Gaa na ọdịnaya

Samira Sabou

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Samira Sabou

Samira sabou mụrụ 1981 bụ onye nta akụkọ na onye na-ede blọgụ nke Niger.onye guzobere webụsaịtị akụ na ụba na mmepe mmekọrịta ọha na eze mides-Niger Na onye isi oche nke mkpakọrịta nke ndị na-ede blọgụ maka ụmụ amaala na-arụsi ọrụ ike, na mgbakwunye na ịgba ọsọ ibe Facebook nke ya na-ewu ewu, ejidela sabou ma gbaa akwụkwọ n'ụlọikpe. Gọọmenti Niger nọchiri anya maka akụkọ ya. nke na-ekpuchikarị nrụrụ aka steeti.

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

[1]A mụrụ Sabou na Niamey, isi obodo Naijiria, n'afọ 1981, mana ọ nọrọ oge ụfọdụ n'oge ọ bụ nwata na Montreal, Canada, ebe ọ gụrụ akwụkwọ. Ọ laghachiri Niger na mbido afọ 2010, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Institut de Formation aux Techniques de l'Information et de la Communication (IFTIC) na Niamey,

Ọrụ odeakụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

Sahel na Sahel SundayOsimiri Sahel na Sọnde

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Sabou malitere ịrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ maka Office National d'Édition et de Press (ONEP), ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke gọọmentị nwere akwụkwọ akụkọ abụọ kachasị na Niger, Le Sahel na Le Sahel Dimanche. A chụpụrụ ya na ONEP n'afọ 2017, ụbọchị anọ mgbe o biputara foto na mgbasa ozi mmekọrịta ebe ọ na-eṅomi ọnọdụ nke onye isi ala Niger n'oge ahụ bụ Mahamadou Issoufou maka akwụkwọ akụkọ Australia bụ The Australian, ebe o guzo n'oche abụọ na ụkwụ ya.[2] ONEP gbaghara nkwupụta Sabou n'ihu ọha na a chụrụ ya n'ọrụ maka ịgha ụgha banyere onye isi ala, na-ekwu na ha rịọrọ ka e hichapụ foto ahụ naanị n'ihi na e weere ya n'ọfịs ONEP, kama na-ekwu ka ịchụ ya sitere na "omume na-ekwesịghị ekwesị mgbe ọ nọ n'ọhịa". Ọtụtụ ndị ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta kwadoro Sabou n'ihu ọha site n'ịkekọrịta foto ha na-edepụtaghachi ọnọdụ Issoufou. [2] [1][3]

Peeji Facebook, Mides-Niger na ABCA

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe a chụpụrụ ya, Sabou gbanwere ibe Facebook nke onwe ya ka ọ bụrụ akụkọ akụkọ ebe ọ kọrọ akụkọ obodo, na mgbakwunye na ịnye akụkọ na akụkọ gọọmentị. Ka ọ na-erule Ọktoba 2023, peeji Facebook nke Sabou nwere ndị na-eso ụzọ 293,000.[4]

Sabou guzobekwara Mides-Niger (French: Magazine d'Information sur le Développement Economique et Social, lit. 'Economic and Social Development Information Magazine'), ebe ọ na-enye ozi na akụkọ banyere mmepe akụ na ụba na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Niger.[1]

GSabou bụ onye isi oche nke Association of Bloggers for Active Citizenship (l'Association des Blogueurs pour la Citoyenneté Active, ACBA), nke na-akwado ọrụ ọha na eze ka ukwuu maka ụmụ nwanyị na obodo na ọdịbendị Naijiria. Nke a gụnyere inye ọzụzụ nye ndị nta akụkọ nwanyị banyere ịgbasa ozi na mgbasa ozi mmekọrịta na-adabere na iwu mpụ cyber nke Naijiria nke afọ 2019, nke gbochiri nnwere onwe ikwu okwu na mba ahụ.[5] Site na ACBA, Sabou emeela mkpọsa maka nnwere onwe ikwu okwu na megide alụmdi na nwunye ụmụaka.[1][6][7][8][5]

Mkpọrọ na ebubo

[dezie | dezie ebe o si]

Ikpe nkwutọ nke afọ 2020

[dezie | dezie ebe o si]

Na June 2020, Sabou kọrọ banyere nrụrụ aka n'ime Ministry of Defence, ụlọ ọrụ mgbasa ozi na-akwalite ire ngwa ọgụ. Aha nke atọ n'ime akụkọ ahụ tụrụ aro njikọ dị n'etiti ntanye ahụ na nwa President Issoufou na osote onye na-ahụ maka ndị ọrụ, Sani Issouf ou Mahamadou . 1] Mahamadou mesịrị gbaa akwụkwọ megide Sabou maka nkwutọ, na-ekwu na e ji ya mee ihe n'ụzọ na-ezighị ezi na ikpe ahụ.[1]

E jidere Sabou, onye dị ime n'oge ahụ ma jide ya ụbọchị 48 tupu ahapụ ya.[1] N'oge nsogbu ya, Amnesty International kpọrọ oku ka a tọhapụ ya, na-achọpụta na njide ya bụ "ihe ziri ezi" ma kpọọ ebubo nkwutọ "mgbalị a kpachapụrụ anya" iji mebie ọrụ ya, yana ọrụ nke ndị ọzọ na-adịghị arụ ọrụ na Niger.[2][3][4] Sabou bụ onye mbụ a ga-ebo ebubo n'okpuru iwu cybercrime nke Niger, nke e mere n'afọ gara aga.[5]

