Sabah Ferdi
Sabah Ferdi (Arabic: صَبَاحْ فَرْدِي, Ṣabāḥ Fardī, amụrụ 4 June 1954), bụ onye nyocha Algeria, ọkà mmụta ihe ochie, onye na-ahụ maka ihe ngosi nka na agụmakwụkwọ. N'ime oge ọrụ sayensị ya, ọ bụ ọkachamara na Roman na Ndị Kraịst oge mbụ na nka nke North Africa, ọkachasị na-elekwasị anya n'ụdị Augustine nke Hippo.
Na mgbakwunye, ọ bụ onye na-ahụ maka ihe ngosi nka Tipasa na Museumlọ ihe mgbe ochie nke Cherchell. N'ọrụ ya dị ka onye nlekọta, o tinyere aka nke ukwuu na nchekwa na njikwa ihe nketa omenala Algeria..
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Ferdi na 4 June 1954. O nwetara PhD na Classical antiquity na Mahadum Provence Rom the original on 2024-02-21<span class=\"reference-accessdate\" id=\"mwgg\">. Retrieved <span class=\"nowrap\" id=\"mwgw\">2024-07-21</span></span>.</cite><link about=\"#mwt21\" href=\"./Category:CS1_French-language_sources_(fr)\" id=\"mwhQ\" rel=\"mw:PageProp/Category\" data-ve-ignore=\"true\">"}}" id="cite_ref-:2_1-0" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Sabah_Ferdi#cite_note-:2-1 [1]] na 1982 [1] na diplọma na Pontifical Institute of Christian Archaeology na Rom. N'agbata afọ 1982 na 1985, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nlekọta nke ebe ngosi ihe mgbe ochie Tipasa na mgbe ahụ nke ebe ngosi nka Cherchell. [1][2] Ferdi wee were ọnọdụ nke onye isi nke mpaghara ihe ochie nke Tipasa ruo n'afọ 2000.[1] N'oge a, site na 1995 ruo 2001, ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ukwu nke ngalaba Arab nke International Council of Museums, nzukọ nke ebumnuche ya bụ ijikọ ndị na-elekọta ebe ngosi ihe mgbe ochie si mba Arab.[1]
N'agbata afọ 2001 na afọ 2008, Ferdi jere ozi dị ka onye nyocha ihe nketa. [1] N'afọ 2003, o kwuru okwu na Bordeaux n'ụbọchị ọmụmụ nke akpọrọ "Saint Augustine: Numidia na ọha mmadụ nke oge ya", ebe o gosipụtara ọrụ ya na Hélène Lafont-Couturier na Philippe Chauveau, Saint Augustine: A memory of Algeria.[2][3] Maurice Sznycer kọwara ọrụ a dị ka "ihe dị elu".[2]
Kemgbe afọ 2008, Ferdi bụ onye nchọpụta maka National Center for Research in Archaeology (CNRA). [1] N'ọnwa Machị afọ 2013, o kwuru okwu na EHE na Paris iji gosipụta "nchịkọta nke mosaics na ebe ngosi ihe mgbe ochie nke Algeria".[4] N'afọ 2019, Ferdi haziri nnọkọ a raara nye Augustine nke Hippo.[5]
Dị ka akụkụ nke ọrụ ya dị ka onye nlekọta, ọ na-etinye aka nke ukwuu na nchedo nke Ihe nketa ọdịbendị Algeria, karịsịa site na ịkwado ọrụ ndị e mere iji jikọta ma melite ogige ọdịbendị nke Algeria. [6] Tụkwasị na nke a, ọ na-eduzi ihe osise nke mba Algeria.[1]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 4 5 6 7 Biographie de Sabah Ferdi (fr). vitaminedz.com. Archived from the original on 2024-07-22. Retrieved on 2024-07-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":0" defined multiple times with different content - 1 2 3 Sznycer (2005). "Antiquités et épigraphie nord-sémitiques". Annuaires de l'École pratique des hautes études 136 (19): 517–524. Retrieved on 2024-07-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":1" defined multiple times with different content - ↑ Roddaz (2019-04-08). in Lancel: Avant-propos (in fr). Ausonius Éditions. DOI:10.4000/books.ausonius.8022. ISBN 978-2-910023-66-9. Retrieved on 2024-07-21.
- ↑ Dedieu (2013-03-13). Musées, collections et architecture en contexte européen et extra-européen. actualites.ehess.fr. Archived from the original on 2018-01-18. Retrieved on 2024-07-21.
- ↑ glycines (2019-03-28). Journées d'étude, Augustin, témoin de la fin d'un monde (fr-FR). Le carnet des Glycines. Archived from the original on 2024-02-21. DOI:10.58079/p3qr. Retrieved on 2024-07-21.
- ↑ Ferdi Sabah. archéologue et maître de recherche : "La création d'une direction générale pour les parcs culturels est indispensable" (fr). El watan. Archived from the original on 2024-07-22. Retrieved on 2024-07-21.