Gaa na ọdịnaya

Sarojini Nadar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Sarojini Nadar (amụrụ 6 February 1976) bụ ọkà mmụta okpukpe South Africa na ọkà mmụta Akwụkwọ Nsọ bụ Desmond Tutu Research Chair in Religion and Social Justice na Mahadum Western Cape.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Sarojini Nadar, onye aha mbụ ya pụtara "ifuru lotus", [1] mụrụ na 6 February 1976.[2] Ọ bụ onye India wee tolite na obodo India nke Phoenix, KwaZulu-Natal.[3] Nadar bụ ọdụdụ nwa n'ime ụmụaka asaa ndị ezinụlọ dara ogbenye mụrụ.[1] Nna ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ nweghịkwa nwanne ya ọ bụla gụchara akwụkwọ sekọndrị.[1] Mgbe e nwesịrị mmetọ ahụ n'ụlọ, ọ hapụrụ ka ya na nwanna nwanyị tọrọ ya na klas nke iri biri.[1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na Effingham Secondary School na Durban na 1993.[2] O kwuwo na ọrụ ya n'ihe gbasara nwoke na nwaanyị na okpukpe bụ ịtụgharị uche na otú omenala na okpukpe si ekpebi ndụ nne ya, gụnyere ịnọ n'alụmdi na nwunye a haziri ahazi mgbe ọ dị afọ 17, na enweghị ohere ọ nwetara..[1]

Nadar nwetara nzere Bachelor of Arts na akwụkwọ Bekee na ọmụmụ okpukpe na Mahadum Cape Town na 1996, na Bachelor of Social Science na 1997 na Master of Arts na 2000 na Akwụkwọ Bible n'otu mahadum ahụ.[2] Ọ natara PhD ya na biblical hermeneutics na okike site na Mahadum Natal na 2003 mgbe ọ dị afọ 27. [3] Akwụkwọ edemede ya, nke akpọrọ Power, ideology and interpretation/s: feminist and literary perspectives on the book of Esther as resources for gender-social transformation, lere Book of Esther anya dị ka "ihe odide nke egwu" n'ime ka omenala ndina n'ike dị mma. Ka ọ na-emecha ya, ọ zutere nwoke ahụ dinara ya n'ike, nke dugara n'ikpe afọ asaa. Onye dinara ya kwupụtara tupu ya anwụọ n'afọ 2010, na-ahapụ ikpe ahụ ka ọ ghara ịdị.[1]

Ọrụ na nyocha

[dezie | dezie ebe o si]

Nadar bụ prọfesọ na Mahadum KwaZulu-Natal . Site na 2005 ruo 2012, ọ bụ onye nduzi nke Gender and Religion Programme, nke ya na ya guzobere.[1] A họpụtara ya ka ọ bụrụ Dean of Research maka College of Humanities na 2012 [3] ma bulie ya n'ọkwa Full Professor na 2014. [4][2] O kwuru na ọtụtụ n'ime ụmụ akwụkwọ ya, ndị na-abụkarị ndị okenye na ndị isi na chọọchị, siri ike ịnabata ya dị ka onye nkuzi ha.[1]

N'afọ 2014, Nadar bụ onye otu Stellenbosch Institute For Advanced Study, na-arụ ọrụ na Elisabeth Gerle na-arụkọ ọrụ na ime ihe ike gbasara nwoke na nwanyị.[5] N'afọ 2016, a họpụtara ya dịka onye nduzi nke Desmond Tutu Centre for Religion and Justice, na Desmond Tutu Research Chair na Mahadum nke Western Cape . [2]

Nnyocha Nadar lekwasịrị anya na okike na agụmakwụkwọ, gụnyere ime ihe ike dabere na okike, ahụike mmekọahụ na ọmụmụ, na nkuzi dị oke egwu na agụmakmakwụkwọ ka elu.[2] O bipụtara na hermeneutics biblical nke ụmụ nwanyị na-elekwasị anya pụrụ iche na HIV / AIDS na mmekọahụ. [4] Ọ nọ na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke Journal of Feminist Studies in Religion ma bụrụkwa onye nchịkọta akụkọ nke Magazine of Constructive Theology - Gender and Religion in Africa . [6] Ọ bụ onye otu Circle of Concerned African Women Theologians . [7]

Dị ka onye Africa na-amụ banyere Bible, Nadar na-eji usoro ọ na-akpọ "Tripolar Model", nke nwere nzọụkwụ atọ: echiche, ịdị anya, na appropriation.[8]

Onyinye na nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, Nadar natara KwaZulu-Natal's Distinguished Young Women in Science Award (human and social sciences) na n'afọ 2013, Distinguished Teachers" Award nke mahadum ahụ.[4]

The South African National Research Foundation enyewo ya ihe nrite kachasị elu, Tier 1 Research Chair.[2] Akwụkwọ ya nke afọ 2012 bụ African Women, Religion and Health, nke ya na Isabel Apawo Phiri dezigharịrị, meriri UKZN's annual book award for Best Edited Book, na New York Catholic Press award.[9]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Nadar lụrụ Poovan Nadar, onye injinia kemịkal, kemgbe 1996 ma ha nwere ụmụ abụọ.[9]

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ ndị a na-ede na akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 SAROJINI NADAR - PROFESSOR OF THE 'F WORDS' - FAITH AND FEMINISM. Fundza. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "fun" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Public Lecture by Professor Sarojini Nadar: "Sanctifying Sex". University of Leeds (18 June 2019). Retrieved on 5 June 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "leeds" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Lowery (2020). 9 African Women Theologians You Should Know About. The Global Church Project. Retrieved on 21 May 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "know" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 Special Award for Professor Sarojini Nadar. University of KwaZulu-Natal. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "award" defined multiple times with different content
  5. Exploring interpretations of the constitution and the bible as "sacred texts" in constructing (un)equal gendered environments. Stellenbosch Institute for Advanced Study.
  6. Civil society: Academics. Mail and Guardian (1 August 2007). Retrieved on 5 June 2021.
  7. Fiedler (2017). A History of the Circle of Concerned African Women Theologians 1989-2007. Mzuni Press. ISBN 9789996045226. 
  8. Fiedler (2016). African Feminist Hermeneutics: An Evangelical Reflection. Mzuni Press, 46–47. ISBN 9789996045202. 
  9. 9.0 9.1 Sinkins (3 February 2014). Professor Nadar nominated for prestigious award. The Witness. Retrieved on 5 June 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "witness" defined multiple times with different content