Ruth Tiffany Barnhouse
Ruth Tiffany Barnhouse (Ockober 23, 1923 - Mee 5, 1999), nke aha nwunye ya bụ Ruth Beuscher makwaara, bụ onye isi mgbaka America, ọkà mmụta okpukpe, na ụkọchukwu Episcopal. A maara nke ọma maka ịbụ onye na-ahụ maka mgbaka nke Sylvia Plath, ya na ya na-ederịta akwụkwọ ozi kemgbe ha zutere na Ụlọ Ọgwụ McLean dị na Belmont, Massachusetts mgbe Plath mebiri na 1953. Ọ bụ ezie na Plath mebiri ọtụtụ akwụkwọ ozi ha, iri na anọ site na Plath ruo Barnhouse fọdụrụ (ọ bụghị gụnyere abụọ site na Barnhouse ruo Plath na akwụkwọ Sylvia Plath na Smith College). [1]
Malit ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Barnhouse na nne na nna America na nso Grenoble, France, na 1923. Ezinụlọ ahụ kwagara Philadelphia mgbe ọ dị afọ abụọ. Nna ya, Donald Grey Barnhouse, malitere ọrụ nkuzi na Mahadum Pennsylvania [2] ma bụrụ pastọ nke Chọọchị Presbyterian nke Iri na Philadelphia site na 1927 ruo 1960. Ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ site n'aka nne nne ya Tiffany, onye di ya nwụrụ anwụ bụ nwa nwanne nne nke onye guzobere Tiffany & Co.[2] N'inwe ọgụgụ isi dị elu, a nabatara Barnhouse na Vassar College mgbe ọ dị afọ iri na anọ ma debanye aha mgbe ọ dị iri na isii. Ka ọ dịgodị, ọ zutere di mbụ ya, Francis C. Edmonds Jr., na ezumike okpukpe. Edmonds gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Princeton na 1940. Ha gbapụrụ na 1941 mgbe nna ya machibidoro ha ịlụ di na nwunye.[3]
N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kwara ụta maka alụmdi na nwunye ya mana ọ na-ala azụ ịkwụsị ya n'ihi na ọ dị ime. N'afọ 1943, ọ mụrụ nwa nke abụọ. N'afọ 1944, mgbe ọ dị afọ iri abụọ na otu, ọ debara aha ya na Barnard College, ebe ọ gụsịrị nzere bachelọ ya, wee gaa n'ihu na Columbia University Medical School, ebe ọ nwetara nzere ahụike.[3] Ọ hapụrụ Edmonds na ngwụcha afọ mbụ ya na Barnard. Ya, onye dọkịta n'oge ahụ, weere ọrụ zuru oke maka ụmụaka ahụ. Nne na nna ya lekọtara ha ruo mgbe ịgba alụkwaghịm gafere ma lụọ di ọzọ na 1947. [4] Ịgba alụkwaghịm na nlekọta nwa bụ isiokwu Barnhouse ga-emecha kwurịta n'akwụkwọ ozi ya degaara Plath. Mgbe ịgba alụkwaghịm ahụ gasịrị, ọ zutere William Beuscher, onye ibe ya na Columbia, onye ga-aga n'ihu mezue obibi na psychiatry na McLean. Ha lụrụ di ma mụọ ụmụ ise, mana ọ gbara ya alụkwaghịm mgbe e mesịrị, na-ekwu maka mmetọ mmetụta uche na ịṅụbiga mmanya ókè.[3]
Mgbe ọ ka bụ onye dibia bekee na nne, Barnhouse tinyere aka na ụka Episcopal dị n'obodo ya. Ọ debanyere aha nwa oge na Weston College of Theology na Cambridge, Massachusetts, wee bụrụ onye obibi oge niile na 1973 n'ụzọ iji nweta akara ugo mmụta nna ukwu na nkà mmụta okpukpe. Otú ọ dị, mgbe Ụka Episcopal kwere ka echichi ụmụ nwanyị n’afọ 1976, e chiri ya dikọn n’afọ 1978 na onye ụkọchukwu n’afọ 1980. Ọ kụziri na Perkins University nke Southern Methodist School of Theology. [5][4]
Akwụkwọ ozi Sylvia Plath
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 1953, mgbe ọ bụ onye isi mgbaka na ụlọ ọgwụ McLean, ya na Plath nọ na kọleji nwere mmekọrịta. Ka e mesịrị, mgbe Plath bipụtara The Bell Jar, Barnhouse nwetaghachiri dị ka onye Dr. Nolan, onye isi mgbaka nke onye na-eme ihe nkiri n'oge ọ nọ n'ụlọ ọgwụ ndị isi mgbaka.[2] Dị ka Barnhouse si kwuo, Plath bụ otu n'ime ndị ọrịa mbụ ya.[3] Ha ga-anọgide na-emekọrịta ihe ogologo oge mgbe Plath hapụrụ McLean, ruo otu izu tupu ọnwụ Plath.
