Black".[25]
- Na JenỤwa 2012, mgbe e bipụtara otu isiokwu na magazin Elle nke a na-ewere dị ka onye na-akpa ókè agbụrụ, ya na Sonia Rolland, China Moses, Eric Fassin, Clementine Autain, Audrey Pulvard, na ọtụtụ ndị ọzọ dere, otu kọlụm echiche na Le Monde na-ajụ ajụjụ maka enweghị ụmụ nwanyị ojii na magazin ahụ na mkpuchi ya. [26][27]
Ikike nwoke idina nwoke
[dezie | dezie ebe o si]N'ọnwa Disemba afọ 2012, o sonyere na ngagharị iwe na-akwado ikike di na nwunye na-edina nwoke ibe ha nwere ịlụ di na nwunye, ebe ọ chọpụtara enweghị ntinye aka ndị isi ojii.[28]
Enweghị nnọchiteanya nke ụmụ nwanyị ojii na magazin ụmụ nwanyị
[dezie | dezie ebe o si]Na Jenụwarị 2012, mgbe e bipụtara na peeji nke magazin Elle nke otu isiokwu banyere ejiji ojii a na-ewere dị ka onye na-akpa ókè agbụrụ, [29] ya na Sonia Rolland, China Moses, Éric Fassin, Clémentine Autain, Audrey Pulvar na ọtụtụ ndị ọzọ bịanyere aka, otu kọlụm na Le Monde na-ajụ magazin ahụ ajụjụ banyere enweghị ụmụ nwanyị ojii na mkpuchi ya. [30] Na 6 Machị 2014, ọ bịanyere aka na nchịkọta akụkọ nke Politis kwa izu n'oge International Women's Rights Day . [31]
Ogige Oge Ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Rokhaya Diallo na-agbachitere nhazi nke ogige oge okpomọkụ, ụfọdụ n'ime nzukọ ha "na-emeghe naanị maka ndị 'agbụrụ agbụrụ', ya bụ, ndị na-eche na ha bụ ndị a na-akpa ókè n'ihi mmalite ha [...]62". Ọ na-akwado onwe ya site n'izo aka n'ọchịchọ "izukọ n'etiti ndị na-ahụ maka ime ihe ike agbụrụ, maka awa ole na ole, n'ụzọ udo. 63,64 "Ọ na-ekwu na ọ bụghị ngwakọta dị ka ngwá ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị bara uru maka ihe na-emegide ịkpa ókè agbụrụ na ụmụ nwanyị, nke, n'echiche ya, na-eme ka o kwe omume ichebe onwe ya pụọ n'ihe ọ kọwara dị ka "Ịkpa ókè agbụọ agbụrụ nke steeti". N'otu edemede maka Slate, o dere banyere isiokwu a, sị: "Nzukọ Afrofeminist ndị na-adịghị agwakọta agwakọta enweghị ebumnuche ọ bụla iji tụọ aro ọrụ doro anya maka ọha mmadụ na-akpa ókè, ebe ọ bụ na ha bụ akụkụ nke oge nke otu ihe omume. Ha na-enye ndị sonyere ha ụzọ mgbapụ, mpaghara iku ume na ọha mmadụ na ya na-emegbu emegbu".[32]
Nkatọ nke ojiji "a-critical" nke okwu ahụ bụ "anti-white racism"
[dezie | dezie ebe o si]Rokhaya Diallo bụ otu n'ime ndị bịanyere aka na kọlụm, nke e bipụtara na L'Obs, na-akatọ akụkụ abụọ nke ederede iwu nke Movement Against Racism and for Friendship between Peoples (MRAP) nabatara ruo afọ atọ na nnọkọ ya na 30 Machị na 1 Eprel 2012. Ndị bịanyere aka na-ekwu maka nsogbu ndị "a-critical" nke ojiji nke echiche nke "imegide ịkpa ókè agbụrụ na-acha ọcha". Dị ka ha si kwuo, ọ dị mkpa, "icheta, ya na Albert Memmi, ihe ọ kọwara ọkara narị afọ gara aga, enweghị njikọ ọ bụla a ga-eme n'etiti ịkpa ókè agbụrụ nke onye na-achị achị, na-atụgharị uche ma na-adabere n'ike nke ngwaọrụ nke ịchịkwa, na ihe ọ kpọrọ "ịkpa ókè agbụọ na-enweghị ezé", ya bụ ikwu ụdị "ịkpa oke agbụrụ" nke ndị a na-achịkwa, na-enweghị ike, enweghị ike ịbụ ihe ọ bụla ọzọ karịa okwu, ...
