Gaa na ọdịnaya

Somerset Hospital

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Somerset Hospital
ụlọ ọgwụ
Oge/afọ mmalite1818 Dezie
MmekoUniversity of Cape Town Dezie
Mba/obodoSouth Africa Dezie
Dị na ngalaba nhazi mpagharaCape Town Dezie
Nhazi ọnọdụ33°54′17″S 18°25′1″E Dezie
Webụsaịtịhttps://www.westerncape.gov.za/facility/new-somerset-hospital Dezie
Map

Ọgwụ Somerset bụ ụlọ ọgwụ dị na mpaghara Green Point nke Cape Town, South Africa meghere na 1864 ma kwupụta ya dị ka Ebe nketa mpaghara.[1]

ọgwụ ahụ ahụ nọchiri otu n'ime otu aha ahụ na Chiapinni Street, [1] nke Dr Samuel Bailey dị na 1818 dị ka ụlọ ọgwụ ndị mbụ na Cape Town.  [2] A ndabere ya aha Lord Charles Somerset ike nke Cape Colony onye nyere ala maka iwu ya.[3]  A na-eji Batrị Chavonnes mee ihe dị ka nku na-ekewapụ onwe ya.[2]

Onye isi ochichi Cape Sir George Grey tọrọ isi nkuku ụlọ ọgwụ ọhụrụ ahụ na 18 Ọgọst 1859.[1]  Na mgbakwunye na nhọpụta nke ndị ọrụ ahụike, a na-ewe ndị nọọsụ n'ọrụ site na Florence Nightingale Faculty of Nursing and Midwifery, St Thomas' Hospital na London gụnyere Nwanna nwanyị Helen Bowden, onye na 1877 ghọrọ onye nọọsụ mbụ tozuru oke nke a họpụtara ka Matron nke Somerset Hospital.  Mgbe nke ahụ gasịrị, ụlọ ọgwụ ahụ hibere ụlọ akwụkwọ ọzụzụ nọọsụ nke ya, [2] ghọrọ ụlọ ọgwụ izizi zụrụ ndị nọọsụ na-abụghị ndị ọcha.. [3][4]

Site na 1918 ruo 1937, mgbe Ọgwụ Groote Schuur meghere ọ bụ isi ụlọ ọgwụ nke Mahadum Cape Town.[1]  A ọhụrụ West Wing meghere na 1973 maka ndị ọcha ọrịa.[2]  Ọ bụrụ ụlọ aha ochie ahụ ka ọ ngalaba ugwu, ọ bụghị n'ihi ọnọdụ ha mana N nọmba maka ọrịa na- akwụkwọ ndị ọcha na W nke West Wing na ọ bụ maka ndị ọcha.[3]  mbụ dị elu nke Nje HIV n'etiti ndị ọrịa dugara n'ịmepụta ụlọ ọgwụ ahụ dị ka ebe a na-ahụ maka ụdị ọrịa AIDS.[3]

Kemgbe ahụ, a mara ọkwa atụmatụ dị iche iche maka mmepe nke ala ahụ gụnyere họtel, ọfịs na ebe obibi.[5] Ụlọ ọgwụ ahụ bụkwa ebe obibi nke Cape Medical Museum.[6][7]

N'afọ 2008, ụlọ akwụkwọ ahụ maka ego site n'aka ụlọ ọrụ ndị dị n' wiil ahụ iji guzobe ngalaba ọhụrụ na ngalaba maka ụmụ na-arrịlịa ọrịa ime otú[1]  N'afọ 2010, ọ meghere akwụkwọ ọhụrụ nke kịtịkpa na-esote ịrị elu nke ọrịa kịtịkpa n'obodo Cape Town.[2]  N'afọ 2010, e wuru ụlọ ihe nkiri, ebe elevator nke ya, n'elu ụlọ ụlọ ahụ maka ndị na-eme ihe ngosi BBC n'oge egwuregwu FIFA World Cup nke afọ 2010 n'ámá egwuregwu dị nso.[3]  , na nke a, na 2010, a mara ọkwa ọkụ ọkụ ụlọ ọgwụ ahụ na ebe ọhụrụ dị na mpaghara ugwu nke obodo ahụ, iji jeere mpaghara West Coast nke nwere ọtụtụ ozi.[8]

Ụlọ ọgwụ ahụ weere uwe agha na ngwụcha afọ 1950 wee debanye aha ya na Bureau of Heraldry na 1970: Per pale, dexter Gules, atọ annulets Or na sinister barry nke isii Azure na Argent. Blazon edebanyere aha n'ụzọ na-ezighi ezi na-enye akụkụ ọjọọ dị ka "barry nke isii Argent na Azure".

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. New Somerset Hospital. University of Cape Town. Retrieved on 21 May 2018.
  2. V&A Waterfront, Cape Town. SA Venues. Retrieved on 21 May 2018.
  3. 3.0 3.1 Levy, Norman (June 2010). "Somerset Hospital: South Africa's oldest hospital". South African Medical Journal 100 (6): 358–60. DOI:10.7196/SAMJ.3988. PMID 20529432. 
  4. New Somerset Hospital Celebrates 150 Years. Cape Gateway (19 May 2009). Retrieved on 21 May 2018.
  5. Baumann and Winter Heritage Assessors (June 2003). Initial Archaeological Assessment of the Somerset Hospital Precinct, Green Point, Cape Town. Cape Town government. Archived from the original on 2018-05-21. Retrieved on 2025-03-23.
  6. Culture and Heritage. Cape Town. Archived from the original on 19 October 2010. Retrieved on 24 September 2010.
  7. Cape Medical Museum. RSA Overseas.com. Archived from the original on 17 May 2016. Retrieved on 21 May 2018.
  8. Makinana, Andisiwe. Somerset Hospital to Move. AllAfrica.com. Retrieved on 21 May 2018.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Site by Somerset Hospital, Green Point, Cape Town , naSAHRA