Na ikpe Sabou na July 2023, onye ọkàiwu steeti rịọrọ ka a maa Sabou ikpe otu ọnwa na otu izu n'ụlọ mkpọrọ. N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Julaị, a chọpụtara na ikpe amaghị Sabou ma wepụ ebubo ndị e boro ya.[6]

Ikpe nkwutọ nke 2022

[dezie | dezie ebe o si]

Na Jenụwarị 2022, Sabou na onye otu ya Moussa Aksar kesara ozi mgbasa ozi sitere na Global Initiative Against Transnational Organised Crime, otu na-ahụ maka njikwa ọgwụ na Niger. N'oge na-adịghị anya ka ihe omume ahụ gasịrị, e jidere ha abụọ ma bo ya ebubo na ha "na-ekesa site na ngwá electronic" na-esote egwuregwu n'etiti onyeisi oche ọhụrụ nke Niger, Mohamed Bazoum, na nwa agbọghọ.[1][2][3][4]

Sabou rịọrọ arịrịọ maka ikpe ya, ma kwughachi arịrịọ nke Kọmitii Na-echebe Ndị nta akụkọ ka ha gbanwee iwu mpụ cybercrime nke 2019 nke Niger, nke CPJ kwuru na a na-eji ya eme ihe iji lekwasị ndị nta akụkọ na-akatọ gọọmentị Naijiria.[9]

Ikpe iwu ọha na eze nke 2023

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe nchichi nke July 2023 na Nigeria, nke otu ndị ọrụ nchekwa na-eduzi n'okpuru nlekọta nke National Council for the Safeguard of the Homeland, otu ndị agha, Sabou kọrọ na ọ nwetara iyi egwu site n'aka ndị na-akwado ya, bụ ndị na-ahụ ya dị ka onye sabo na nna ya na nwa amaala. O mechara gbaa akwụkwọ mkpesa maka iyi egwu na mmekpa ahụ ọ nwetara. [1][2][3]

Na Septemba 2023, Sabou kesara akwụkwọ na-akọwa ebe ndị agha obodo nọ na Niger; Mgbe nke ahụ gasịrị, na 30 Septemba, ndị ikom a na-akpọ otu aha nwụchiri ya n'ụlọ nne ya na uwe amaghị ama ma jide ya maka ụbọchị ahụ. N'oge a, a na-ejide ebe ọ nọ, mpaghara ya na onye ọka iwu ya. Ndị otu mba ụwa na-ahụ maka ihe ruuru mmadụ bụ Amnesty International na ndị nta akụkọ na-enweghị Borders, na-enyocha njide Sabou ma kpọọ oku ka ahapụ ya.[1][2] Ọkaiwu ya, Ould Salem Saïd. Ndị uwe ojii na-ahụ maka ikpe Niamey na mbụ gọrọ agọ na ha nwụchiri ya, mana na 7 October, a kpọgara ya na ngalaba nyocha mpụ nke ndị uwe ojii, ebe di ya na onye ọka iwu nwere ike ịga leta ya.[4]

Na 11 Ọktoba 2023, a tọhapụrụ Sabou nwa oge ka e boro ya ebubo "inye ndị nnọchi anya mba ofesi" yana "ịkwasa data nwere ike imerụ steeti ahụ". [1] [2] Front Line Defenders katọrọ ebubo eboro Sabou, na-ekwu na ebubo ndị a sitere na ọrụ "eziokwu na udo" ya na ikike mmadụ na ịkatọ ọchịchị ahụ.

N'afọ 2021, Sabou natara onyinye nnwere onwe ikwu okwu site na Index on Censorship . [5]

N'afọ 2024, International Press Freedom Award sitere na Kọmitii na-echebe ndị nta akụkọ (CPJ).

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Laplace (12 December 2023). Au Niger, Samira Sabou, journaliste et militante dans le viseur de la junte (fr-FR). Jeune Afrique. Archived from the original on 12 December 2023. Retrieved on 4 February 2024.
  2. 2.0 2.1 Capron (27 October 2017). Au Niger, une journaliste mise à la porte pour avoir parodié le président? (fr). France 24. Archived from the original on 2 January 2024. Retrieved on 4 February 2024.
  3. Lubabu (10 November 2017). Libertés d'expression: du Niger aux États-Unis, le droit à l'insolence (fr-FR). Jeune Afrique. Archived from the original on 2 January 2024. Retrieved on 4 February 2024.
  4. Martin (7 October 2023). Au Niger, une célèbre journaliste enlevée (fr). Libération. Archived from the original on 2 January 2024. Retrieved on 4 February 2024.
  5. 5.0 5.1 5.2 Journalism 2021 (en-GB). Index on Censorship (16 September 2021). Archived from the original on 3 January 2024. Retrieved on 4 February 2024.
  6. 6.0 6.1 Niger: la blogueuse Samira Sabou a été libérée (fr). Radio France Internationale (29 July 2020). Archived from the original on 2 January 2024. Retrieved on 4 February 2024.
  7. Samira Sabou is provisionally released (en). Front Line Defenders (13 October 2023). Archived from the original on 19 October 2023. Retrieved on 4 February 2024.
  8. Barma (12 October 2023). An Bada Belin 'Yar Jarida Samira Sabou (ha). VOA Hausa. Archived from the original on 4 February 2024. Retrieved on 4 February 2024.
  9. Crouch (20 January 2022). Les journalistes nigériens Moussa Aksar et Samira Sabou reconnus coupables et condamnés à une amende en vertu de la loi sur la cybercriminalité (fr-FR). Committee to Protect Journalists. Archived from the original on 2 January 2024. Retrieved on 4 February 2024.