Sonia Álvarez Leguizamón
Sonia Álvarez Leguizamón | |
|---|---|
| A mụrụ ya | 16 Jenụwarị 1954 (afọ 72) |
| Alma mater | Mahadum Katọlik nke Santa Maria Mahadum nke Seville |
| Ọrụ sayensị | |
| Ubi | Sociology na Anthropology |
| Ụlọ ọrụ | Mahadum Mba nke Salta |
Sonia Álvarez Leguizamón (16 Jenụwarị 1954, Salta) bụ onye Argentina na-eme nchọpụta sayensị mmekọrịta na anthropology. O nwetara akara bachelọ na ọrụ mmekọrịta site n'ụlọ akwụkwọ mahadum nke Santa Maria, na digiri nkewapụta na Sociology Nkwalite site n'ụlọ akwụkwọ mahadum nke Cordoba. O nwetara Ph.D. ya na Mahadum Seville na Anthropology Mmekọrịta na Omenala. Alvarez Leguizamón bụ Mahadum Salta dịka Dean nke Faculty nke Humanities na dịka onye isi nke mmemme Masters na Social Policy. Alvarez Leguizamón na-arụkwa ọrụ ọtụtụ na Mmemme Nnyocha Ntụnyere na Ọchịchọ (CROP) maka afọ iri na ise gara aga na nsogbu ndị metụtara òtù ha na El Consejo Latinoamericano de Ciencias Sociales (CLACSO). N'akụkụ ide nyocha nke ya, Alvarez Leguizamón esorokwa dị ka onye ndezi maka mbipụta nke abụọ nke CROP's Glossary of Poverty.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Alvarez Leguizamón bụ onye a ma ama maka ọrụ ya banyere ọgba aghara. Ọ na-ahụ maka ịrụ ọrụ na akụkọ ifo obodo n'ọkwa mpaghara, na-arụ ọrụ na ọrụ agụmakwụkwọ na sayensị, dịka prọfesọ na Faculty of Humanities na Mahadum National nke Salta ebe ọ nọkwara na-arụ ọrụ dịka onye isi mmemme Masters na Mgbasa Ozi Ọha.
Nnyocha ya gụnyere isiokwu gbasara iwu mmekọrịta ọha na eze na akụkọ ihe mere eme nke Argentina; akụkọ ihe mere eme nke usoro mmepụta nke ọha na eze na mmepe na Latin America; yana nyochaa mmepe mmadụ n'okwu mkparịta ụka biopolitics dịka akụkụ nke iwu ọchịchị neoliberal na mmepụta enweghị ịdị otu na ọha na eze. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nnyocha n'ọtụtụ ọrụ dị ka CIUNSa, CONICET, AECI, na UNESCO.
Ọrụ ndị a họọrọ
[dezie | dezie ebe o si]Otu n'ime akwụkwọ ya bụ:[1][2]
- Ọrụ na mmepụta nke ịda ogbenye na Latin America na Caribbean: ihe owuwu, okwu na ndị na-eme ihe nkiri (2005)
- Ịda ogbenye na mmepe na Latin America. El caso de Argentina (2008) [3] Akwụkwọ a na-elekwasị anya na ịda ogbenye dị ka nsogbu ọha na eze ma na-enyocha ya gbasara Latin America. Ọ na-agụnye nyocha banyere ụkpụrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na-elekwasị anya na ịdị ọcha na mmepe, nke etinyere n'ọrụ na ọkara mbụ nke narị afọ nke 20 nke e mere iji nyere ndị ogbenye aka.[2]
- Akwụkwọ a na-elekwasị anya na ịda ogbenye dị ka nsogbu nke ọha na eze ma na-enyocha ya gbasara Latin America. Ọ na-agụnye nyocha banyere ụkpụrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na-elekwasị anya na ịdị ọcha na mmepe, nke etinyere n'ọrụ na ọkara mbụ nke narị afọ nke 20 nke e mere iji nyere ndị ogbenye aka.[4]
- Akwụkwọ a na-elekwasị anya na ịda ogbenye dị ka nsogbu nke ọha na eze ma na-enyocha ya gbasara Latin America. Ọ na-agụnye nyocha banyere ụkpụrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na-elekwasị anya na ịdị ọcha na mmepe, nke etinyere n'ọrụ na ọkara mbụ nke narị afọ nke 20 nke e mere iji nyere ndị ogbenye aka.[4]
- Mmepụta nke oke ịda ogbenye na nnọgidesi ike ya n'echiche mmekọrịta ọha na eze nke Latin America na Cimadamore na Cattani (CLACSO Co editions, Siglo del Hombre Editores)
- Mgbanwe nke ụlọ ọrụ nke mmeghachi omume na nchịkwa, site na onyinye nye isi obodo na site na "biopolitics" gaa na "focopolytics" (2002)
- Focopolitica na ọchịchị neoliberal, iwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Bertololotto na Lastra "Ọchịchị ọha na eze na ịda ogbenye n'ihe nkiri post 2002" (2008)
- Ọchịchị Neoliberal na Neo-Colonial, ụkpụrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Atụmatụ megide ịda ogbenye (site na North,), nhọrọ ndị ọzọ sitere na South (The case of South America and the Caribbean) na prensa en Puyana & Samwel "Strategies Against Poverty: Designs from the North and Alternatives from the South"
- Biopoliticas neoliberal na focopolítica na Latin America, mmemme nnyefe a na-etinye n'akwụkwọ akụkọ na Barba
- Enweghị nhata na iwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya: n'etiti echiche OECD na Neo colonialism na colonialism nke oge a
- Nkọwa nke ịda ogbenye na mgbasa ozi na Argentina: Clarín, La Nación na La Voz del Interior
- 'Ịlụ ọgụ megide ịda ogbenye' na okwu mmepe mmadụ n'ihe gbasara mmekọrịta mba ụwa maka mmepe
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Sonia Alvarez Leguizamón. CROP. Retrieved on 2018-03-11.
- ↑ Sonia Alvarez Leguizamón (Spanish). portaldesalta.gov.ar. Portal Informativo de Salta Rep. Argentina. Archived from the original on 29 July 2018. Retrieved on 22 November 2015.
- ↑ Campana (2011). "ÁLVAREZ LEGUIZAMÓN, Sonia, Pobreza y desarrollo en América Latina, Salta, EUNSA, 2008, 375 páginas. ISBN 978-987-633-010-7 (review)" (in Spanish). Reseñas bibliográficas de Historia y Ciencias Sociales 4 (6): 63–65. ISSN 1851-748X. Retrieved on 19 March 2018.
- ↑ Aguilar (December 2010). "Pobreza y desarrollo en América Latina". Andes 21 (2): 381–382. ISSN 1668-8090.