Gaa na ọdịnaya

Samuel Storey (onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Liberal)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

Samuel Storey mụrụ na Durham, na nso Durham, na 13 Jenụarị 1841. Ọ bụ nwa nwoke nke isii nke onye ọrụ ugbo County Durham Robert Storey. Mgbe Robert nwụrụ na 1843, nne ya kwagara Ụlọ Akwụkwọ, ebe Samuel gụrụ ihe nkiri na St Andrews Storey's School. Mgbe ọ dị afọ 13, ọ gara Durham Diocesan Training College site na 1858 ruo 1859. [1]

Mgbe ọ gachara, Storey rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na Birtley Church of England School site na 1860 ruo 1864. Otú ọ dị, mgbe nne ya si Newcastle kwaga Monkwearmouth, Sunderland, n'ihe dị ka 1858, ọ tinyere aka na ihe omume obodo, na-enyere aka ịchọta Sunderland Working Men's Club.[18] Storey lụrụ Mary Ann Addison, ada John Addison nke Monkwearmouth, na 1864. Ka ọ na-erule oge afụ ahụ gbawara, ọ kwagara Monkwearmouth. Mgbe ọ kwagara, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye njem maka Glaholm na Robson, onye na-ere ahịa silk, afọ atọ tupu ịmalite azụmahịa nke ya dị ka onye na-akwụ ụgwọ ego.[1]

Ndụ azụmahịa

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ na Ọktoba 1865 ka Storey na Thomas Steel, onye ọka iwu Sunderland, hiwere Atlas Building Society. Steel rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu Society, ebe Storey bụ onye njikwa ya. Na 1870, Storey nọchiri nna nna ya dị ka onye na-echekwa ego nke Monkwearmouth Savings Bank, ọkwá ọ nọrọ ruo 1876. N'otu afọ ahụ, ọ sonyeere ọgọ ya nwoke, J.G. Addison, dịka onye mmekọ na ụlọ ọrụ osisi, Armstrong, Addison & Co. N'afọ 1870 hụkwara Storey na-eme nke ọma na ezigbo ụlọ, yana ụlọ ọrụ na Monkwearmouth na East Boldon.

Ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Storey tinyere aka na Liberal Party site n'oge ọ kwagara Sunderland. Ọ bụ onye otu Whig, Henry Fenwick, na okwu mbụ nke 1865 mana, n'afọ sochirinụ, o nyere aka tinye Radical John Candlish megide Fenwick mgbe ọ ga-eguzo maka ntuli aka ọzọ. Candlish nwere ihe ịga nke ọma na okwu mbụ nke 1866 na, site na mgbe ahụ gawa, Storey bụ onye ama ama na Liberal Party na Sunderland. Ọrụ ya gbatịkwara na North Durham, site na 1874, mgbe o nyere aka chọta Sunderland na North Durham Liberal Club. Ndị otu Sunderland Liberal Association sochiri na 1876.

Na 1868, Storey guzoro na Sunderland City Council maka Monkwearmouth Ward, mana e meriri ya otu afọ ka e mesịrị. Ọ bụ onye kansụl maka ward ahụ ruo mgbe a họpụtara ya Alderman na 1877 wee nọrọ na kansụl ruo mgbe ọ kwụsịrị arụkwaghịm na 1890. N'ime 1870s, ọ duru mgbasa ozi siri ike na kansụl ma bụrụ onye isi obodo na 1876, 1877 na, na ọnwụ T. Turnbull, na 1880.

N'ọnwa Eprel afọ 1881, a họpụtara Storey ka ọ bụrụ onye omeiwu maka Sunderland na ntuli aka nke sochiri arụkwaghịm nke Sir Henry Havelock-Allan. A họpụtara ya ọzọ na ntuli aka nke 1885, 1886 na 1892, mana e meriri ya na 1895. O guzoro dị ka onye na-azọ ọkwa onye Liberal maka Newcastle na 1900, mgbe e meriri ya, yana dị ka onye Independent Tariff Reformer na Sunderland na ntuli aka Jenụwarị 1910. A họpụtara ya n'oge a, mana ọ lara ezumike nká na ntuli aka Disemba 1910.   [citation needed]

Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Storey ekwekọghị na nke ndị otu ya. Ọ bụbu onye na-achị ụlọ maka Ireland ruo ọtụtụ afọ tupu William Ewart Gladstone atumatu Liberal, na mmegide ọha na eze nke Storey megide iwu Liberal na Ireland na 1880 nyere ndị Liberal oche dị nro na Sunderland na ntuli aka ya na nzuko omeiwu na 1881. Otú ọ dị, na ihe omume, ọ siri ike iji onye na-azụ azụ na-egosi nkwado ya maka ha. [Isi nkọwapụta chọrọ]

N'ọnwa Ọktoba 1903, ọ kpatara nnukwu ọgba aghara site n'ịgba arụkwaghịm dị ka Onye isi oche nke Northern Liberal Association iji bụrụ onye na-eme mgbanwe ụtụ isi, o tinyekwara ọtụtụ ike ya n'ime afọ iri sochirinụ na ihe ahụ. Otú ọ dị, o meriri Sunderland Liberal Association na Tariff Reform na 1904 mana, n'afọ sochirinụ, ọ bụ onye isi na-akwalite nguzobe nke Northern Tariff Reform Federation. Nke a, o nwere olile anya, ga-eme ka ndị ikom nwere echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị niile, ebe ọ bụ na o siri ọnwụ na ajụjụ ahụ bụ okwu akụ na ụba, ọ bụghị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị.   [citation needed]

Storey kwuru okwu na nzukọ niile na mba ahụ wee merie oche Sunderland na ntuli aka Jenụwarị 1910 dị ka onye na-achọ mgbanwe ụtụ isi. N'otu afọ ahụ, ọ zụrụ Newcastle Daily Journal, iji nyere aka n'ịkwalite ihe kpatara mgbanwe ụtụ isi na North - ndị na-eme mgbanwe ụtụ ahịa napụrụ 'onye nkwado kachasị elu' mgbe a resịrị North Mail otu ndị Liberals nke Sir Christopher Furness duziri na 1906.

Ọchịchị obodo nọgidere na-enwe mmasị mgbe niile maka Storey, ọ bụkwa onye otu Durham County Council site na 1892 ruo 1913. A họpụtara ya na mbụ dị ka Alderman na 1892, mgbe ahụ dị ka onye kansụl site na 1898 ruo 1907, na ọzọ dị ka Aldeman site na 1907 ruo 1913. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onyeisi oche nke kansụl ahụ site na 1892 ruo 1894 na 1897-1898, na dị ka onyeisi oche site na 1894 ruo 1897, na site na 1898 ruo 1905. N'oge a, nchegbu ya bụ ihe gbasara ịdị ọcha na agụmakwụkwọ. Enyemaka Storey nyere na akụkọ ihe mere eme nke Sunderland, ma na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma site na azụmahịa akwụkwọ akụkọ ya, ka a nabatara mgbe e nyere ya nnwere onwe nke Sunderlands na 7 Ọktoba 1921.   [citation needed]

Ndụ mbipụta

[dezie | dezie ebe o si]

Samuel Storey bụ otu n'ime ndị mbụ asaa guzobere Sunderland Echo, akwụkwọ akụkọ mpaghara kwa ụbọchị nke a ka na-ebipụta. E bipụtara mbipụta mbụ nke Echo na 22 Disemba 1873, na ụlọ obibi akwụkwọ dị larịị na Press Lane, Sunderland. E mepụtara narị ise nke mbipụta peeji anọ n'ehihie na elekere anọ nke ehihie, ma ree ya maka ha'penny nke ọ bụla. Taa, a na-ebipụta Echo na £ 12 nde na-ebi akwụkwọ, nke a rụnyere na ntọala ya e wuru na Pennywell, Sunderland, na 1996. A na-ebipụta ihe karịrị 44,000 tabloid kwa ụbọchị, nke na-ere maka 45p nke ọ bụla.[1][2]

Storey dere akwụkwọ ahụ iji mejupụta oghere dị n'akwụkwọ na mmasị akwụkwọ ahụ nwere. [1] Ọ bụ akwụkwọ akụkọ kwa izu abụọ nwere ikesa 100,000 na Sunderland, ọ bụghị akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị, ọ nweghị akwụkwọ akụkọ ọ bụla gụrụ echiche Radical nke Storey na ndị otu ya. [2] O kwere ndị na-agụ akwụkwọ nkwa na mbipụta nke mbụ na, ọ bụrụ na ihe na-aga nke ọma, "Echo ga-anwa ime ihe niile o nwere ike ime iji mee ka ha dị mma". Ma ọ gbakwụnyere, sị: "Na-adị nwayọọ mgbe nile n'ebe ndị na-ahụ anyị dị ka ndị na-eme okwu ahụ." Mbipụta mbụ nke Echo gosipụtara foto ndị Liberal, na akụkọ na-akatọ ndị mmegide Liberal. [1][3]

