Gaa na ọdịnaya

Solange Uwituze

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Solange Uwituze (amụrụ 1974) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Rwandan nke jerela ozi dị ka onye isi oche nke Rwanda Development Board (RDB) kemgbe 2020.[1] Ọ bụkwa onye osote onye isi oche na-ahụ maka nyocha akụrụngwa anụmanụ na ịnyefe teknụzụ na Kọmitii Agriculture nke Rwanda kemgbe 2018, yana ịbụ onye guzobere ụlọ akwụkwọ sayensị nke Rwanda..[1][2][3][4]

Amụrụ na Rwanda, Uwituze tolitere n'ezinaụlọ na-asụ French na ọ chọsiri ike site na nwata ịmụ bekee wee mụọ na United States, ọkachasị n'ihi ọganihu meritocratic dị na ụmụ nwanyị nọ na US. N’oge mgbukpọ nke Rwanda na 1994, e gburu ọtụtụ ndị òtù ezinụlọ ya, gụnyere nna ya na ụmụnne ya abụọ, bụ́ nke mere ka o kpebisie ike iji ndụ ya mee ihe ma nwee nzube karịrị ime ihe ike ahụ merenụ. Ọ gara n'ihu nweta nzere bachelọ na National University of Rwanda, na 2002 wee nọrọ na mahadum dịka odeakwụkwọ agụmakwụkwọ na ngalaba nyocha ọrụ ugbo..[5]

O wee nweta akwụkwọ mmụta Fulbright na 2005 nke nyere ya ohere ịga ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na US wee nọrọ ọnwa asatọ na Mahadum California - Davis na-amụ asụsụ Bekee wee gafee ule achọrọ maka nkà Bekee tupu ya enwee ike ịga ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ. Mgbe ọ gafechara, ọ gara Mahadum Kansas State ebe ọ nwetara nzere Masters of Science in Animal Sciences na 2008 na PhD na Animal Sciences na 2011. Nchọpụta nke gụsịrị akwụkwọ mere na ụlọ akwụkwọ nchekwa nchekwa nri nke mahadum preharvest wee duzie nyocha ya na nhọrọ maka Rwanda iji meziwanye usoro ugbo ya na obere ala ubi nwere oke na enweghị ala ịta nri maka ndụ ndụ..[5]

Ọ laghachiri Rwanda n'otu afọ ahụ mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ma sonye n'ọkwa nkuzi na Mahadum nke Rwanda tupu e mechaa mee ya osote Dean na mgbe ahụ Dean nke mahadum maka Faculty of Agriculture na 2012. Nke a mere ka ọ bụrụ nwanyị mbụ dean na mahadum ahụ ma gaa n'ihu n'ọrụ ya ruo n'afọ 2014 ebe ọ hapụrụ iji sonye na Mahadum Makerere nke Uganda na mmemme Regional Universities Forum for Capacity Building in Agriculture (RUFORUM). Ebumnuche nke nzukọ a bụ ijikọta mbọ nke mahadum 163 gafee mba 40 nke Afrịka ma zụọ ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ n'otú ha ga-esi rụọ ọrụ ugbo ma weta ọganihu nyocha teknụzụ n'akụkụ dị iche iche nke kọntinent ahụ, na nhazi ya na-adabere na usoro mahadum na-enye ala. A họpụtara Uwituze ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka ọzụzụ na ngalaba mmesi obi ike nke mmemme ahụ. [5]

E mekwara Uwituze onye otu mba ụwa Sida (Swedish International Development Cooperation Agency) na 2012 iji nyere aka melite usoro mmụta nke mmemme ọrụ ugbo na mahadum n'ime afọ atọ. N'otu oge ahụ, ọ rụrụ ọrụ na Women Leadership Program in Agriculture dị ka USAID kwadoro iji gbasaa ọnụ ọgụgụ ụmụ nwanyị Rwanda na-arụ ọrụ n'ọrụ ugbo, ebe Uwituze bụ onye nduzi ọrụ nke mmemme ahụ.[5]

N'afọ 2016, ọ ghọrọ onye guzobere Rwanda Academy of Sciences . [6]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. RDB gets four new board members (en). The New Times | Rwanda (2020-05-19). Retrieved on 2021-11-16.
  2. Why foot-and-mouth disease is most prevalent in Eastern Province (en). The New Times | Rwanda (2020-07-30). Retrieved on 2021-11-16.
  3. Rwanda Academy of Sciences. ras.org.rw. Retrieved on 2021-11-16.
  4. Kagame: Humankind relies on science (en). TWAS (15 November 2016). Retrieved on 2021-11-16.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Ladika (September 2015). "Going Home To Teach". International Educator 24 (5): 14–21. Retrieved on February 6, 2022.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Educator" defined multiple times with different content
  6. Dr. Solange Uwituze (en-US). Kigali Collaborative Research Centre. Retrieved on 2022-02-07.