Na mbido akwụkwọ ozi iri na anọ na Smith College, Plath na-atụle afọ ime ya na ọrụ edemede ya na di ya Ted Hughes, na-atụgharị uche n'otú ọ ga-esi kwado ndụ okike ya dị ka nne.[6][7] Otú ọ dị, ụda ahụ na-aghọ nke na-enweghị nchekwube, mgbe ọ na-akọwa ihe ọ na-enyo enyo banyere ihe omume Ted. Barnhouse (ọ bụ ezie na Plath kpọrọ ya "Dr. Beuscher") nyere Plath ntụziaka ka ọ were ezigbo onye ọka iwu n'ọrụ ma gbochie Ted n'àkwà ya na ụlọ ya.[8]
Akwụkwọ ndị e bipụtara
[dezie | dezie ebe o si]- Plath, Sylvia. The Bell Jar, Harper, 2013. Plath, Sylvia. Akwụkwọ ozi nke Sylvia Plath: Mpịakọta nke I, 1940–1956. Edoziziri site na Peter K. Steinberg na Karen V. Kukil, Harper, 2017. Plath, Sylvia. Akwụkwọ ozi nke Sylvia Plath: Mpịakọta nke Abụọ, 1956–1963. Ndị Peter K. Steinberg na Karen V. Kukil deziri, Harper, 2018. Plath, Sylvia. Akwụkwọ akụkọ ndị a na-akparaghị ókè. Nke Karen V. Kukil deziri, Anchor, 2000. Barnhouse, Ruth Tiffany. Mmekọ nwoke na nwanyị: Mgbagwoju anya Symbolic, Seabury Press, 1977. Barnhouse, Ruth Tiffany na Holmes, Urban T., ed., Nwoke na nwanyị: Ụzọ Ndị Kraịst na-abịakwute Mmekọahụ, Seabury Press, 1976.
Edensibịa
[dezie | dezie ebe o si]Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Alexander, Paul. Ime Anwansi siri ike. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
- Ruth Tiffany Barnhouse Akwụkwọ na Sophia Smith Collection, Smith College Special Collections
- Malcolm, Janet Nwanyị Na-adịghị ekwu okwu. N'afọ 1995,
- Winder, Elizabeth Ihe mgbu, akụkụ, Ọrụ. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Akụkọ Sylvia Plath
- Sylvia Plath Collection, Mortimer Rare Book Collection, Smith College Special Collections, Smith College, Northampton MA.
- ↑ Plath. Finding aid to the Sylvia Plath Papers CA.MS.00142. asteria.fivecolleges.edu. Retrieved on 2019-04-19.
- 1 2 3 Alexander (2018-10-23). The Psychiatrist Who Tried To Save Sylvia Plath. Literary Hub. Retrieved on 2019-04-19.
- 1 2 3 4 Maroda (2004-11-29). Sylvia and Ruth. Salon. Retrieved on 2019-04-19.
- 1 2 THE LADY IS A PRIEST. DMagazine.com (June 1983). Retrieved on 2019-04-19.
- ↑ Ruth Tiffany Barnhouse Papers, Sophia Smith Collection, Smith College Special Collections, Northampton, Massachusetts.. Archived from the original on 2019-06-08. Retrieved on 2025-10-12.
- ↑ Parker (2018-12-09). The Last Letters of Sylvia Plath. The Atlantic. Retrieved on 2019-04-21.
- ↑ Cooke. "The Letters of Sylvia Plath, Volume II: 1956–1963 – review", The Guardian, 2018-09-09. Retrieved on 2019-04-21.
- ↑ Kean. "Unseen Sylvia Plath letters claim domestic abuse by Ted Hughes", The Guardian, 2017-04-11. Retrieved on 2019-04-21.