Ruth Meena
Ruth E. Meena (amụrụ na 1946) bụ onye Tanzania na-akwado ikike ụmụnwaanyị na ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ bụ prọfesọ na ngalaba sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nchịkwa ọha na eze na Mahadum Dar es Salaam.[1]
Ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Ruth Meena n'afọ 1946, ọ gụkwara akwụkwọ n'oge dị nso na Moshi, Tanzania. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Ashira Middle Girls Boarding School, ọ chọrọ ịga n'ihu na agụmakwụkwọ ka elu. N'agbanyeghị na nna ya enweghị nkwado, onye chọrọ ka ọ gaa ọzụzụ ndị nkuzi, o jisiri ike rịọ maka enyemaka gọọmentị ime obodo iji gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị H. H. Aga Khan na Dar es Salaam, wee gaa Mahadum Dar es Salaam, ebe o nwetara akara ugo mmụta atọ nke ọma.[1] Meena ghọrọ prọfesọ na Ngalaba Sayensị Ndọrọndọrọ Ọchịchị na Nchịkwa Ọha na Mahadum Dar es Slaam, ruo mgbe ọ lara ezumike nka. O webatara usoro ọmụmụ mbụ gbasara okike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mahadum ahụ. Na 1991, ọ ghọrọ onye nhazi nke ngalaba okike nke Southern Africa Political Trust (SAPE). Na 1995, o hiwere ma bụrụ onyeisi nke Environmental, Human Rights, and Gender Organization (Envirocare). Ọ rụkọọ ọrụ na òtù ikike ụmụ nwanyị mba ndị ọzọ dịka Tanzania Media Women Association, Tanzania Women Lawyers Association, na Gender Dimensions Task Force.[1] N'oge na-adịbeghị anya, ọ bụ onyeisi oche nke Women Fund Tanzania (WFT), nakwa onyeisi oche nke Coalition of Women and Constitution Tanzania (CWCT).
Na 2013, Meena so n'ime ndị ndu ikike ụmụ nwanyị na-akpọ oku ka ndị na-edegharị Iwu Tanzania emelitere iji chebe ikike ụmụ nwanyị nke ọma.[2] Meena nabatara iwu ọhụrụ ahụ dị ka ihe dị mkpa n'ịlụso ịkpa ókè megide ụmụ nwanyị ọgụ.[3] Na 2018, ọ kpọrọ oku ka a lebara anya na enweghị nha anya nwoke na nwanyị n'ọkwa gọọmentị ime obodo.[4] Na 2020, ọ kpọrọ oku ka e tinye ya n'ọkwa dị larịị, ka ụmụ nwanyị wee sonye n'ọkwa dị larịị maka ọkwa ndị ndu na Tanzania.[5] N'igosi ihe a chọpụtara na nyocha WFT nke iwu ntuli aka dị adị na Mee 2020, ọ kpọrọ oku ka ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị hụ na ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke sonye nha nhata, maka ndị mgbasa ozi ga-enye mkpuchi nye ụmụ nwanyị na-asọ mpi, nakwa maka oche pụrụ iche ka e nye ndị omeiwu otu ihe ahụ dịka ndị omeiwu ndị ọzọ.[6] O kwuru okwu n'olili ozu Benjamin Mkapa, na-echeta mmejuputa Mkapa n'ime aro anọ nke 1995 Beijing Conference.[7]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]- Matatizo y nchi zinazoendelea Nsogbu na mba ndị ka na-emepe emepe. Dar es Salaam: Longman Tanzania, [1981]
- Historia fupi ya jumuiya ya Afrika Mashariki tangu 1900–1975 Dar es Salaam: Longman Tanzania, 1981.
- Siasa ya Tanzania kuhusu nchi za nje [Amụma mba ofesi Tanzania], Dar es Salaam: Longman Tanzania, 1982.
- (ed.) Gender na ndịda Africa: echiche na echiche okwu. Harare: Akwụkwọ SAPES, 1992.
- Ngwaọrụ mba maka ọganihu ụmụ nwanyị na Tanzania. Accra North, Ghana: Njikọ Ụwa nke Atọ-Afrịka, 2000.
- 'Di Nwanyị', na Amandina Lihamba et al., ndị edemede, Ide Ihe Ụmụ Nwanyị Afrịka: Mpaghara Ọwụwa Anyanwụ. Feminist Press na Mahadum Obodo nke New York, 2007, pp. 440–42
- (ya na Mary Rusimbi) njem anyị maka inye ike: ọrụ nke ICT, na Ineke Buskens na Anne Wbb, ndị edemede, Ụmụ Nwanyị Afrịka na ICT: Ịmepụta Oghere Ọhụrụ na Teknụzụ, pp.193–
- Isonye Ụmụ Nwanyị na usoro ntuli aka nke 2015 na Tanzania. Oxfam, 2015.
- (ya na Mary Rusimbi na Caroline Israel) Ụmụ nwanyị na nduzi ndọrọ ndọrọ ọchịchị: ikwalite ihe ndị dị na Tanzania, Dar es Salaam, Tanzania: Uongozi Institute, 2018.
Reference
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 Amandina Lihamba (2007). "Ruth Meena", Women Writing Africa: The eastern region. Feminist Press at the City University of New York, 439–440. ISBN 978-1-55861-535-9.
- ↑ Kizito Makoye, Tanzania: Ụmụ nwanyị na-agba mbọ maka nha nhata nwoke na nwanyị na iwu ọhụrụ, Reuters AlertNet, 4 Ọktoba 2013.
- ↑ Winnie Mutungi, Tanzania: Iwu ọhụrụ ahụ ọ ga-echebe ikike ụmụ nwanyị na Tanzania?, South African Institute of International Affairs, 15 Nọvemba 2016. Enwetara ya na 29 Julaị 2020.
- ↑ Gladys Mbwiga, Ndị na-eme ngagharị iwe na-akwado nha nhata nwoke na nwanyị, The Citizen, 15 Disemba 2018. E tinyere ya na 29 Julaị 2020.
- ↑ Khalifa Said, 'Ọkwa dị larịị ma kwe ka ụmụ nwanyị sonye maka ọkwa ndị ndu', The Citizen, 8 Maachị 2020. E tinyere ya na 29 Julaị 2020.
- ↑ Felister Peter, Nyochaa iwu ntuli aka – WFT, IPPMedia, 20 Mee 2020. Enwetara na 29 Julaị 2020.
- ↑ Ndị ụkọchukwu na-emesi amamihe ike na requiem nke onye bụbu onye ndu, The Citizen, 27 Julaị 2020.