"Olee otu anyị ga-esi ghara ịhụ na echiche nke 'ịkpa ókè agbụrụ na-emegide ndị ọcha' apụtala na arụmụka ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke France iji gbanwee mmekọrịta nke ibu ọrụ: 'onye a na-emegbu' agaghịzi abụ onye mbịarambịa ma ọ bụ nwa nke ndị mbịarịa kama ọ bụ onye ọcha, mgbanwe nke a nwere ike igosipụta n'ụzọ ọzọ; ọ bụrụ na ibu iro na mbịaramba na-abawanye, ọ bụ ụta nke ndị mbụ, ma ọ bụrụ na ndị mbịara, ọ bụ ọzọ: ọ bụrụ na-ebi ma na-arụ ọrụ n'ọnọdụ ọjọọ, ọ bụ ihe kpatara ya. "[33]
Ọchịchị Kọmunist
[dezie | dezie ebe o si]Rokhaya Diallo dere na 2011 na Racism User's Guide: "Ihe kachasị dị ịrịba ama bụ na 'obodo' ndị a na-akatọ site na ebubo nke imegide mba adịghị adị! Njikọ nwere ike ijikọ ndị isi ojii na-abụghị n'aha nke otu obodo, mana n'aha otu ahụmịhe ahụ: nke ịbụ onye isi ojii na France. Ọzọkwa, okwu ndị "
Kọmunitarianist bụ usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ezubere iche maka nkewa, mana kedu ihe otu obodo chọrọ ma ọ bụrụ na etinyeghị ya na Republic? N'ụzọ dị ịtụnanya, ọ bụghị mgbe niile ka a na-akatọ otu obodo, ha na-abụkarị okwu okwu abụọ. A na-achọ mkparị obodo na-emegide ndị isi ojii ma ọ bụ ndị Maghreb.Ndị sitere na Portuguese, Chinese ma ọ bụ ndị Juu - ma ọ bụ ọbụna ndị si Auvergne, ndị òtù ha na-elekọta mmadụ, akụ na ụba ma ọ bụ omenala, nke ndị obodo na-ejikarị akara, bụ nke a na-ahụ anya n'ihu ọha.Sphere - echekwabara nkatọ ọ bụla
Afro-feminism, intersectional na "decolonial" femism
[dezie | dezie ebe o si]Rokhaya Diallo na-akọwa onwe ya dị ka "onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị na ndị na-achị ala ọzọ". N'ajụjụ ọnụ maka Inrocks na 2017, ọ na-ekwu, sị: "M maara mgbe niile banyere ịkpa ókè nwoke na nwanyị, achọpụtara m na ọ dị ọtụtụ karịa ịkpa ókè agbụrụ na gburugburu m. E zighachighị m na agba akpụkpọ ahụ m ruo mgbe m toro. N'ógbè m, ịbụ onye ọcha abụghị nsogbu, mana enweghị nhata nwoke na nwanyị. Ọ dị nso na òtù Afrofeminist na-abụghị ngwakọta dị ka Mwasi collective na intersectional femism, nke kwenyere na mmegbu ma ọ bụ nchịkwa nwere ike ịbụ ọtụtụ (mmekọahụ, klas, agbụrụ...).
