Gaa na ọdịnaya

Rosa Namises

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rosa Namises
Born (1958-04-20) 20 Eprelụ 1958 (age 67)
Alma materUniversity of South Africa
OccupationActivist
Mmekọ ngosipụta: Akara edemede a na-amaghị "["Mmekọ ngosipụta: Akara edemede a na-amaghị "["

Visolela Rosalinda "Rosa" Namises (amụrụ 1958), nke akpọrọ "Rosa Luxemburg nke Namibia", [1] bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Namibia, onye na-akwado ikike mmadụ na onye isi otu akụkụ nke ǀKhomanin, ezinụlọ nke ndị Damara.[2] Ọ bụbu onye otu nzuko omeiwu na onye guzobere na onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke Namibia Congress of Democrats (CoD). Otu olu a ma ama na okwu gbasara nwoke na nwanyị, mmebi ikike mmadụ, na ime ihe ike megide ụmụ nwanyị na ụmụaka na Namibia, ọ bụ onye nduzi nke Women Solidarity Namibia ma na-arụ ọrụ na Dolam Residential Child Care centre, ebe nlekọta ụbọchị maka ụmụaka adịghị ike.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Namises na 20 Eprel 1958[1] dị ka otu n'ime ụmụaka itoolu nye nna Angolan na nne Damara na Old Location nke Windhoek, isi obodo Namibia. Ya na nna ya tolitere ruo mgbe ọ dị afọ 15 wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị Augustineum na Windhoek. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ mbụ dị ka onye na-ehicha ihe, emesịa dị ka onye inyeaka nọọsụ, na n'otu aka ahụ, ọ gụchara matric ya site na akwụkwọ ozi na Sukses College..[1]

Mgbalị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya mere ka ọ banye n'ụlọ mkpọrọ wee duru ya gaa mba ọzọ, [2] ọnọdụ nke manyere ya ịkwụsị agụmakwụkwọ ya. Ọ bụ naanị n'afọ 1990 mgbe Namibia nweere onwe ya ka ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ. O nwetara diplọma na Adult and Basic Education site na UNISA na diplọma na Gender Development and Planning site na Mahadum London. Ọ gara n'ihu na-enwe diplọma na Women in Management, nwere ụfọdụ agụmakwụkwọ gbasara iwu, ma nweta ndụmọdụ na nkà enyemaka.[1]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Na mbido afọ 1980, Namises sonyeere Òtù SWAPO iwu na-akwadoghị n'oge ahụ. Ọ haziri nzukọ, nweta ndị otu ọhụrụ, ma kesaa ihe nkwalite. E jidere ya ma nọrọ ọnwa abụọ n'ụlọ mkpọrọ naanị ya mana n'oge na-adịghị anya ọ laghachiri n'ọrụ ya.[3] N'afọ 1985 [3] a chụrụ ya n'ọrụ n'ụlọ ọgwụ mgbe a hụrụ ya ka ya na dọkịta ọcha na-ejide aka n'ihu ọha, na-emebi Iwu Ịkpa ókè agbụrụ. [2] A tụkwara ya mkpọrọ nke ugboro abụọ maka ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, n'oge a maka ọnwa iri na anọ.[3]

Ozugbo a tọhapụrụ ya, Chọọchị Katọlik nyere ya ọrụ dị ka onye ọrụ mmepe obodo. N'otu afọ ahụ, a tọhapụrụ Ben Ulenga n'ụlọ mkpọrọ Robben Island. Namises na Ulenga zutere ma ghọọ di na nwunye n'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị. Mgbe ọ dị ime nwa ha nke abụọ na 1987 mana ha ka jụrụ ịlụ ibe ha, a chụpụrụ Namises. Ọ hapụrụ okwukwe Katọlik ya n'oge ahụ, na n'ihi nke ahụ. Namises wee gaa mba ọzọ ma rụọ ọrụ na Europe na America. Ọ laghachiri naanị mgbe Nnwere onwe nke Namibia gasịrị na 1990. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, a chọpụtara ọtụtụ mmebi ikike mmadụ n'oge gara aga site na SWAPO. Mgbe pati ahụ mechara guzobe mgbidi nke ịgbachi nkịtị kama ịtụle ihe merenụ, Namises kwụsịrị ịbụ onye otu SWAPO na 1992. [3]

Mgbe e guzobere Congress of Democrats (CoD) na 1999, Namises bụ otu n'ime ndị guzobere ya. Na ntuli aka ndị omeiwu sochirinụ, CoD nwetara oche asaa, Namises dị ka odeakwụkwọ ukwu ghọrọ onye omeiwu maka Nzukọ nke 3 . Mgbe CoD nwetara oche ise na ntuli aka ọzọ na 2004, Namises bụ otu n'ime ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-alaghachighị na ndị omeiwu. Otú ọ dị, mgbe pati ahụ chụpụrụ Nora Schimming-Chase na 2009, Namises nọchiri ya maka oge iwu fọdụrụnụ. [4]

Mgbalị

[dezie | dezie ebe o si]

Ka Namises na-abanye ma na-apụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ na-etinye oge n'etiti dị ka onye na-eme ihe na onye na-akwado. Ọrụ mbụ ya bụ ọrụ ya na Legal Assistance Centre na mbido afọ 1990, ọrụ ọ rụrụ mgbe ọ hapụsịrị SWAPO. O nyere aka ịchọpụta ma lụso mmebi ikike mmadụ ọgụ n'ebe ahụ, nzọụkwụ ọ kọwara dị ka "ịbọ ọbọ".[3]

Ọ bụ onye isi otu nwanyị Solidarity Namibia, otu ọgbakọ na-alụ ọgụ megide ụmụ nwanyị na ụmụaka. Namises bụkwa onye nchoputa na onye isi ọrụ nke Dolam Residential Child Care, ebe nlekọta ụbọchị maka ụmụaka adịghị ike. Enwere ụmụaka 21 ugbu a na etiti ahụ.[1]

Na mgbasa ozi

[dezie | dezie ebe o si]
  • Rosa na Uria, ihe nkiri German banyere ndụ Rosa Namises na Uria Kariere na mbido nnwere onwe Namibia [5]
  • Portrait einer beeindruckenden Frau [Portrait of a impressionant woman], nke Dora Borer dere[6]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Nghidengwa. "Rosa Namises: Human Rights Activist with a passion", Confidente, 18 December 2012. Retrieved on 19 July 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "passion" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Dregger. "Ich liebe die Welt!", Die Wochenzeitung, 6 March 2014. (in German) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Welt" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 von Wietersheim (2001). "Namibia: Rosa Namises kämpft für Gerechtigkeit" (in German). Der Überblick (1).  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Überblick" defined multiple times with different content
  4. "Namises back in Parliament", The Namibian, 25 September 2009.
  5. Rosa und Uria (German). ARD (21 March 2010).
  6. Borer (8 March 2015). Portrait einer beeindruckenden Frau (German). Kunsthalle Kleinbasel. Archived from the original on 8 December 2016. Retrieved on 22 September 2016.