Gaa na ọdịnaya

Solo manaKante

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Solomana Kante (n'aka ekpe) na Baba Mamadi Diane (n' aka nri)
Map nke ndụ Sulemaana Kante, onye mepụtara mkpụrụedemede N'ko
Ili nke Solomana Kanté

Solomana Kanté (nke edere dịka Sùlemáana Kántε, Sulemaana Kantè's N'Ko"},"journal":{"wt":"African Studies Review"},"volume":{"wt":"63"},"issue":{"wt":"3"},"language":{"wt":"en"},"pages":{"wt":"462–486"},"doi":{"wt":"10.1017/asr.2019.59"},"issn":{"wt":"0002-0206"},"doi-access":{"wt":"free"}},"i":0}}]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwOg\"> </span><cite about=\"#mwt28\" class=\"citation journal cs1\" id=\"CITEREFDonaldson2020\" data-ve-ignore=\"true\">Donaldson, Coleman (2020). <a class=\"external text\" href=\"https://doi.org/10.1017%2Fasr.2019.59\" id=\"mwOw\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">\"The Role of Islam, Ajami writings, and educational reform in Sulemaana Kantè's N'ko\"</a>. <i id=\"mwPA\">African Studies Review</i>. <b id=\"mwPQ\">63</b> (3): <span class=\"nowrap\" id=\"mwPg\">462–</span>486. <a class=\"mw-redirect cx-link\" data-linkid=\"18\" href=\"./Doi_(identifier)\" id=\"mwPw\" rel=\"mw:WikiLink\" title=\"Doi (identifier)\">doi</a>:<span class=\"id-lock-free\" id=\"mwQA\" title=\"Freely accessible\"><a class=\"external text\" href=\"https://doi.org/10.1017%2Fasr.2019.59\" id=\"mwQQ\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">10.1017/asr.2019.59</a></span>. <a class=\"mw-redirect cx-link\" data-linkid=\"19\" href=\"./ISSN_(identifier)\" id=\"mwQg\" rel=\"mw:WikiLink\" title=\"ISSN (identifier)\">ISSN</a><span id=\"mwQw\" typeof=\"mw:Entity\"> </span><a class=\"external text\" href=\"https://search.worldcat.org/issn/0002-0206\" id=\"mwRA\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">0002-0206</a>.</cite>"}}" id="cite_ref-Donaldson_1-0" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Solomana_Kante#cite_note-Donaldson-1 [1]] Souleymane Kanté ma ọ bụ Sulemaana Kantè; N'Ko, 1922 - Novemba 1987) bụ onye odee Guinean, onye na-agụ akwụkwọ, na onye nkuzi , [1] amara dị ka onye mepụtara mkpụrụedemede N'Ko maka ụdị asụsụ Manding nke Africa.

Kanté mepụtara N'Ko, edemede nke oge a maka, dịka ọ hụrụ ya, [2] Asụsụ Manding na 1949 mgbe afọ ise nke nnwale na dị iche iche ederede usoro. [3] A malitere iji edemede a na Kankan, Guinea wee kesaa ya n'ebe ahụ gaa n'akụkụ ndị ọzọ na-asụ Manding nke West Africa.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Vydrin (1999). Manding-English Dictionary : (Maninka, Bamana), 8. ISBN 9780993996931. OCLC 905517929. 
  2. Donaldson (2017-01-01). "Orthography, Standardization, and Register: The Case of Manding". In P. Lane, J. Costa, & H. De Korne (Eds.), Standardizing Minority Languages: Competing Ideologies of Authority and Authenticity in the Global Periphery (Pp. 175–199). New York, NY: Routledge. (2). 
  3. Donaldson (2020). "The Role of Islam, Ajami writings, and educational reform in Sulemaana Kantè's N'ko" (in en). African Studies Review 63 (3): 462–486. DOI:10.1017/asr.2019.59. ISSN 0002-0206. 

Donaldson Coleman (2020). "ọrụ nke islam, odide Ajami, na ndozigharị agụmakwụkwọ na sulemaana Kante's N'ko". African Studies Review 63(3):462-486.

  1. Vydrin, Valentin(1999). Manding. English Dictionary:(Maninka, Bamana). Lac- Beauport. p. 8. ISBN 978099399631. OCLC 905517929. CS1 maint:
  2. Donaldson, Coleman (2017-01-01). "ihe ọzọ, nhazi ọkwa, na ndebanye aha: ikpe nke manding na P. Lane, J. Costa, & H. De Korne (Eds.), Standardizing Minority Languages: Competing Ideologies of Authority and Authenticity in the Global Periphery (Pp.175-199). New York, ANY: Routledge. (2).

isi mmalite

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ịrụzigharị Omenala Okwu: Ụzọ Souleymane Kanté si ede akụkọ ihe mere eme Mande". Mande Studies 3, 147-200.
  • Kaba, Diaka Laye (1992). "Souleymane Kanté: onye mepụtara mkpụrụ akwụkwọ N"ko". Onye nkuzi: Akwụkwọ nkuzi nke ndị nkuzi nke Guinea 11-12, 33
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ncheta nke Kanté Souleymane". Somoya Sila: Akwụkwọ akụkọ ọdịbendị nke ICRA-N'KO Association 19.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Alfabet nke asụsụ N"ko: 'N"ko sebesun"." Kankan, nke Mamady Keita bipụtara (1995), Siguiri.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] (2001). "Akwụkwọ ozi nke Souleymane Kanté na Maurice Houis". Mande Studies 3, 133-146.