N'ịjụ nkwado ụmụ nwanyị zuru ụwa ọnụ, ọ na-etinye aka na nkwado ụmụ nwanyị nke dabeere na njirimara: Afro-feminism, Islamic femism. N'ajụjụ ọnụ maka webzine Deuxième page, ọ kọwara, sị: "Nye m, okwu 'feminist' na-agụnye ndị a niile dị obere" na ọdịnala ụmụ nwanyị (Dare femism!, Les Chiennes de garde...) bụ "white" na bourgeois, ọ naghị echebara nsogbu niile nke ụmụ nwanyị ụfọdụ, ọkachasị ndị isi ojii, ndị Alakụba ma ọ bụ ụmụ nwanyị ole na ole."...ọtụtụ omume Islamophobic na-emetụta ụmụ nwanyị kpuchiri ekpuchi, ya mere ha bụ ndị na-akpa ókè nwoke na nwanyị n'ụzọ doro anya. Ma nke a anaghị akpali mmeghachi omume ọ bụla site n'aka ndị otu ụmụ nwanyị ọdịnala. "Dị ka ụmụ nwanyị Alakụba kpuchiri ekpu, enwere nsogbu: anyị chọrọ ịlụso ha ọgụ. Ọbụna ma ọ bụrụ na ha bụ ndị a na-akpachi anya site na ikpuchi onwe ha, dịka ụfọdụ ndị mmadụ na-ekwu, ị pụghị ịta onye a na-emegbu ahụhụ. "[34]
N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2015, o sonyere na March for Dignity, nke otu ndị otu na ndị mmadụ na-alụ ọgụ megide ịkpa ókè nwoke na nwanyị, ịkpa ókè agbụrụ na mpụ ndị uwe ojii [nke otu ahụ kwenyere] bụ ngosipụta kachasị nke ịkpa ókè mba. Site n'ịkwado na ha bụ "Afrofeminists" ma ọ bụ "Ndị na-akwado ụmụ nwanyị," ụdị ọgụ a "na-enye ndị na-eme ihe omume akụkọ ihe mere eme nsogbu," dị ka Le Monde si kwuo. [citation needed]
"...today, the idea that [white women] define for all women the right way to emancipate is – rightly – contested. »[citation needed]
Na February 2015, Frédérique Calandra, PS onye isi obodo nke 20th arrondissement nke Paris, jụrụ Rokhaya Diallo ikpo okwu ikwu okwu banyere ime ihe ike megide ụmụ nwanyị n'oge izu maka nha anya nwoke na nwanyị. Ọ na-ekwu banyere mkpebi ya na: "Echiche nke Rokhaya Diallo enweghị ike ịnọchite anya nwanyị. A na-eme ya maka nwanyị dị ka m mere maka ịbụ onye ụkọchukwu. Ọ kachasị mma onye nzuzu bara uru nke Muslim fundamentalism, na kasị njọ imi ụgha nke Tariq Ramadan. O kwekwara nkwa, "Ọ bụrụ na Oriakụ Diallo mgbe ọ bụla chọrọ ịrụ ụka, enweghị nsogbu, m ga-eti ya ihe! " [nke akwụkwọ akụkọ] Rokhaya Diallo kwuru okwu n'obere ọnụ ụlọ na 20th, ebe ihe karịrị otu narị mmadụ bịara ige ya ntị, karịsịa banyere ịkpa ókè nke mmegide mmekọahụ. Emmanuelle Rivier, Europe Ecology osote maka Greens na-ahụ maka ịha nhatanha na district, kwuru na ya aghọtaghị ihe mere ndị kansụl obodo jụrụ ịkpọ Rokhaya Diallo 8, September 8. wepụrụ ego enyemaka nke ụlọ nzukọ obodo ya nyere n'ememme n'ihi na a kpọrọ Rokhaya Diallo.
