Gaa na ọdịnaya

Sinisa Malesevic

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sinisa Malesevic


Siniša Malešević, MRIA, MAE (amụrụ na 5 Eprel 1969 na Banja Luka) bụ onye Yugoslav nke amụrụ Irish Full Prọfesọ nke oche nke Sociology na Mahadum University, Dublin, Ireland.  Ọ bụkwa onye nyocha nke Conservatoire national des arts et métiers (CNAM), Paris, France.

Prọfesọ Malešević gụsịrị akwụkwọ na New Bern High School, North Carolina, USA na 1988. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Sociology na Mahadum Zagreb, Croatia na 1993. O nwetara MA site na Mahadum Lancaster, UK na Central European University, Prague, Czech Republic na 1995. O mechara gụchaa Ph.D.  na sociology sitere na Mahadum University Cork, Ireland na 1999[1].

Ọrụ na nchọpụta

[dezie | dezie ebe o si]

Ntụle Prof. Malešević gụnyere nyocha nke akụkọ gbasara echiche Agbeso, mba, Ịhị mba nanya, Ịọị ukwu, mộchọ, agha, ime ihe ike nke human social thought.

N'oge gara aga, o nwere ọrụ nyocha nkuzi na Institute for International Relations (Zagreb), Center for Study of Nationalism, CEU (Prague) - ebe ya na onye nwụrụ anwụ Ernest Gellner rụkọrọ ọrụ -, na Mahadum Galway.  O mekwara ka ọ bản prọfesọ na-eleta na Université Libre de Bruxelles (Eric Remacle Chair in Conflict and Peace Studies), Institute for Human Sciences, Vienna, London School of Economics, Uppsala University, Netherlands Institute for Advanced Study in the Humanities and Social Sciences, Amsterdam na Australian Defence College, Canberra . [1]

Na Maachị 2010 a họpụtara ya onye otu Royal Irish Academy, na Disemba 2012, a họpụtara ya onye otu Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina na n'August 2014, a họpụtara ya onye otu Academia Europaea. [2].

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]

Prof. Malešević bụ onye edemede na onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ dị iche iche gụnyere Ideology, Legitimacy na New State (2002), The Sociology of Ethnicity (2004), Identity as Ideology (2006), The Sociology of War in Ime Ihe Ike (2010), Mba-States na Nationalisms (2013), The National Nationalism (2013). Ntak  Ndị mmadụ na-alụ ọgụ (2022).  The Rise of Organised Brutality bụ onye natara akwụkwọ nrite pụrụ iche nke 2018 site na American Sociological Association's Peace, War and Social Conflict Section [3], 'Grounded Nationalisms' bụ nke abụọ (kpọpụtara) mmeri nke 2020 Stein Rokkan Prize for Comparative Social Science Research na 'Ihe mere ụmụ mmadụ ji alụ ọgụ' bụ akụkụ nke America 2 )  nke 2023 Conflict Research Society.  Na 2023, Prof. Malešević natara Robin M. Williams, Jr.  Onyinye maka onyinye pụrụ iche maka agụmakwụkwọ, nkuzi, na ọrụ, saịtị nke American Sociological Association .[4][5]

O dekwara ihe karịrị 140 akwụkwọ akụkọ na isiakwụkwọ akwụkwọ ma nye ihe karịrị 200 okwu a kpọrọ n'ụwa niile [2].

Asụgharịwo ọrụ ya n'ọtụtụ asụsụ gụnyere Albanian, Arabic, Armenian, Azerbaijan, Chinese, Croatian, French, Japanese, Persian, Portuguese, Serbian, Spanish, Turkish, and Russian..

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • (2002). Echiche, Iwu na Ọchịchị Ọhụrụ: Yugoslavia, Serbia na Croatia. London: Routledge (Serbian na Croatian translation 2004).
  • (2004). Sociology nke Ethnicity. London: Sage (Serbian translation 2009; Persian translation 2011 na 2012; Turkish translation 2019).
  • (2006). Ịbụ onye dị ka echiche: Ịghọta agbụrụ na ịhụ mba n'anya. New York: Palgrave Macmillan (Nsụgharị Persian 2017).
  • (2007). Ernest Gellner na Contemporary Social Thought. Cambridge: Cambridge University Press (nke ya na M. Haugaard jikọrọ aka dee).
  • (2010). Sociology nke Agha na Ime Ihe Ike. Cambridge: Cambridge University Press (Croatian translation 2011; Turkish translation 2018; Persian translation 2021; Chinese translation 2021; Arabic translation 2021; Russian translation na-abịa na 2025).
  • (2011). Echiche Sociological na Agha. Stockholm: Forsvarshogskolan (Nsụgharị Spanish 2015).
  • (2013). Ịhụ mba n'anya na Agha. Cambridge: Cambridge University Press (nke ya na J.A. Hall jikọrọ aka dee).
  • (2013). Mba-Mba na Mba: Nhazi, Echiche na Ịdị n'otu. Cambridge: Polity (Nsụgharị Croatian 2017, nsụgharị Persian na-abịa na 2025).
  • (2017). The Rise of Organized Brutality: A Historical Sociology of Violence. Cambridge: Cambridge University Press (Spanish translation 2020; Arabic translation 2023, Turkish translation 2023, Chinese translation na-abịa na 2025).
  • (2019). Ịhụ mba n'anya: Nnyocha nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Cambridge: Cambridge University Press (Croatian translation 2021).
  • (2021). Echiche Sociological nke oge ochie. London: Sage (ya na S. Loyal).
  • (2021). Echiche Sociological nke oge a. London: Sage (ya na S. Loyal) (Nsụgharị Persian na-abịa na 2025).
  • (2022). Ihe mere ụmụ mmadụ ji lụọ ọgụ: Ọganihu mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ime ihe ike dị nso. Cambridge: Cambridge University Press (Nsụgharị Arabic na-abịa na 2025; Nsụgharị Croatian na-abịa n'afọ 2025; Nsogbu Spanish na-abịa ne 2025).

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Prof. Malešević dị ka onye na-elekọta mmadụ Vesna Malešević, onye na-akụzi na Mahadum Galway, nwekwara ụmụ nwoke abụọ, Luke na Alex.  Na 2017, ọ bịanyere aka na nkwupụta nke asụsụ Croatian, Serbian, Bosnia na Montenegrin..

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]