Otu akụkọ dị na Sunderland Echo na-ekwu na ntinye ego mbụ bụ £3,500, nke £500 gbaziri n'aka Storey na ndị mmekọ azụmahịa ya. Ndị otu ahụ bụ: Onye ọrụ akụ Quaker Edward Backhouse, onye na-ede ụgbọ mmiri na MP Edward Temperley Gourley, onye na-arụ ụgbọ mmiri na MP Charles Palmer, onye na-eke akwụkwọ Richard Ruddock, uwe Thomas Glaholm na draper Thomas Scott Turnbull. Agbanyeghị, naanị Ruddock nwere ikike ịchọta akwụkwọ wee jiri ego ahụ kwado ọrụ ahụ.[1]

Ruddock, Gourley na Palmer weghaara azụmahịa ahụ mgbe Storey weghaara òkè ha.[1] £ 7,000 na ego na mbinye ego sitere n'aka ndị mmekọ nyere ndị mmekọ ahụ aka "ịhapụ ígwè obibi akwụkwọ" na, na July 1876, Echo kwagara n'ogige ọhụrụ na 14 Bridge Street, Sunderland. Bridge Street ga-abụ ebe obibi nke Echo maka 100 afọ na-esote, na 1923, Storey gara ime mmemme ncheta afọ 50 nke akwụkwọ ahụ. Ọ ka ga-ahụ ya.

A na-etinye Echo n'ime ụgbọala nnyefe na isi ochie dị na Bridge Street, Sunderland, n'afọ ndị 1930.

Na mgbakwunye na Sunderland Echo, Storey bipụtara Tyneside Daily Echo na Gateshead na 1879, nke kwagara Newcastle na 1880 wee banye Crown na 1888. Ma ọ bụ Andrew Carnegie, site na 1882 ruo 1885, ka azụmahịa akwụkwọ akụkọ ya toro. Ha abụọ bụ akwụkwọ akụkọ ọhụrụ, ma ọtụtụ ndị ewepụtalarị. Ha bụ Wolverhampton Express na Wolverhampton Star, nke otu ahụ bipụtara dị ka Express na Star na 1884. Akwụkwọ ndị ọzọ dị n'ụlọ anụ ụlọ ha bụ Hampshire Telegraph, Portsmouth Evening News, The Echo na London na North Eastern Daily na Weekly Gazettes na Middlesbrough. Akwụkwọ abụọ ndị otu ahụ gbalịrị ma ha azụtaghị bụ Shields Gazette na Northern Echo. [Isi nkọwapụta chọrọ]

One of the last remaining was the Northern Daily Mail, in Hartlepool. When the group folded in 1885, Storey acquired the Northern Daily Mail, Hampshire Telegraph, Portsmouth Evening News, and his own Sunderland and Tyneside Echoes. These papers would become the basis of his new venture, the Portsmouth and Sunderland Newspapers. [Citation needed]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Samuel Storey nwụrụ na 1925, ọ dị afọ 84, ọtụtụ ọnwa ka ọ nwụsịrị nke nwa ya nwoke, Frederick George Storey. Onye isi oche nke ụlọ ọrụ ya bụ nwa ya nwoke, Samuel (nwa Frederick Storey), bụ onye gara n'ihu na-azụ ahịa ụgbọ mmiri nke nna nna ya, sonyeere Sunderland Brough Council na 1928 wee họpụta ya dị ka MP nke obodo maka otu mpaghara, na-ejide ọnọdụ a ruo 1945. [citation need]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Sunderland Echo website (2007). Political history. Retrieved on 2008-02-24.
  2. Sunderland Echo website (2007). Publishing. Archived from the original on 2008-02-09. Retrieved on 2008-02-24.

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • References——EdensibiaSamuel Storey nke Sunderland, ndụ ya na ọrụ ya, nke P. J. Storey (ISBN#??)

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]