"N'ịgụ Rokhaya Diallo, ọ bụghị oge ịkatọ mmegbu nke ndị nna ochie na ndị isi, ọbụlagodi mgbe ị bụ onye aja na onwe gị onye Alakụba. A na-eji "feminism" ya na-akwa emo feminists nke omenala Muslim bụ ndị na-anwa anwa iguzogide fundamentalism mgbe ụfọdụ na-efu ndụ ha, na-ebo ha ebubo na ha chọrọ ire "ndị na-ere ahịa kacha mma". Isi mgba ya, dị ka "nwanyị nwanyị", gụnyere imezi mkpuchi mkpuchi na ịwakpo ndị nkịtị. »
"Ahụghị m etu iji ákwà mkpuchi mee ka nwanyị mara mma karịa iji ụkwụ dị elu ma ọ bụ obere uwe mkpuchi mee ya. Enweghị ihe mere ị ga-eji kewapụ ákwà mgbochi ahụ na àgwà ndị ọzọ metụtara nwanyị. "[35]
Ịgba akwụna
[dezie | dezie ebe o si]O dere otu akụkọ e bipụtara na Libération na Nọvemba 21, 2013, na-emegide mpụ nke ndị ọrụ mmekọahụ. Aha ya bụ "Féministes, donc contre la pénalisation des clients" (Feminists, ya mere megide mpụ nke ndị ọrụ mmekọahụ), isiokwu ahụ na-ekwughachi arụmụka nke Médecins du Monde, Sex Work Union na Act Up-Paris, na-akọwa na mpụ nke ndị na-eme mmekọahụ ga-eme ka mgbasa nke nje HIV dịkwuo n'etiti ndị ọrụ mmekọahụ; Ọ bụ "collectif du 8 mars pour toutes" bịanyere aka na ya (March 8 maka mmadụ niile).[1]
Nkwado na onyinye
[dezie | dezie ebe o si]- Jenụwarị 2012 - Ihe nrite maka ịlụso ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè ókè agbụrụ ọgụ nke Conseil pour la Justice, l'Egalité et la Paix - COJEP nyere (otu NGO mba ụwa na-arụ ọrụ maka ọchịchị onye kwuo uche ya, ikike mmadụ, ọgụ megide ịkpa ókè nwoke na ịkpa oke, ibi n'otu na ịbụ nwa amaala, nke jikọtara ya na UN na Council of Europe) [36]
- Slate depụtara ya dị ka nke 36 n'ime 100 ụmụ nwanyị France kachasị nwee mmetụta na 2013. [37]
- Ọ pụtara n'etiti ndị isi ojii 30 kachasị nwee mmetụta na Europe na ọkwa Britain's Powerful Media.[37]
- Ọktoba 2014 - #LabComWomen prizewinner na ngalaba "Generosity". Ihe nrite nke TF1 na LABCOM mepụtara na-amata ụmụ nwanyị nwere profaịlụ dị ịrịba ama, na-arụ ọrụ na ndị nnọchi anya na ụwa dijitalụ.[38][39]
- Na Machị 2015, ihe ngosi ya Steps to Liberty (Les Marches de la liberté), nke na-ajụ njirimara France site na prism nke ndị isi America na-eto eto, meriri Best Documentary Film na Regional and International Festival of Guadeloupe (FEMI). [40][41]
- Senegalese Diaspora for Equality and Justice's Sununet Prize maka onyinye dị mma o nyere na ọdịdị mba ụwa nke Senegal [42]
- N'afọ 2016, na mmemme European Diversity Awards na London, e nyere ya ihe dị iche iche iji sọpụrụ ọrụ ya na ngalaba "Journalist of the Year".
- N'afọ 2017, ọ bụ naanị onye ọbịa French gara emume mmeghe nke Obama Foundation na Chicago.[42]
Ihe nkiri
[dezie | dezie ebe o si]- 2013: Steps to freedom, ihe nkiri e mere maka France Ô
- 2014: Les Réseaux de la haine, ihe nkiri e mere maka LCP/AN na France 3 - IDF
- 2014-2015: Brothers in arms, usoro telivishọn nke Rachid Bouchareb na Pascal Blanchard, nke Charles N'Tchoéré gosipụtara
- 2016: Site na Paris ruo Ferguson: ikpe mara ịbụ onye ojii, ihe nkiri e mere maka France Ô
- 2016: USA: usoro nri Caribbean maka ihe ịga nke ọma, nke Rok'nProd / Smooth and Sidle / Real Eyes mepụtara
- 2020: Ebee ka ndị isi ojii nọ? ,[43] ihe ndekọ, nke Rokhaya Diallo mepụtara, nke Redstone/ Les Bons Clients mepụtara.
