Solo manaKante



Solomana Kanté (nke edere dịka Sùlemáana Kántε, Sulemaana Kantè's N'Ko"},"journal":{"wt":"African Studies Review"},"volume":{"wt":"63"},"issue":{"wt":"3"},"language":{"wt":"en"},"pages":{"wt":"462–486"},"doi":{"wt":"10.1017/asr.2019.59"},"issn":{"wt":"0002-0206"},"doi-access":{"wt":"free"}},"i":0}}]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwOg\"> </span><cite about=\"#mwt28\" class=\"citation journal cs1\" id=\"CITEREFDonaldson2020\" data-ve-ignore=\"true\">Donaldson, Coleman (2020). <a class=\"external text\" href=\"https://doi.org/10.1017%2Fasr.2019.59\" id=\"mwOw\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">\"The Role of Islam, Ajami writings, and educational reform in Sulemaana Kantè's N'ko\"</a>. <i id=\"mwPA\">African Studies Review</i>. <b id=\"mwPQ\">63</b> (3): <span class=\"nowrap\" id=\"mwPg\">462–</span>486. <a class=\"mw-redirect cx-link\" data-linkid=\"18\" href=\"./Doi_(identifier)\" id=\"mwPw\" rel=\"mw:WikiLink\" title=\"Doi (identifier)\">doi</a>:<span class=\"id-lock-free\" id=\"mwQA\" title=\"Freely accessible\"><a class=\"external text\" href=\"https://doi.org/10.1017%2Fasr.2019.59\" id=\"mwQQ\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">10.1017/asr.2019.59</a></span>. <a class=\"mw-redirect cx-link\" data-linkid=\"19\" href=\"./ISSN_(identifier)\" id=\"mwQg\" rel=\"mw:WikiLink\" title=\"ISSN (identifier)\">ISSN</a><span id=\"mwQw\" typeof=\"mw:Entity\"> </span><a class=\"external text\" href=\"https://search.worldcat.org/issn/0002-0206\" id=\"mwRA\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">0002-0206</a>.</cite>"}}" id="cite_ref-Donaldson_1-0" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Solomana_Kante#cite_note-Donaldson-1 [1]] Souleymane Kanté ma ọ bụ Sulemaana Kantè; N'Ko, 1922 - Novemba 1987) bụ onye odee Guinean, onye na-agụ akwụkwọ, na onye nkuzi , [1] amara dị ka onye mepụtara mkpụrụedemede N'Ko maka ụdị asụsụ Manding nke Africa.
Kanté mepụtara N'Ko, edemede nke oge a maka, dịka ọ hụrụ ya, [2] Asụsụ Manding na 1949 mgbe afọ ise nke nnwale na dị iche iche ederede usoro. [3] A malitere iji edemede a na Kankan, Guinea wee kesaa ya n'ebe ahụ gaa n'akụkụ ndị ọzọ na-asụ Manding nke West Africa.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Vydrin (1999). Manding-English Dictionary : (Maninka, Bamana), 8. ISBN 9780993996931. OCLC 905517929.
- ↑ Donaldson (2017-01-01). "Orthography, Standardization, and Register: The Case of Manding". In P. Lane, J. Costa, & H. De Korne (Eds.), Standardizing Minority Languages: Competing Ideologies of Authority and Authenticity in the Global Periphery (Pp. 175–199). New York, NY: Routledge. (2).
- ↑ Donaldson (2020). "The Role of Islam, Ajami writings, and educational reform in Sulemaana Kantè's N'ko" (in en). African Studies Review 63 (3): 462–486. DOI:10.1017/asr.2019.59. ISSN 0002-0206.
Donaldson Coleman (2020). "ọrụ nke islam, odide Ajami, na ndozigharị agụmakwụkwọ na sulemaana Kante's N'ko". African Studies Review 63(3):462-486.
- Vydrin, Valentin(1999). Manding. English Dictionary:(Maninka, Bamana). Lac- Beauport. p. 8. ISBN 978099399631. OCLC 905517929. CS1 maint:
- Donaldson, Coleman (2017-01-01). "ihe ọzọ, nhazi ọkwa, na ndebanye aha: ikpe nke manding na P. Lane, J. Costa, & H. De Korne (Eds.), Standardizing Minority Languages: Competing Ideologies of Authority and Authenticity in the Global Periphery (Pp.175-199). New York, ANY: Routledge. (2).
isi mmalite
[dezie | dezie ebe o si]- [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ịrụzigharị Omenala Okwu: Ụzọ Souleymane Kanté si ede akụkọ ihe mere eme Mande". Mande Studies 3, 147-200.
- Kaba, Diaka Laye (1992). "Souleymane Kanté: onye mepụtara mkpụrụ akwụkwọ N"ko". Onye nkuzi: Akwụkwọ nkuzi nke ndị nkuzi nke Guinea 11-12, 33
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ncheta nke Kanté Souleymane". Somoya Sila: Akwụkwọ akụkọ ọdịbendị nke ICRA-N'KO Association 19.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Alfabet nke asụsụ N"ko: 'N"ko sebesun"." Kankan, nke Mamady Keita bipụtara (1995), Siguiri.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] (2001). "Akwụkwọ ozi nke Souleymane Kanté na Maurice Houis". Mande Studies 3, 133-146.