Gaa na ọdịnaya

Shadrach Minkins

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mgbasa ozi maka ire Shadrach Minkins, 1849
Ihe ngosi nke Eprel 24, 1851 na-adọ "ndị nwere àgwà nke Boston" aka ná ntị banyere ndị uwe ojii na-arụ ọrụ dị ka ndị na-ejide ohu, dịka Iwu Fugitive Slave Act nke 1850 si dịIwu Ohu Ndị Na-agba ọsọ nke 1850

Shadrach Minkins (ihe dị ka 1814 - Disemba 13, 1875) bụ ohu Africa-America gbapụrụ na Virginia nke gbapụrụ na 1850 wee rute Boston. O jikwa aha nzuzo Frederick Wilkins na Frederick Jenkins mee ihe. A maara ya na a tọhapụrụ ya n'ụlọ ikpe dị na Boston mgbe ndị agha United States jidere ya n'okpuru Iwu Fugitive Slave Act nke 1850. Ndị òtù Boston Vigilance Committee tọhapụrụ ya ma zoo ya, na-enyere ya aka iji ụgbọ okporo ígwè dị n'okpuru ala gaa Canada.  Minkins biri na Montreal, bụ́ ebe ọ zụlitere ezinụlọ.  A gbara ụmụ nwoke abụọ akwụkwọ na Boston maka inye aka ịtọhapụ ya, mana ndị juri tọhapụrụ ha.

ndụ mbido

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Minkins n'ịbụ ohu banyere 1817 na Norfolk, Virginia.

Ịgbapụ na ijide

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ gbapụrụ na ịgba ohu mgbe ọ dị afọ 33 na Mee 1850 wee ruo Boston, Massachusetts, ebe ọ ghọrọ onye nlekọta.[1] N'afọ ahụ ka e mesịrị, Congress nyere iwu Fugitive Slave Act, bụ nke nyere ndị ọrụ gọọmenti etiti ohere ijide ndị ohu gbapụrụ agbapụ bi na steeti ndị nweere onwe ha ma weghachite ha n'aka ndị nwe ha. Ọ chọrọ ka ndị mmanye iwu na steeti niile gbakọọ aka n'ịmanye iwu gọọmenti etiti a.

Ndị United States marshals, ndị mere ka ndị ahịa na Taft's Cornhill Coffee House ebe Minkins na-arụ ọrụ, jidere ya na Febụwarị 15, 1851.

Ihe odide habeas corpus

[dezie | dezie ebe o si]

A kpọgara Minkins n'ụlọ ikpe gọọmentị etiti nke Boston. Ndị ọka iwu, gụnyere Samuel E. Sewall, Ellis Gray Loring, Robert Morris na Richard Henry Dana Jr., nyere ọrụ ha iji chebe Minkins. N'ịchọ ka a tọhapụ Minkins n'aka ndị uwe ojii, ha tinyere akwụkwọ mkpesa maka akwụkwọ habeas corpus na Ụlọikpe Kasị Elu, nke Chief Justice Lemuel Shaw jụrụ.

Edward G. Walker, Robert Morris, na Lewis Hayden jikọrọ aka nweta ntọhapụ Shadrach. Otu ìgwè ndị na-eme ngagharị iwe, nke Hayden du, banyere n'ụlọ ikpe ma jiri ike were Minkins n'aka ndị marshals. A kọwawo otu a n'ụzọ dị iche iche dị ka "ndị na-eme ihe ike nke Africa-American";[1] "otu ndị nwoke isi ojii iwe iwe";[2] "otu ndị isi ojii Boston"[3] na "otu ndị ojii na ndị ọcha."Otu onye akaebe mechara kọwaa ndị ikom ahụ dị ka ndị "na-eme ka ihu ha dịtụ nro site n'ịkwado ntutu isi ha n'ihu, na-agbachikwa uwe elu gburugburu ntì ha."Ewezuga ole na ole, dị ka Gary Lee Collison si kwuo, ndị ọcha na Kọmitii Vigilance Boston na-akpachapụ anya karịa ndị isi ojii, na-ahọrọ ịnye enyemaka iwu na ego, ebe ndị isi ojii dị njikere iji ike mee ihe.

Ezochiri Minkins n'ụlọ elu dị na Beacon Hill. Ọ gbanarị Massachusetts site n'enyemaka nke John J. Smith, Lewis Hayden na ndị ọzọ. E boro ndị ọrụ mkpochapụ itoolu ikpe n'okwu ahụ, ma a kagburu ebubo ụfọdụ n'ime ndị ahụ. A mara Morris na Hayden ikpe ma tọhapụ ya.

Ule ndị si na ya pụta

[dezie | dezie ebe o si]

Nnapụta nke Minkins wetara oku maka Onye isi ala Millard Fillmore iji ndị agha gọọmentị etiti nyere ndị marshals aka itinye iwu Fugitive Slave Law n'ọrụ. Fillmore ji nlezianya kpọkuo ụmụ amaala Boston ka ha kwanyere iwu ugwu ma nyere aka na iweghachi Minkins. Fillmore nyere iwu ka a kpụpụ ndị nnapụta Minkins. John P. Hale jere ozi dị ka onye ndụmọdụ na-agbachitere ya na ikpe ndị ahụ. Ihe omume a na steeti ya mere ka ihere dị ukwuu ka odeakwụkwọ nke steeti Daniel Webster, onye nwere olileanya ịbụ onye isi ala na 1852 site na nkwado ndịda.

Site na Boston, ndị na-eme ihe ike nyeere Minkins aka iru Canada site na nkwụsị n'okporo ụzọ ụgbọ oloko dị n'okpuru ala. O biri na Montreal, na ngalaba nke obodo a maara dị ka Old Montreal. N'ebe ahụ, ọ malitere ibi ndụ dị ka onye na-eri nri, na-arụkwa ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke ya na, n'ikpeazụ, dị ka onye na-akpụ isi.

Ọ lụrụ di na 1853 ma ọ bụ 1854.

Minkins nwụrụ na Montreal na Disemba 1875. E liri ya n'ili na-enweghị akara n'akụkụ ụmụ ya abụọ na Mount Royal Cemetery .

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Top Eye Open, egwuregwu 2016 nke Dillon Bustin, na-eme ihe nkiri akụkọ Shadrach Minkins.[2]

Na Ọktoba 17, 2023, ndị enyi nke Mount Royal Cemetery kpughere ihe ncheta ya.[3][4]

  • Ndepụta nke ndị ohu
  • Òtù Nnwere Onwe nke New England
  • Ndị Na-eche Massasoit nche

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Mass History FL
  2. Review: 'Top Eye Open' at Hibernian Hall. BU News Service (17 November 2016).
  3. "Once enslaved in Virginia, Montrealer Shadrach Minkins commemorated at cemetery", CBC News, 28 October 2023. Retrieved on 2 March 2024.
  4. Gallop (Winter 2024). "Great Escaper". Quebec Heritage News 18 (1): 7. 

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Shadrach MinkinsnaChọta Ili