- 2021: La Parisienne démystifiée, ihe ngosi nke De l'Autre Côté du Périph mepụtara maka France 3 Paris-Île-de-France na TV5 Monde
- 2021: Bootyful, ihe ngosi nke La Belle Télé mepụtara.
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Isiokwu
[dezie | dezie ebe o si]- "France họpụtara onye minista na-enyocha maka ebubo ndina n'ike. "Ndị inyom na-agbadata azụ", - The Washington Post, 17 Julaị 2020
- "France ka na-agọnahụ ịkpa ókè agbụrụ na obi ọjọọ ndị uwe ojii" - Al Jazeera, June 2020
- "France jụrụ ikwu maka agbụrụ. Ngagharị iwe ọhụrụ nwere ike ịgbanwe nke ahụ" - The Washington Post, 18 June 2020
- "Coronavirus kpughere ezigbo ihe kpatara 'burqa ban' nke France - Al Jazeera, May 2020
- "France na-ata ndị ogbenye ụta maka ọnwụ nke ha. Mana lee otú o si emeso ha" - The Washington Post, Eprel 2020
- "Ọ dịghị France. Africa abụghị ebe nnwale gị" - The Washington Post, Eprel 2020
- "Ọnụ ọgụgụ COVID-19 nke France bụ n'ihi ọtụtụ iri afọ nke nkwụsi ike" - Al Jazeera, Eprel 2020
- "France na mkpọchi: ezumike maka ụfọdụ, ihe egwu maka ọtụtụ" - Al Jazeera, Eprel 2020
- "Ihe nkiri French ka na-ajụ ịnagide ịkpa ókè agbụrụ ya" - Al Jazeera, Machị 2020
- "French whiteness nọ na nsogbu" - Al Jazeera, Ọktoba 2019
- "Gịnị mere 'uwe uhie ji eme ngagharị iwe na France?" - Al Jazeera, Disemba 2018
- "N'ebe ahụ, ịkpa ókè agbụrụ na-emegide ndị ọcha na France?" - Al Jazeera, Ọktoba 2018
- "Na bọọlụ, njirimara na 'Frenchness'" - Al Jazeera, August 2018
- "Ekwela ka mmeri nke France na World Cup kpochapụ nsogbu ndị metụtara ndị isi ojii French" - The Washington Post, July 2018
- "Ndị na-akwaga mba ọzọ ekwesịghị ịbụ ndị dike ka a nabata ha na France" - The Washington Post, June 2018
- "Onye Alakụba nwere ike ịrụ ọrụ na Bataclan na Paris?" - Al Jazeera, June 2018
- "Mgbe emume Afro-Feminist na-emegide ịdị elu nke ndị ọcha" - Al Jazeera, June 2018
- "Hijab: ihe na-echegbu onwe ya na France" - Al Jazeera, Eprel 2018
- "'Abụ m French, Nwa nwanyị nke ndị mbịarambịa, na abụ m ihere'", The World Post - Njikọ nke Huffington Post na Berggruen Institute. Septemba 2015
- "Ịkwurịta okwu megide ndị Gypsyish ga-abụ ihe kachasị mkpa n'ụbọchị mba ụwa nke ndị Roma", EurActiv. Eprel 2015
- "Na France, onye ga-abụ onye na-akwado ụmụ nwanyị?", New Statesman. Machị 2015
- "Zyed na Bouna: 2 Ụmụaka a chụrụ n'àjà nke French Republic", The World Post - Njikọ nke Huffington Post na Berggruen Institute. Jenụwarị 2015
- "Ịlụso Gọnahụ na Nkatọ na France", Open Society Foundations. Jenụwarị 2015
- Site na Gọnahụ, "France Emeela ndị mmụọ ọjọọ nke ya", The World Post - Njikọ nke Huffington Post na Berggruen Institute. Jenụwarị 2015
- "Anyị nwere Fergusons na France - mana mgbasa ozi French na-ele anya", The Root. Septemba 2014
- "Ụmụ ndị France nke ndị mbịarambịa na-esote ọchịchị: anyị jụrụ ịbụ mgbanwe mgbanwe na ntuli aka onye isi ala nke France", Le Monde. Mee 2012
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Ịkpa ókè agbụrụ: a guide, Larousse, coll. "Philosopher", March 2011 ( )
- [Ihe e dere n'ala ala peeji]
- France bụ nke anyị, Michel Lafont, Eprel 2012
- France: Otu na Multicultural, Fayard, Eprel 2012
- Otu esi agwa ụmụaka okwu banyere ịkpa ókè agbụrụ, Le Baron Perché, May 2013 ( )
- Mụ onwe m, onye na-akpa ókè agbụrụ? Ọ dịghị mgbe! Ihe nkiri nke ịkpa ókè agbụrụ nkịtị, Flammarion, March 2015 ( )
- Afro!, Les Arenes, Nọvemba 2015
- Anọla n'ebe ị nọ! , Marabout (ụlọ mbipụta), Eprel 2019
- France, ị hụrụ ya n'anya ma ọ bụ mechie ya ? , Ihe odide, Ọktoba 2019
Ihe na-atọ ọchị
[dezie | dezie ebe o si]- Pari (s) d'amies, Delcourt, Eprel 2015 ( ) [44]
- Ọ kọwaghị m ndụ, nwoke! na Blachette, Marabout, 28 Ọktoba 2020.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Terriennes. "Rokhaya Diallo : celle qui n'est pas restée à sa place", TV5, 17 April 2019. Retrieved on 16 August 2022.
- ↑ Onishi. "A Racial Awakening in France, Where Race Is a Taboo Topic", The New York Times, 2020-07-14. Retrieved on 2020-08-05. (in en-US)
- ↑ Rokhaya Diallo : « On peut être raciste en ayant de bonnes intentions. seneweb.com/. Archived from the original on 2025-04-30. Retrieved on 2025-05-09. “...cette militante féministe et antiraciste de 32 ans...”
- ↑ 4.0 4.1 4.2 Arnaud. "portrait humour noir", Libération, 17 March 2009. Retrieved on 16 August 2022.
- ↑ Média. Rokhaya Diallo - La biographie de Rokhaya Diallo avec Voici.fr (fr). Voici.fr. Retrieved on 2025-03-07.
- ↑ MISSIA DIO. Entretien avec Rokhaya Diallo. www.actuabd.com. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Rokhaya Diallo: 'L'islamophobie est un nouveau racisme'. www.sudouest.fr (25 June 2011). Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Images Mouvementées. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ "Rokhaya Diallo joins Washington Post Global Opinions as contributing writer", Washington Post, 24 August 2020. Retrieved on 2022-11-15. (in en-US)
- ↑ mh1916 (2021-05-03). Researcher in Residence (en-US). Gender Justice Initiative. Retrieved on 2022-11-15.
- ↑ 11.0 11.1 Pourquoi nous appelons-nous les Indivisibles?. Les Indivisibles. Archived from the original on 4 February 2017.
- ↑ Française, sans commentaire !. www.telerama.fr (20 December 2008).
- ↑ Bangré (21 May 2007). Les indivisibles face aux préjugés. www.afrik.com.
- ↑ « LUniversité populaire et citoyenne a invité Rokhaya Diallo pour débattre sur le racisme. La Voix du Nord. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Youpi et la Paille Magique, vidéo parodique d'animé japonais avec Rokhaya Diallo et Davy Mourier. badstrip.net. Archived from the original on 13 March 2016. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Face à face Rokhaya Diallo-Anne Fulda. www.rtl.fr. Archived from the original on 11 September 2012. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ L'avenir de la France passe par la diversité. www.slate.fr (17 April 2010). Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ "Cinq personnalités lancent un appel à une "République multiculturelle et post-raciale", www.lemonde.fr, 20 January 2010. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Diallo. Femmes, prenons la une !. www.politis.fr. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Rokhaya Diallo rejoint LCI à la rentrée (fr). www.20minutes.fr (22 August 2018). Retrieved on 2020-07-20.
- ↑ "Rokhaya Diallo, l'antiraciste qui divise", Le Monde.fr, 2018-01-12. Retrieved on 2020-07-20. (in fr)
- ↑ Who we are. intersectionaljustice.org. Archived from the original on 25 June 2021. Retrieved on 2018-07-12.
- ↑ "Le tweet : " Il faut violer cette conne de rokaya, comme ça, fini le racisme… " « Une amende pour avoir appelé au viol de la militante antiraciste Rokhaya Diallo", www.lemonde.fr, 24 January 2014. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Rokhaya Diallo au black caucus à Washington. www.grioo.com (21 September 2011). Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Respect Mag " 100 % Noirs de France ". www.respectmag.com (3 October 2011). Archived from the original on 24 February 2015. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ "Après la polémique sur son article sur la mode "noire", "Elle"apres la polemique sur son article sur la mode noire elle se defend de tout racisme", www.lemonde.fr, 2 February 2012. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ "A quand une femme noire en couverture de "Elle" ?", www.lemonde.fr, 31 January 2012. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Zegna-Rata (16 December 2012). Rokhaya Diallo sur le mariage pour tous. www.afrik.com. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ "Après la polémique sur son article sur la mode "noire", "Elle" se défend de tout racisme", Le Monde.fr, 2012-02-02. Retrieved on 2020-07-21. (in fr)
- ↑ "A quand une femme noire en couverture de "Elle" ?", Le Monde.fr, 2012-01-31. Retrieved on 2020-07-21. (in fr)
- ↑ "Femmes invisibles, prenons la une ! Par Rokhaya Diallo", Politis.fr, 2014-03-06. Retrieved on 2020-07-21. (in fr)
- ↑ Diallo (2017-06-02). La non-mixité, un outil politique indispensable (fr). Slate.fr. Retrieved on 2020-07-21.
- ↑ "Racisme antiblanc" : le texte du Mrap "préoccupant" (fr). L'Obs (15 June 2012). Retrieved on 2020-07-21.
- ↑ Baswamina (2016-12-19). Interview : Rokhaya Diallo, une voix contre le racisme (fr-FR). Deuxième Page. Retrieved on 2024-03-04.
- ↑ Le voile, un "marqueur de féminité" comme la mini-jupe ou les talons aiguilles ? (fr). www.naembestandji.fr. Retrieved on 2024-03-04.
- ↑ Cojep International. cojep.com. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ 37.0 37.1 Rokhaya Diallo. www.rfi.fr (11 June 2014). Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Rokhaya Diallo, lauréate au #LabcomWomen. www.telesphere.fr. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ LABCOM Conferences. www.conferences-labcom.fr. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ FEMI website. Archived from the original on 5 December 2016. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ Rokhaya Diallo et ses Marches de la liberté récompensées au FEMI !. www.afriqueconnection.com. Retrieved on 14 January 2016.
- ↑ 42.0 42.1 Rokhaya Diallo | Journaliste. Réalisatrice. Auteure.. www.rokhayadiallo.com. Retrieved on 2020-08-05.
- ↑ Où sont les Noirs ? en streaming gratuit | TV5MONDEplus (en). Retrieved on 2022-11-15.
- ↑ New comic book "Pari(s) d'Amies" – from feminist and anti-racism activist Rokhaya Diallo. www.afropunk.com. Archived from the original on 13 April 2015. Retrieved on 17 January 2016.